BRÅ - Brottsförebyggande rådet
Meny

Forskning om polisen

Letar du efter forskning om svensk polis? Brå har samlat närmare 700 publikationer om polisforskning i Sverige. Här kan du hitta kunskap om till exempel brottsutredning, brottsförebyggande arbete eller polisen som organisation. Varje år uppdaterar Brå samlingen med nya artiklar, rapporter och böcker från en mängd olika forskare. Samlingen finns i databasen Justitia.

Vårt uppdrag

Brå arbetar med att årligen identifiera och samla forskning om svensk polis.

Om Brås uppdrag Pdf, 214 kB.

Illustration av polis som arbetar vid dator med en domstol i bakgrunden

TEMA

Forskning om om utsatta områden

Är du nyfiken på forskning om polisens arbete i utsatta områden? Brå har sökt i samlingen med svensk polisforskning, och hittat 20 böcker, artiklar och rapporter om detta ämne. Här sammanställer vi kort vad forskningen säger.

Illustration av polis som arbetar vid dator med en domstol i bakgrunden

TEMA

Forskning om polisförhör

Vill du få en överblick över forskningen inom ett särskilt område? I samlingen med polisforskning finns många olika underteman, som Brå kommer att sammanställa till kortfattade listor över forskning. Först ut är en lista över de senaste årens forskning om polisförhör.

Tre lästips till brottsförebyggaren

Brå har tagit fram tre exempel på forskning för dig som arbetar brottsförebyggande.

Särskilda utmaningar vid samverkan i utsatt område

Johanna Sundqvist m.fl. - Initiativ Mareld: en studie om polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm.

År 2016 inleddes en satsning på polisen i särskilt utsatta områden i Stockholm – Initiativ Mareld. Satsningen studerades av ett forskarlag, som såg att det krävdes en god samverkan för att skapa tillit och trygghet i ett utsatt område. Denna samverkan bör ske mellan många olika aktörer med olika perspektiv, eftersom problembilden är så komplex. Forskarna såg även att det kunde bli spänningar mellan hur områdespoliser kontra ingripandepoliser arbetade. Därför behövs en samsyn på organisatorisk nivå för polisarbete i särskilt utsatta områden.

Studien undersökte även de polisanställdas hälsa och arbetsmiljö under ”Initiativ Mareld” och det visade sig att psykisk ohälsa minskade under tiden som satsningen pågick. Dock rekommenderar forskarna att polisregion Stockholm satsar ytterligare på att förbättra medarbetarnas hälsa, inte minst med fokus på stress.

Studien ingår i Polisutbildningens skriftserie (nr. 10) vid Umeå universitet och publicerades 2021.

Särskilda utmaningar vid samverkan i utsatt område

Sekretess upplevs som hinder för samverkan

Brottsförebyggande rådet – Informationsdelning mellan socialtjänst och polis, i brottsförebyggande arbete med barn och unga.

Brå har undersökt förutsättningarna för att dela information mellan polis och socialtjänst, och även tittat på aktörernas behov. Studien visar att sekretesslagstigstiftningen inte sällan ses som ett hinder, och att detta kan bottna i en osäkerhet hos såväl poliser och socialsekreterare som jurister. Lagstiftningen upplevs inte sällan som otydlig och svår att tillämpa. Detta kan leda till att för lite information delas, eftersom man inte vill riskera att lämna ut för mycket.

Enligt Brås bedömning är ny lagstiftning inte nödvändigtvis lösningen på problemet, utan det kan i stället handla om att ta fram riktlinjer och vägledningar kring hur lagstiftningen ska tolkas.

Rapporten från Brå kom ut 2021.

Sekretess upplevs som hinder för samverkan

Kameraövervakning kräver noggrann analys

Manne Gerell - CCTV in deprived neighbourhoods – a short-time follow-up of effects on crime and crime clearance.

Studien undersökte hur kameraövervakning påverkade brottsligheten i tre utsatta områden i Göteborg. Den visar att våldsbrottsligheten minskade betydligt i områdena där kameraövervakning användes, jämfört med i kontrollområden utan kameraövervakning. Även egendomsbrott studerades, men där sågs inga signifikanta skillnader. Inte heller fanns det några signifikanta skillnader när det gällde uppklarningsprocenten.

Forskaren menar att fler studier behövs, för att se om även dessa kan visa på en minskningen av våldsbrott i utsatta områden. En lärdom är att en noggrann analys behövs innan kameraövervakning används, eftersom det beror på bland annat brottstyp och område hur effektiv kameraövervakningen blir.

Studien publicerades 2021 i Nordic journal of criminology. Vol. 22 Issue 2 (s. 221-239).

Kameraövervakning kräver noggrann analys

Rapport från Brå

Bedrägerier mot privatpersoner

Bedrägeri är ett brott som drabbar många och som över tid ökat i omfattning. Den omfattande brottsligheten i kombination med att brotten i regel är svåra att utreda kräver att det brottsförebyggande arbetet prioriteras. Brå har därför gjort en studie om bedrägerier mot privatpersoner i syfte att undersöka hur träffsäkra de brottsförebyggande åtgärderna är.

Läs mer om rapporten

RAPPORT FRÅN BRÅ

Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

Många anställda inom Polisen har blivit utsatta för otillåten påverkan där någon försökt att påverka deras tjänsteutövning. Det är vanligt att de poliser som blivit utsatta förändrar sitt beteende i privatlivet, men också att de byter eller lämnar sitt uppdrag. Sammantaget uppgav 40 procent av de polisanställda i de undersökta yrkesrollerna att de under de senaste 18 månaderna hade utsatts för en eller flera händelser av otillåten påverkan, avgränsat till trakasserier, hot, våld eller skadegörelse.

RAPPORT FRÅN BRÅ

Utvärdering av Sexualbrottsgruppen i Stockholm Nord

 

Brå har utvärderat införandet av Sexualbrottsgruppen på uppdrag av polisen. Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att undersöka om införandet har lett till bättre utredningsarbete i våldtäktsärenden som handläggs inom polisområde Stockholm Nord.

Brås bedömning är att specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats. Men antalet ärenden som har redovisats till åklagare har bara ökat marginellt.

  • Brå ser flera fördelar med specialisering: Utredarna är motiverade och gruppen bygger upp kompetens och effektiva rutiner, och samma utredare håller i ett ärende från start till slut.
  • Sedan Sexualbrottsgruppen infördes har utredningstiderna hos Stockholm Nord kortats med cirka 28 procent jämfört med tidigare. Utredningstiden är nu på drygt 70 dagar, vilket är 20 dagar lägre än medianen för övriga Sverige.
  • Brås genomgång av förundersökningar och registerdata tyder även på att kvaliteten i utredningsarbetet har ökat och att utredningarna är mer genomarbetade.
  • Andelen ärenden som redovisats till åklagare har ökat sedan Sexualbrottsgruppen infördes, men ökningen skiljer sig inte avsevärt från utvecklingen i liknande polisområden. Men det är kanske inte möjligt att nå så mycket högre, beroende på faktorer som den utredande enheten har svårt att påverka.

Sök efter polisforskning

I Brås samling hittar du forskning om svensk polis från 2010 till 2023.

  • För att få fram alla titlar som ingår skriv Polisforskning i Sverige i ämnesfältet. OBS! Varje gång du gör en ny sökning måste du skriva in det på nytt i ämnesfältet.
  • För att söka inom ett särskilt område lägg till t.ex. ordet utredning i fritextfältet.

Ännu mer polisforskning

Vid Linnéuniversitetet i Växjö finns Centrum för polisforskning och utveckling (CPU). Centret har bland annat en rapportserie och ett nyhetsbrev om polisforskning.

Centrum för polisforskning och utveckling

Umeå universitet har polisforskning som särskilt fält, och specialiserar sig bland annat på brottsförebyggande och trygghetsskapande polisiärt arbete.

Polisforskning på Umeå universitet

Enheten för polisiärt arbete

Högskolan i Borås – här finns en verksamhet för polisiära studier. Högskolan har också ett bibliotek som är ett användbart nav för att söka efter polisforskning. Detta vänder sig främst till högskolans polisstudenter, men är öppet för allmänheten.

Polisiära studier

Bibliotekets ämnesguider

Malmö universitet – har en enhet för polisiärt arbete där polisforskning bedrivs. Även kriminologiska institutionen på Malmö universitet bedriver polisforskning.

Enheten för polisiärt arbete

Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet fungerar som universitetets knytpunkt för den egna forskningen om polisen.

Centrum för polisforskning

Lättillgänglig kunskap om brottsförebyggande arbete

Söker du efter mer handfast kunskap om hur man kan förebygga brott? Via länken nedan når du faktablad och ämnessidor om hur polis och kommun kan arbeta mot olika typer av brottslighet.

Under ingången Förebygga brott hittar du dessutom olika sorters metodstöd, en guide till hur man kan arbeta med samverkan samt mängder med tips och kunskap om hur man kan göra för att arbeta systematiskt och kunskapsbaserat.

Cecilia Jonsson från Linnéuniversitetet,  Mehdi Ghazinour från Umeå universitet samt Lina Fjelkegård från Brå (Foto: Linnéuniversitetet, Mattias Pettersson, Brå)

Foto: Linnéuniversitetet, Mattias Pettersson, Brå

INTERVJU

Tre forskare svarar på varför polisforskning behövs

Hur kan forskningen bidra till polisens och andra aktörers arbete? Vi frågade Cecilia Jonsson från Linnéuniversitetet, Mehdi Ghazinour från Umeå universitet samt Lina Fjelkegård från Brå om deras syn på behovet av polisforskning och bad dessutom om tips på intressant forskning.

RAPPORTer FRÅN BRÅ

Polisens resursfördelning och personaltillväxt

Brå har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen på 10 000 nya polisanställda. Den andra delrapporten inom ramen för uppdraget behandlar resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten 2015–2022 för att se om resursökningen har skett i enlighet med regeringens intentioner.

Några slutsatser i rapporten: Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som det var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena.

Fakta om Brås uppdrag och arbete

  • Brå fick år 2018 i uppdrag av regeringen att sammanställa forskning om svensk polis mellan åren 2010 och 2017.
  • Därefter har samlingen årligen uppdaterats med ny polisforskning, som väljs ut utifrån samma kriterier varje år.
  • Brås arbete sker i samarbete med Polismyndighetens bibliotek och kunskapstjänst. Publikationerna som ingår i samlingen går att söka efter i databasen Justitia.
  • Sedan år 2022 ingår arbetet med svensk polisforskning i instruktionen för Brå, och har som syfte att bidra till ett kunskapsbaserat arbetssätt för Polisen och andra relevanta aktörer.

PM - Polisforskning i Sverige 2022 Pdf, 214 kB.

RAPPORT FRÅN BRÅ

Tore 2 – en myndighetsgemensam insats mot organiserad brottslighet i Södertälje

I början av 2011 inleddes Tore 2 – en omfattande myndighetsgemensam insats mot en kriminell parallellstruktur i Södertälje. Brå har följt insatsen från start till mål samt i ett par år efter att den avslutats.

Utvärderingen omfattar insatsens genomförande, utfall och effekter. Brå har även sammanställt rekommendationer om vad som är viktigt att tänka på när man planerar, genomför och avslutar en myndighetsgemensam insats.

  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan
    I denna rapport redovisas prognoser över framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.
  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Polisens arbete med profilering och likabehandling
    Brå har studerat polisens arbete med profilering och likabehandling med fokus på diskriminerande etnisk profilering. Rapporten har tagits fram efter önskemål från Polismyndigheten om att en oberoende part belyser frågan med syftet att den ska bidra till myndighetens utvecklingsarbete.
  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö
    Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.
  • Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan
    I denna rapport redovisas prognoser över framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.
  • Polisens resursfördelning och personaltillväxt
    Den här rapporten behandlar resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten 2015–2022, med syfte att besvara frågan om Polismyndigheten förvaltat och styrt resursökningen i enlighet med regeringens intentioner.
  • Polisens forensiska verksamhet
    I vilken utsträckning har den forensiska verksamheten hos Polismyndigheten tagit del av resurstillskotten under åren 2017–2021, hur har resultaten utvecklats under samma tidsperiod och vilka kvarstående hinder finns det för att uppnå en effektiv forensisk verksamhet?
  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Polisanmälda dataintrång
    I den här rapporten presenterar Brå en samlad överblick över karaktären på de dataintrång som anmäls till polisen och en beskrivning av de utmaningar som rättsväsendets aktörer står inför i sitt arbete med att utreda och lagföra brotten. Brå beskriver även utvecklingsområden för polisens arbete mot dataintrång. Rapporten vänder sig i första hand till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och regeringen.
  • Polisens forensiska undersökningar
    Forensiska undersökningar kan vara en viktig nyckel för att komma vidare i det polisiära utredningsarbetet och det är därför angeläget att studera deras utveckling. Syftet med den här kortanalysen är därför att beskriva utvecklingen av polisens forensiska undersökningar i utredda ärenden.
  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Köp av sexuella tjänster
    Köp av sexuella tjänster blev förbjudet i Sverige 1999. I denna rapport redogör Brå för hur rättsväsendet tillämpar förbudet. Utifrån bland annat intervjuer, förundersökningsmaterial och domar analyseras rättsväsendets hantering av brottet – från upptäckt och anmälan till dom.
  • Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
    I denna rapport har Brå följt upp hur rättsväsendet tillämpar förbudet mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Utifrån bland annat intervjuer, förundersökningsmaterial och domar har Brå analyserat rättsväsendets hantering av brottet – från upptäckt och anmälan till dom.
  • SIG
    Det här materialet vänder sig till verksamheter som planerar att starta sociala insatsgrupper (SIG) för unga i åldrarna 13–20 år eller vill utveckla ett pågående arbete med SIG.
  • Vägledning för arbete med sociala insatsgrupper (SIG)
    Den här vägledningen riktar sig till alla de samhällsaktörer; polisen, skolan, hälso- och sjukvård och verksamheter inom fritid med flera – som arbetar eller ska arbeta med målgruppen för sociala insatsgrupper (SIG).
  • SSPF
    Detta informationsmaterial vänder sig till verksamheter som vill starta SSPF eller ta ett omtag kring arbetsformen om den använts sedan tidigare.
  • Tore 2
    I början av 2011 inleddes Tore 2 – en omfattande myndighetsgemensam insats mot en kriminell parallellstruktur i Södertälje. Brå har följt insatsen från start till mål samt i ett par år efter att den avslutats.
  • Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan
    I denna rapport redovisas prognoser över framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.
  • Klassificering av brott
    Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • Utvärdering av Sexualbrottsgruppen i Stockholm Nord
    Brå har utvärderat införandet av Sexualbrottsgruppen på uppdrag av polisen. Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att undersöka om införandet har lett till bättre utredningsarbete i våldtäktsärenden som handläggs inom polisområde Stockholm Nord.Brås bedömning är att specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats. Men antalet ärenden som har redovisats till åklagare har bara ökat marginellt.
  • Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan
    I denna rapport redovisas prognoser över framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.
  • Informationsdelning mellan socialtjänst och polis
    Vilka möjligheter och begränsningar finns för att dela information mellan socialtjänst, polis och andra aktörer i brottsförebyggande syfte? Brå har på uppdrag av regeringen studerat förutsättningarna för att dela information mellan polis, socialtjänst och andra aktörer i arbetet med att förebygga brott, i synnerhet gällande barn och unga.
  • Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten
    Många anställda inom Polisen har blivit utsatta för otillåten påverkan där någon försökt att påverka deras tjänsteutövning. Det är vanligt att de poliser som blivit utsatta förändrar sitt beteende i privatlivet, men också att de byter eller lämnar sitt uppdrag.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
    Den här boken handlar om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Om att tillsammans arbeta kunskapsbaserat och strukturerat med komplexa frågor.
  • 8+2
    Brå har i rapporten 8+2 utvärderat polisens nya modell för schemaläggning av den ingripande verksamheten. Hur har arbetet bedrivits och på vilket sätt har det påverkat resultaten och arbetsmiljön?
  • Snabbare lagföring
    Snabbare lagföring är en försöks­verksamhet där myndigheter i rättskedjan arbetar för att minska tiden från ett polisingripande till dom eller beslut; brott ska lagföras snabbt och effektivt.
  • Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Kroppsburna kameror
    Kan kroppsburna kameror motverka hot, våld och trakasserier mot poliser i yttre tjänst? Och kan filmmaterial från sådana kameror bidra till att fler brott klaras upp? Det är några av de frågor som besvaras i denna rapport.
  • Direktavskrivna brott
    I denna kortanalys beskrivs hur andelen direktavskrivna brott varierar mellan olika polisregioner i Sverige.
  • Stöd till hatbrottsutsatta
    I denna kortanalys undersöks i hur stor utsträckning hatbrottsutsatta erbjuds och får det stöd som de anser sig behöva.
  • Forensiska undersökningar och handläggnings­beslut
    I denna kortanalys beskrivs Nationellt forensiskt centrums (NFC) undersökningar och polisens handläggningsbeslut. NFC är den avdelning inom polisen som ansvarar för forensisk verksamhet.
  • Våldtäkt från anmälan till dom
    Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar.
  • Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2019-2022)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Polisens arbete med medborgarlöften
    Den här rapporten är en utvärdering av polisens arbete med medborgarlöften i fyra utvalda områden.
  • Polisens hatbrottsmarkering
    Denna studie granskar träffsäkerheten avseende polisens hatbrottsmarkering samt studerar likheter och skillnader i nivå och innehåll mellan statistik baserad på polisens hatbrottsmarkering och Brås hatbrottsstatistik.
  • Polisforskning i Sverige
    Denna sammanställning är ett första steg i att på ett mer strukturerat sätt fånga in den forskning som bedrivs om svensk polis och svensk polisverksamhet. 
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2018-2021
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. I denna rapport redovisar myndigheterna 2017 års prognoser som omfattar perioden 2018–2021.
  • Personuppklaring i relation till förändrad brottsstruktur
    Den här kortanalysen undersöker hur personuppklaringsprocenten har utvecklats under perioden 2001–2016 och hur mycket den skiljer sig åt mellan olika brottskategorier.
  • Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare
    En sammanställning av svensk och internationell kunskap om polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld, där tre specifika utländska arbetssätt beskrivs mer ingående.

  • Nationellt och lokalt brottsförebyggande arbete
    Denna bok beskriver det brottsförebyggande arbetets utveckling och framväxt i Sverige sedan 1993. Sedan dess har både det nationella och det lokala brottsförebyggande arbetet förändrats och utvecklats. Här kan du läsa vad som ligger till grund för den utveckling vi ser i det brottsförebyggande arbetet i dag.
  • Metodstöd för NTU Lokal 2017
    Detta metodstöd hjälper dig att göra en korrekt tolkning av NTU Lokals resultat – även om du inte är van vid att läsa statistik.
  • It-inslag i brottsligheten
    och rättsväsendets förmåga
    att hantera dem (kortversion)
    Den snabba tekniska utvecklingen och det ökande användandet av internet, datorer och mobilteknologi har dramatiskt förändrat vårt moderna samhälle. Digitaliseringen underlättar på många sätt människors vardag, men den innebär också att it-inslagen i brottsligheten ökar, vilket medför nya utmaningar för rättsväsendet.
  • Stora förundersökningar och brottmål
    Denna rapport beskriver utvecklingen av förundersökningarnas och brottmålens omfång och komplexitet under åren 2006–2015 och vad som kan förklara utvecklingen. Rapporten redovisar även vad som utmärker stora förundersökningar och stora brottmål och beskriver deras resursåtgång.
  • Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Insats Fenix
    Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.
  • Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden
    Brottsligheten i socialt utsatta områden har kommit alltmer i fokus. Regeringen har därför bett Brå att sammanställa kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.
  • Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott
    I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.
  • Förändrade krav på bevisning?
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara?
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • It-inslag i brottsligheten och rättsväsendets förmåga att hantera dem
    Denna rapport beskriver de senaste tio årens utveckling av den it-relaterade brottsligheten, liksom rättsväsendets kompetens och kapacitet att hantera den. Rapporten belyser också brister och angelägna utvecklingsområden för att höja rättsväsendets förmåga att hantera brott med it-inslag.
  • Kriminella nätverk och grupperingar
    I denna rapport presenteras ett teoretiskt ramverk – en begreppsapparat – över de olika former av nätverk, grupperingar och fenomen som brukar ingå under det stora ”paraply” som kallas organiserad brottslighet.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014
    För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
    Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen
    Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
  • Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014
    Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
  • Polisanmälningar via internet
    Sedan 2006 kan vissa brott anmälas på polisen.se. Den här kortanalysen handlar om polisanmälning av brott via internet.
  • Avrapportering i Ingripandeverksamheten
    Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.
  • Brå-Lean
    Polisen kritiseras från många håll – från politiker, media och allmänhet – för att för få brott klaras upp. Det gäller inte minst uppklaringen av det som kallas mängdbrott, till exempel stöld och misshandel.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Larmtelefoner för hotade
    Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar.
  • Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet
    Under de senaste åren har hot och kränkningar via internet fått allt större uppmärksamhet. Den här kartläggningen beskriver de polisanmälda brottens karaktär samt de utsatta individerna och gärningspersonerna.
  • Olaga förföljelse
    I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.
  • Kontaktförbud
    För att förbättra skyddet mot stalkning gjordes i oktober 2011 vissa ändringar i den dåvarande lagen om besöksförbud. Brå har haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera lagändringarna och konstaterar i denna studie att de inte har gett någon större verkan.
  • Operationerna Alfred och Selma
    Under 2011 drabbades Malmö av en serie mordfall. När fem mord inträffade under loppet av två månader hamnade staden i centrum för rikspolitiken, och Polisen utsattes för en mycket stark press att agera och få stopp på morden. För att hantera problemet inledde Polismyndigheten i Skåne Operationerna Alfred och Selma.
  • Brott begångna av barn
    År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av dessa lagändringar.
  • Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?
    Vilka faktorer påverkar hur Polisens resultat utvecklas, vad är rimliga förväntningar på Polisen och hur ska verksamheten mätas? Det är frågor som ställs i Brås slutrapport om satsningen på 20 000 poliser.
  • Kameraövervakning på
    Stureplan och Medborgarplatsen
    Sedan 2012 bedriver Polisen kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. I denna andra rapport i Brås utvärdering följer vi upp projektet utifrån de mål som Polisen hade förhoppningar att uppnå med kamerornas hjälp.
  • Gå på pengarna
    Den grundläggande strategin för de tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att ta bort möjligheten att berika sig på brott. Den här antologin är tänkt att fungera som en handbok på området tillgångsinriktad brottsbekämpning.
  • Användningen av Polisens beslutskoder
    Denna studie ger en bild av det beslutskodssystem som varit i bruk fram till och med 2012 samt kvaliteten på den statistik som baserats på koderna. Studien utgör ett underlag till en bedömning av det nya beslutskodssystemet samt vad som krävs för att säkerställa att statistik med hög kvalitet ska kunna produceras framöver.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess där korta handläggningstider i kombination med kvalitet och rättssäkerhet i utredningarna, samt en god nivå av personuppklaring, utgör viktiga delar. I denna rapport har Brå för fjärde gången undersökt handläggningstiderna för brottsmisstankar som rör misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning.
  • Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”
    Under ett års tid har polisen i Stockholm och Eskilstuna genomfört två projekt med brottsförebyggande inriktning i samverkan med Brå. I Stockholm har projektet rört personrån och i Eskilstuna misshandel utomhus. Målet var att minska brottsligheten genom ett polisiärt arbete som är förankrat i aktuell forskning om vad som fungerar.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2014-2017)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården
  • Polisers syn på utredning av mängdbrott
    I detta, den andra rapporten om satsningen på fler poliser, ges en närmare bild av hur polisen själva ser på vilka problem och vilka möjligheter till förbättringar som finns inom den brottsutredande verksamheten.
  • Polisers syn på brottsförebyggande arbete
    Studien har gjorts för att få en bild av hur en grupp poliser som arbetar brottsförebyggande uppfattar det brottsförebyggande arbetet, vilka problem de ser som störst i detta arbete, samt vilka förbättringsmöjligheter de identifierar.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen
    Brå har följt upp det första året av polisens försök med kameraövervakning vid Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm.
  • Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
    Sedan den 1 juli 2009 omfattar brottsbalken ett nytt brott: kontakt med barn i sexuellt syfte. Det som avses är sådana kontakter med barn, till exempel via internet, som har som mål att möjliggöra sexuella övergrepp vid ett fysiskt möte.
  • Satsningen på fler poliser
    I denna rapport, den första av tre, följer Brå upp och analyserar satsningen på fler poliser. Hur mycket mer arbetskraft har det blivit i praktiken? Vilka förväntningar är rimliga att ha på Polisen utifrån satsningen?
  • Utvärdering av koncept Karin
    Brå har utvärderat hur koncept Karin fungerar, liksom vilken betydelse arbetsformen har för kvaliteten och effektiviteten i arbetet mot våld i nära relationer.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    Omfattande förändringar inom rättsväsendet har gjorts under 2000-talet, för att effektivisera handläggningen av brottsärenden. Syftet har varit både att förkorta handläggningstiderna och att öka kvaliteten i utredningarna. Särskilt fokus har legat på hanteringen av mängdbrott och ungdomsbrott.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2013-2016)
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från Polisen, antalet brottsmisstankar i åklagarledet och antalet mål i de allmänna domstolarna, samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården. Det görs prognoser för det totala ärendeflödet i rättskedjan men också till exempel uppdelningar av ärendeflödet i olika brottskategorier.
  • Polisens utredningar av butiksrån
    Brå har vid olika tillfällen analyserat polisens utredningsarbete för olika brott, för att hitta vägar till en högre uppklaring. I föreliggande rapport är det utredningsarbetet vid butiksrån som analyseras.
  • Samverkan mellan polis och kommun
    Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Överenskommelserna ska ge struktur åt polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig.
  • Användningen av brottskoder
    En undersökning av tillämpningen av brottskoder hos registrerande myndigheter.
  • Polisens utredningar av hedersrelaterat våld
    En studie av hur polisen arbetar med hedersrelaterade ärenden och vad i polisens arbete som skulle kunna förbättras. Rapporten bygger på en genomgång av polisutredningar från 2009 och intervjuer med anställda inom polisen, åklagare och representanter från skyddade boenden och stödverksamheter.
  • Rättsväsendets hantering av ungdomsärenden
    Rapporten fokuserar på rättsväsendets hantering av ungdomsärenden och tittar på framgångfaktorer för en effektiv handläggning.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan
    Prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från polis, åklagare, domstol och kriminalvård under perioden 2012—2015.
  • Lokala poliser
    I Lokala poliser följer vi femton områden runt om i Stockholms län. Gemensamt för dem är att de har sina egna poliser.
  • Polisens strategiska brottsförebyggande arbete
    En beskrivning av Polisens brottsförebyggande arbete och förslag på hur det kan utvecklas. Utgiven i samarbete med Rikspolisstyrelsen.
  • Bekämpning av organiserad brottslighet
    Kampen mot organiserad brottslighet i Sverige har pågått i över 30 år. De senaste fem åren har myndigheterna lagt i en ny växel i arbetet, och bekämpningen sker nu på bred front där myndighetssamverkan är nyckelordet.
  • Hot spots för brott i sex svenska städer
    Brott sker inte slumpmässigt i tid och rum. På vissa platser sker fler brott än på andra. På samma sätt är det också fler brott som sker vid vissa tidpunkter än vid andra. Det finns underliggande orsaker till att det ser ut på det viset. För polisen är detta positivt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Det ger nämligen möjligheter att ta fram och genomföra insatser som angriper de underliggande orsakerna och som kan fokuseras till vissa platser och vissa tidpunkter.
  • Butiksrån
    En kartläggning av butiksrånens struktur och utveckling.
  • Penningtvätt
    Narkotikapartier betalas till utlandet. Svenska kronor växlas därför till euro. Svartjobbare kräver betalt i reda pengar. Medel på bolags bankkonton behöver tas ut i kontanter. Svarta pengar blir vita och vita blir svarta. Det handlar om penningtvätt eller penningförflyttningar.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    Att empiriskt följa ett ärende genom hela rättsprocessen, från brottsanmälan till eventuell lagföring, har hittills varit komplicerat. Denna typ av flödesstatistik har varit ett efterfrågat utvecklingsområde.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2011-2014
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har gjort en gemensam prognos över det framtida kapacitetsbehovet. Myndigheterna har samordnat prognosarbetet för att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets kapacitetsbehov. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
    Den här boken handlar om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Om att tänka stort och nytt, vara lyhörd och prestigelös, men även kunna ställa krav.
  • Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående
    Brå har intervjuat representanter inom samtliga polismyndigheter för att ta reda på hur man arbetar med så kallade strukturerade riskanalyser i ärenden som rör våld mot kvinnor.
  • Upprepad utsatthet för våld
    Brå har studerat i första hand polisens, men även socialtjänstens, brottsofferstödjande arbete för att se om upprepad anmäld utsatthet för våld bland kvinnor kan användas som ett kvalitetsmått för hur väl polisen arbetar med relationsvåld.
  • Volontärer inom polisen
    I flera länder använder polisen volontärer för olika uppgifter. I Sverige var Polismyndigheten i Stockholms län först med att starta en volontärverksamhet, år 2003.
  • Platsens betydelse för polisarbete
    I den här rapporten sammanfattar professor David Weisburd och hans kolleger resultaten från ett spännande och relativt nytt forskningsfält.
  • Brottsoffers kontakter med rättsväsendet
    Ett bra och professionellt bemötande av brottsoffer är viktigt av många anledningar. Om rättsväsendets aktörer skapar trygghet ökar det såväl möjligheterna för den utsatte att återhämta sig som för att rättsprocessen blir rättssäker och effektiv.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2010-2013
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården lämnade den 29 januari in prognoser i en gemensam rapport över det framtida kapacitetsbehovet till regeringen. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.
  • På egna meriter?
    Södermanlands och Västmanlands län har fler anmälda brott och även en större ökning i antalet anmälda brott under de senaste två åren än andra jämförbara län.
  • Polisens satsning mot organiserad brottslighet
    Under hösten 2009 organiserade sig polisen mot organiserad brottslighet. Särskilda aktionsgrupper bildades runt om i landet för att bekämpa denna kriminalitet. På Rikspolisstyrelsens uppdrag har Brå utvärderat samtliga projekt.
  • Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet
    När barn och unga blir utsatta för brott har vuxenvärlden ett stort ansvar att reagera och hjälpa till. För rättsväsendets myndigheter är ungdomsärenden därför prioriterade. Ett problem är dock att de allra flesta brott som unga utsätts för aldrig kommer till polisens kännedom.
  • Förebyggande av våld i offentlig miljö
    Enligt ett regeringsuppdrag 2006 skulle Brå, i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS), ägna sig åt kunskaps- och metodutveckling avseende arbetsmetoder för att förebygga våld i offentlig miljö. RPS skulle tillse att arbetsmetoderna genomfördes av lämpliga polismyndigheter varefter de skulle utvärderas av Brå. Uppdraget delredovisades för regeringen 2008 och uppdraget slutredovisas i och med denna rapport i juni 2009.
  • Misshandel mellan obekanta
    Brottsförebyggande rådet har tidigare, på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, genomfört två studier med fokus på polisens utredningsarbete i fall av misshandel mellan obekanta. Båda studierna visade att många anmälningar inte utreds trots att förutsättningarna finns. Den andra studien, publicerad i januari 2009, studerade även polisens arbetssätt och lyfte fram förslag på förbättringar. I denna rapport redovisas resultaten från en enkätstudie av polisens arbete och bemötande i fall av misshandel mellan obekanta.
  • Våld mot kvinnor och män i nära relationer
    Våld mot kvinnor har alltmer börjat diskuteras som ett omfattande samhällsproblem. Många studier visar att en stor del av detta våld sker i nära relationer, det vill säga förövaren är en nuvarande eller tidigare partner.
  • Kameraövervakning i Landskrona
    Traditionellt sett har kameraövervakning främst använts till att förebygga stöld och skadegörelse på exempelvis parkeringar, men har under senare år allt oftare använts för att förebygga brott i stadskärnor. I denna rapport utvärderas ett svenskt exempel, Landskrona, på övervakning som syftar till att förebygga våld i stadsmiljö.
  • Utvärdering av Kronobergsmodellen
    Ungdomar som är berusade ute på stan löper en ökad risk att bli inblandade i våldssituationer. Polisen utvecklat  ett arbetssätt som kallas Kronobergsmodellen, en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö och på så sätt minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga.
  • Polisens möte med organiserad brottslighet
    Organiserad brottslighet har ett intresse av att hindra polisers yrkesutövning. Det kan ske på många olika sätt. Otillåten påverkan är ett sådant och sker oftast i form av trakasserier och hot och mer sällan genom våld, skadegörelse eller korruption.
  • Olika förundersökningsledare - olika beslut
    På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå tidigare publicerat två studier om polisens arbete med misshandel mellan obekanta (Rapport 2007:12 och 2009:1). Studierna syftar till att klargöra hur stor andel av anmälningar om misshandel mellan obekanta som blir föremål för en utredning samt hur mycket uppklaringen skulle kunna öka. Denna rapport är ett komplement till de två tidigare.
  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2009-2012
    Centrala prognoser för Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården.
  • Idéskrift 18. Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet
    Organiserad brottslighet — begreppet för tankarna till något skrämmande, stort och avlägset. I själva verket är den organiserade brottsligheten inte särskilt långt borta. Den finns här och nu - i lokalsamhället.
  • Misshandel mellan obekanta
    Varje år görs över 30 000 anmälningar om misshandel mellan obekanta, det våld som i dagligt tal brukar kallas för gatuvåld. På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå undersökt om polisens arbete med dessa anmälningar kan förbättras.
  • Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer
    Det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter i hur stor andel av anmälningarna om våld mot kvinnor i nära relationer som klaras upp.
  • 14 projekt mot organiserad brottslighet
    Narkotikasmuggling, illegal spelverksamhet, värdetransportrån, mc-gäng, hot och påtryckningar — den organiserade brottsligheten tar sig många uttryck. Men den möts också av många initiativ från rättsväsendet, andra myndigheter och det övriga samhället.
  • Barn som begått brott
    I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.
  • Idéskrift 17. Topplistor
    Den här idéskriften ger en introduktion till polisens gärningsmannainriktade strategier. Bakgrunden är att den svenska polisen använder allt mer proaktiva insatser för att förebygga brott.
  • Samverkan mot bidragsbedrägerier
    Det fuskas med välfärdssystemens förmåner. I vilken omfattning råder det delade meningar om, men att fusket måste minskas och stramas åt är de flesta överens om. Det handlar om brott mot välfärdssystemen och om hur myndigheterna ska komma åt fusket.
  • Barn som begår brott
    I den allmänna debatten finns ett stort intresse för frågan om hur samhället bör reagera när barn begår brott. Brå har i denna rapport studerat vilka brott som begås av barn under femton år och vilka av dem som utreds av polisen.
  • Misshandel mellan obekanta — kan fler brott klaras upp?
    Misshandel av en obekant person är ett brott som sällan blir uppklarat. Med tanke på att det är ett brott som ofta drabbar den enskilde mycket påtagligt kan man fråga sig om inte fler anmälningar borde kunna utredas av polisen.
  • Besöksförbud
    Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas allt mer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats.
  • Nya regler i lagen om besöksförbud
    Lagen (1988:688) om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män.
  • Snabbspåret
    Att brott snabbt blir utredda och förda till domstol är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Dessutom kan det leda till att fler blir lagförda.
  • Våldtäkt
    Brottsförebyggande rådet (Brå) har samlat in och bearbetat uppgifter från nära nog alla anmälningar avseende fullbordade våldtäkter från landets polismyndigheter för åren 1995 och 2000.
  • Effektiva polisiära åtgärder mot brott
    År 2003 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, göra en sammanställning av vilka polisiära åtgärder mot olika typer av brott som forskning eller beprövad erfarenhet har visat fungerar i Sverige. Sammanställningens syfte är att den ska kunna användas av polisen i projekt för att förebygga brott.
  • Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten
    Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i april år 2002 regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av polisens arbete mot narkotikabrottsligheten.
  • Besöksförbud
    Lagen om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män.
  • Miljöstraffrätt i praktiken
    Straffrätten har under senare decennier legat i fokus när det gäller att utveckla samhälleliga styrmedel för sådan verksamhet som på olika sätt kan vara skadlig för den yttre miljön.
  • Varför har brottsuppklaringen minskat?
    Uppklaringsprocenten används som ett mått på hur effektiv polisen är när det gäller att finna gärningsmän bakom de brott som anmäls till polisen. Uppklaringsprocenten i Sverige har successivt minskat sedan mitten av 1970-talet.
  • Hur - var - närpolis
    Närpolisreformen beslutades 1993 och har sedan dess genomförts successivt. Vissa polismyndigheter började reformarbetet redan 1993, medan det i andra dröjde till åren 1997-98.
  • Idéskrift 8. LUPP
    I problemorienterat polisarbete (POP) behöver polisen ha tillgång till instrument för att kunna kartlägga och analysera brottsligheten. Mot den bakgrunden har Brå tagit fram Lokal uppföljnings- och prognosprocedur, förkortat lupp.
  • Polisens organisation och verksamhet
    Hur väl polisen lyckas i sitt arbete är ett angeläget och återkommande ämne i den allmänna och kriminalpolitiska debatten. I denna rapport undersöks närmare hur närpolisreformen har utvecklats organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Syftet med undersökningen har också varit att få en bild av vad poliser arbetar med och i vilken utsträckning eventuella skillnader i arbetsuppgifter och prioriteringar kan förklaras av organisationsformen.
  • Svensk polis i förändring
    Under 1990-talet har polisen i Sverige genomgått flera större förändringar. En viktig förändring är genomförandet av närpolisreformen. Reformen innebär bland annat att polisen i stället för att i huvudsak bedriva reaktiv och händelsestyrd utryckningsverksamhet ska arbeta med att förebygga brott. Målsättningen med närpolisreformen är därför att polisens organisation och verksamhet bör vara lokalt anpassad.
  • Handläggningstider vid polisanmäld barnmisshandel
    Det är stora länsvisa skillnader då det gäller hur lång tid polis och åklagare tar på sig för att utreda barnmisshandelsfall. Den genomsnittliga handläggningstiden i hela landet är drygt fem månader. Det konstaterar Kommittén mot barnmisshandel och Brå. Brå har på kommitténs uppdrag utfört en snabbutredning av handläggningstiderna, vid de fall där det finns en skäligen misstänkt.
  • Ungdomar, droger och polisens insatser
    Ungdomars experimentella bruk av narkotika har under senare år allt oftare uppmärksammats såväl i Sverige som i många andra länder. De årliga mätningarna av ungdomars drogvanor tyder på att droganvändningen bland unga tilltog under 1990-talet.