Start
/ Förebygga brott
/ Arbeta brottsförebyggande
/ Uppföljning
/ Följ upp arbetsprocessen

Följ upp arbetsprocessen

En processuppföljning innebär att granska vad, hur och varför något har genomförts. Processuppföljningen kan innebära att man löpande följer upp arbetet i varje del eller att man avslutningsvis granskar hela genomförandet. För att få en så heltäckande bild som möjligt är det bra om man kan göra både och.

Ett första steg i en processuppföljning är att granska syftet med arbetet. Vad ville man uppnå med samverkan och hur utformade man arbetet? Det innebär bland annat att granska hur den lokala lägesbilden togs fram och om man till exempel har missat någon del i beskrivningen av problemet och dess orsaker och vilken betydelse sådana brister i kartläggningen kan ha haft för det fortsatta arbetet

Även de mål som ställdes upp för arbetet bör granskas. Var de relevanta mot problemen och var de förenliga sinsemellan? För att granska målens kvalitet kan man undersöka om de var Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda (SMART). Läs mer om SMART i Steg 4.1, Formulera mål.

I en uppföljning av genomförandet ingår att identifiera vilka moment som ingick i åtgärderna och att bedöma om alla momenten genomfördes vid alla tillfällen samt hur de relaterar mot uppställda mål. Var det sannolikt att man genom arbetet skulle påverka de problem man identifierat, och var det realistiskt att tro att åtgärderna skulle gå att genomföra?

En viktig aspekt när man följer upp genomförandet är att kartlägga kostnaderna, eftersom de har stor betydelse för det fortsatta arbetet. I bedömningen ska kostnader för tiden tas med, det vill säga antalet timmar som använts för planering, genomförande och uppföljning.

I processuppföljningen bör man också granska de organisatoriska förutsättningarna för arbetet. Det handlar dels om hur ekonomiska och personella resurser avsatts och använts, dels om hur samver- kansorganisationen fungerat. Till exempel kan man vid en processuppföljning undersöka om styr-, projekt- och arbetsgrupper genomförde planerade möten, vilka som deltog vid mötena och om grupperna genomförde de uppgifter som de hade ansvar för.

Stödfrågor för att granska samverkansprocessen

Här följer en sammanställning av de checklistor som återfinns under de tidigare stegen.

Beslutet om samverkan

Har vi skapat en gemensam organisation för samverkan?
Har vi utsett kommunal samordnare med mandat och tid för arbetet? (för polisen är dessa uppgifter kommunpolisens ansvar)
Har vi tagit fram gemensamma riktlinjer och tidplaner för arbetet?
Har vi tagit fram rutiner för uppföljning för eget lärande?
Har vi förankrat beslutet om samverkan i den egna organisationen?

Inventering av organisationens förutsättningar

Stämmer samverkan med våra styrdokument och verksamhetsmål?
Stämmer tidsplanen med budgetprocesser och andra beslutsprocesser?
Finns det målkonflikter mellan vårt arbete i samverkan och andra uppdrag?
Vilket förebyggande arbete bedriver vi redan inom organisationen?
Vilka lärdomar kan man dra ur tidigare och pågående arbete?
Hur kan samverkansarbetet gynnas av andra redan pågående arbeten?

Förankra det brottsförebyggande arbetet i organisationen

Vilka andra har nyckelfunktioner för det brottsförebyggande arbetet?
Vilken kunskap och förståelse har de för arbetet?
Är beslutet om samverkan förankrat (beslutat) hos deras chefer?
Har vi en samsyn på vad som ska göras, dvs. har vi gjort samma tolkning av det brottsförebyggande arbetet?

Inför samordnaruppdraget

Vad exakt ska jag göra?
Vilket ansvar har jag för arbetet?
När ska jag vara klar?
Hur ska arbetet redovisas och hur ska det användas?
Vilket mandat har jag fått av min chef?
Har jag rätt resurser i form av tid, pengar, material och kunskap?
Är mitt uppdrag förankrat i organisationen?

Kommunikationen

Vad är bakgrunden och syftet med kommunikationen. Varför ska målgruppen lyssna?
Vilka är målgrupperna för kommunikationen? Vilka är viktigast att nå?
Vilka är målen för kommunikationen? Hur ska målgruppen tänka, känna och göra efter att ha nåtts av budskapen?
Vilka är era huvudbudskap och delbudskap?
På vilket sätt, hur ofta och när ska kommunikation genomföras?
Hur ska kommunikationen följas upp?

Kartläggning av den egna lägesbilden

Varför valdes det här problemet?
Vilka informationskällor användes och vilka valdes bort?
På vilka sätt kan urvalet informationskällor begränsa kunskapen om problemet?
Vilken betydelse kan begränsningar i kunskapen ha haft eller komma att få på arbetet?

Identifiera variationer och mönster

Är fenomenet mer omfattande än referensvärdet?
Har det skett en ökning eller minskning över tid?
Finns det årsvariationer?
Är fenomenet koncentrerat till vissa dagar?
Är fenomenet koncentrerat till vissa tider på dygnet?
Är fenomenet koncentrerat till vissa platser, så kallade hot spots?

Prioriteringen

Vilken händelse eller vilket fenomen står i fokus för arbetet?
Varför är det prioriterat (det mest omfattande, en negativ trend, högt jämfört med andra områden, kostsamt, politisk agenda osv.)?
Hur har prioriteringen och avgränsningen skett (särskild brottskategori, delfenomen eller utsatt grupp)?
Vilka kunskapskällor har använts?

Orsaksanalysen

Vad i situationen kan förklara att problemen uppstår just på den platsen (brist på social kontroll, trångt, mörkt, avsides, krogtätt, svårt att överblicka, stor in- och utflyttning)?
Vilka egenskaper hos den brottsutsatta (t.ex. affären, cykeln eller brottsoffret) kan förklara varför just de blir utsatta (olåst, lättflyttad, vårdslös, onykter)?
Vilka egenskaper hos gärningspersonen kan förklara varför just den personen begår brott (låg impulskontroll, oförmåga, okunskap osv.)?

Samverkansöverenskommelsen

Beskriver överenskommelsen vilka brottsproblem som är i fokus för samverkan?
Beskriver överenskommelsen troliga bakomliggande orsaker till problemen?
Anges i överenskommelsen avgränsade och mätbara mål för arbetet?
Beskriver överenskommelsen hur arbetet ska följas upp?
Anges i överenskommelsen vilken period som överenskommelsen avser?
Är samverkansöverenskommelsen undertecknad av respektive ledning?

Målformulering

Hur kommer problemet att påverkas om målen uppnås? Kan man till exempel anta att antalet våldsbrott bland unga kommer att minska, om man uppnår målet att upptäcka och gripa langare?
Finns det konkurrerande (negativa) effekter om målen uppfylls?

Val av åtgärder

Hur förväntades åtgärden påverka problemet, och kombinerades den med andra åtgärder?
Är det rimligt att tro att de valda åtgärderna kan ha avsedd påverkan på problemet?

Framtagandet av medborgarlöften

Hur har medborgarna involverats i arbetet med medborgarlöftena?
Utgår medborgarlöftena från kunskap framtagen från medarbetar- och medborgardialoger?
Utgår medborgarlöftena från samverkansöverenskommelsen?
Har medborgarlöftena tagits fram utifrån en gemensam lägesbild, orsaksanalys och åtgärdsplanering?
Har medborgarlöftena kommunicerats utifrån målgruppens behov?