Motorburen problematik

Motorburen problematik har uppmärksammats på flera håll i landet, både i gles- och landsbygd och i mer tättbefolkade områden. Problematiken är kopplad till personer som i eller runt motorfordon skapar otrygghet eller begår brott.

Antalet A-traktorer har ökat i antal och allt fler sammankomster med motorfordon har uppmärksammats där olika typer av brotts- och otrygghetsproblem har identifierats. Motorburen problematik inrymmer en rad underliggande brotts- och ordningsstörande fenomen där liknande problem återfinns i ett flertal kommuner men med många lokala variationer. Problematiken är ofta knuten till en geografisk plats. Samtidigt kan platserna snabbt variera och flytta inom eller utanför kommunen. Problemen ser också olika ut vad gäller olika åldrar och vad gäller kön. Även inom mer homogena grupper kan problematiken variera mycket. Eftersom problematiken ser olika ut är det väsentligt att alla som ska medverka i ett brottsförebyggande arbete har en god kunskap om lägesbilden, så att insatserna kan riktas mot de prioriterade problemens orsaker och ser till att insatserna följs upp.

Kunskapsbaserat brottsförebyggande arbetssätt

Med ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete kan åtgärder riktas mot brottsproblemen och få bättre effekt.

Bakgrund

Brott och otrygghet kopplad till motorburen problematik

Lokala aktörer beskriver att problemen består av en kombination av en eller flera brotts- eller otrygghetsproblem.

Det kan vara i form av trafikproblem – fordon som kör för fort och fordon som framförs långsamt. Det kan leda till köbildning med farliga omkörningar. Det kan också handla om fordon som låter högt genom att förarna gasar med motorer eller spelar hög musik, vilket upplevs som störande för de som bor, vistas och verkar i närheten, främst nattetid.

De lokala aktörerna beskriver att de brott som begås i sammanhangen kan vara allt från misshandel, narkotikabrott och sexuellt ofredande till nedskräpning och skadegörelse. Hög alkoholkonsumtion bland vuxna och minderåriga uppges som en av orsakerna till ordningsstörningarna.

De som arbetar med brottsförebyggande frågor i kommunerna och i lokalpolisområdena beskriver att invånarna upplever en ökad otrygghet och att näringsidkare uppger att de tappar kunder på grund av problemen. I den senaste Nationella trygghetsundersökningen (NTU) framkommer dock inga större ökningar nationellt och regionalt, vad gäller problem med fortkörning, skadegörelse, personer som bråkar och stör.

Polisen och regionledningscentralen i Polisregion Bergslagen skapade under sommaren 2020 en egen relationskod (för att koda händelserapporter) för problembilder kopplade till motorburen problematik/störande högt spelande ljud, en kod som kan användas både av enskilda polispatruller samt då allmänhet ringer in till ledningscentralen om störningar på enskilda platser. Från juni 2020 till mitten av maj 2021 rapporterades över 2 500 händelserapporter där motorburen problematik på ett eller annat sätt står som grundproblem.

Foto: Alexander Lindström/Mostphotos

Fakta

A-traktorer och mopedbilar

Antalet A-traktorer har ökat från 7800 a-traktorer (15 juli 2020) till dagens 36 000 registrerade A-traktorer. Vanligaste A-traktorn är en Volvo med mer än 20 000 registrerade som A-traktorer. Stora ökningar ses bland BMW, Volkswagen och Audi. För att köra en A-traktor behöver föraren ha minst ett traktorkort.

Det finns dessutom över 15 000 mopedbilar registrerade vilket har ökat med mer än 150 procent sedan 2015. Mopedbilen får gå i max 45km/h och väga 425 kg och föraren behöver ha ett AM-körkort. En ytterligare skillnad är att en mopedbils förare inte behöver ha hjälm.

En A-traktor får gå i max 30 km/h. Under 2020 tog Transportstyrelsen bort regeln att en A-traktor får gå i högst 10 km på lägsta växeln när motorn går på två tredjedelar av maximalt varvantal. Detta betyder att man numera kan reglera toppfarten elektroniskt och att även automatväxlade bilar kan konverteras till en A-traktor.

Kunskap

Situationell prevention

Situationella brottsförebyggande åtgärder kan delas in i fem övergripande strategier som kan användas i lokalt brottsförebyggande arbete. Grunden för dessa åtgärder bör utgå från ett kunskapsbaserat arbetssätt med tydlig problembild och analys, väl avvägda åtgärder och uppföljning av resultaten. De fem övergripande strategierna är:

  1. Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott
    Kan exempelvis innebära att försvåra att vistas på en viss plats eller att stänga av gator.
  2. Öka risken för den som har för avsikt att begå brott
    Kan exempelvis innebära användning av kameraövervakning, att arbeta med grannsamverkan och nattvandring, polisiär närvaro, fysisk bevakning med hjälp av väktare eller att planera offentliga platser för en ökad naturlig övervakning som ökar upptäcktsrisken.
  3. Minska belöningen för den som begår brott.
    Kan exempelvis innebära att ta bort saker som går att förstöra eller ta bort stöldbegärliga objekt ur bilar.
  4. Reducera provokationer som kan leda till brott
    Kan exempelvis innebära att försöka förebygga köer för att undvika omkörning, etc.
  5. Ta bort ursäkter för den som begår brott
    Kan exempelvis innebära att tydligt informera om lagar och regler.

Social prevention

Social brottsprevention innebär åtgärder för att förändra personers benägenhet att begå brott genom att fokusera på de bakomliggande orsakerna till varför vissa begår brott och arbetet syftar till ofta till att förstärka individens förmåga till självkontroll och genom att stärka sociala band till samhället. Det kan också handla om att stärka föräldrars förmåga och att minimera riskfaktorer och att stärka skyddsfaktorerna.

Foto: T@ge Persson/Mostphotos

Kartläggning

Vikten av att kartlägga och analysera

Vi behöver veta vad vi gör
och varför vi ska göra det.

Kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete handlar om att veta vilka problem som finns, analysera orsakerna till dem och därefter besluta om åtgärder som ska motverka dessa. Det gäller även motorburen problematik där behoven av kartläggning och analys visat sig vara lika värdefullt.

Det bekräftas av det polisiära arbetet som skett i Dalarna, i lokalpolisområdena (LPO) Mora och Falun. Bägge områdena fick hjälp av kriminologistudenter för att ta fram en mer avancerad kartläggning, lägesbild och orsaksanalys för motorburen problematik. Resultaten i de bägge rapporterna bekräftar att de utifrån underlaget har kunnat bli mer träffsäkra i vilka åtgärder som främst ska prioriteras.

Det finns såväl likheter som olikheter mellan problembilderna. Samlingsplatser och störningar nattetid var gemensamt medan ett antal andra lokalspecifika aspekter var olika. Kommunpoliserna beskriver att underlaget gav dem en bekräftelse på att de åtgärder som behövs vidtas framöver involverar fler aktörer än polisen. Utan samverkan med andra parter går de olika problemen inte att lösa.

Det är med andra ord lika viktigt här som när det gäller andra brottstyper att det är de lokala förutsättningarna och behoven som ska forma vilka insatser som behöver vidtas. Utan kunskap om den lokala situationen riskerar insatserna missa målbilden och i värsta fall göra mer skada än nytta.

Foto: Mostphotos

FAKTA

Streetracing

En annan aspekt av motorburen problematik är streetrace eller streetracing. Till skillnad från A-traktorer och mopedbilar, som i huvudsak är ett svenskt fenomen, är streetracing något som förekommer i många länder. Internationell forskning, framförallt från anglosaxiska länder, definierar det som en subkultur som förenar intresse för snabba och ombyggda bilar och motorer med illegal racingkörning och spänning – främst i det ordinarie vägnätet. Det är även en subkultur som i Sverige orsakar skador på såväl person som egendom, dödsfall har förekommit.

Streetracing är idag inte definierat i svensk lagstiftning, vilket betyder att det är svårt att föra statistik på hur många brott som anmäls och hur vanligt förekommande brott är. Det medför svårigheter att genomföra utvärderingar av eventuella insatser mot fenomenet. Därav finns brist på svensk forskning inom området.

Personer som deltar eller är delaktiga i illegala streetracetävlingar, kan göra sig skyldiga många olika typer av brott. Vanligast är brott relaterat till Trafikförordningen (1998:1276), Ordningslagen (1993:1617) och Vårdslöshet i trafik av normalgraden samt Grov vårdslöshet i trafik (1951:649).

Det är idag inte kartlagt hur omfattande problembilden eller konsekvenserna av illegal streetracing är i Sverige. Det som finns att tillgå är problem- och lägesbilder från olika lokalpolisområden och kommuner.

Helsingborg är en av de kommuner där illegal Streetracing förekommer regelbundet. I en kandidatuppsats vid Malmö universitet har två studenter (Markus Brodén, Fredrik Ranby) undersökt hur problemen lokalt ser ut och vad som kan tänkas göras för att förebygga och förhindra brott. De sammanfattar slutsatserna i sin uppsats med att det finns olika syn på fenomenet i sig samt vilka åtgärder som bäst motverkar brott.

I sin uppsats beskriver de att illegal streetrace oftast förekommer på vissa välkända platser där situationella åtgärder skulle kunna ha effekt. Förslag på lösningar som förs fram av respondenterna för att stävja problemet är allt från lagliga banor till mer polisiära resurser. Till det läggs behov av samverkan mellan fler parter än de som idag är involverade, vilket oftast är polisen och civilsamhället.

Slutsatsen är att det behövs mer forskning om effektiva brottsförebyggande metoder.

råd för framtiden 2021

Motorburen problematik – vad kan vi göra för att förebygga och minska brott och ordningsstörningar?

I det här seminariet från konferensen Råd för framtiden berättar vi om hur polis och kommun genomfört aktiviteter för att minska problemen med högt ljud, störande körning, nedskräpning, hög alkoholkonsumtion och skadegörelse. Här beskrivs arbetet, utmaningarna och möjligheterna.

Utvärdering och uppföljning

Det finns få utvärderade insatser och metoder vad gäller motorburen problematik. Vill ni utvärdera effekten av ert arbete och få ekonomiskt stöd till detta, sök medel av Brå senast 15 september!

Foto: Patrik Lindqvist Karlsson/Mostphotos

Åtgärder

Lidköping och Trollhättan – sammankomster med problem och åtgärder i fysisk miljö

Rutinaktivitetsteorins tre perspektiv, motiverad gärningsperson, lämpligt offer och frånvaro av kontroll, går att applicera som utgångspunkt för att förstå vad som underlättar och försvårar brottsproblem.

Två typiska kommuner, som exemplifierar arbetet med att förebygga problem i den fysiska miljön, är Trollhättan och Lidköping. Båda kommunerna har tillsammans med polisen kartlagt och analyserat sin problematik och båda lyfter fram fysiska platser som prioriterade områden att arbeta med.

Exempel som lyfts fram som bidragande orsak till att problematiken uppstår är stora parkeringsytor, nattöppen näringsverksamhet för mat och bränsle, tillgång till toaletter och frånvaro av lokala ordningsvakter/väktare samt att ytorna inte omfattas av lokala ordningsföreskrifter som begränsar alkoholintag. Sammantaget blir platserna attraktiva att söka sig till och bidrar indirekt till att brott och ordningsstörningar uppstår. För att minska problemen menar kommunerna att förebyggande åtgärder på fysiska platser är nödvändigt.

Båda kommunerna lyfter såväl sociala som situationella åtgärder och att de med fördel kan kombineras. Exempel som lyfts är att försöka styra målgrupperna till platser som är mer lättstädade och som innefattas av lokala ordningsföreskrifter. Vidare har ökad närvaro samt uppsökande dialogverksamhet använts genom polis, ordningsvakter (genom utökade LOV-3 områden) och fältare. Inom ramen för kommunernas samverkan diskuteras även alternativa mötesplatser med vuxennärvaro som lokaler att meka i. Repressiva insatser som parkeringsförbud nattetid samt användning av pandemilag som vistelseförbud har testats.

En aspekt som lyfts är de merkostnader som fastighets- och näringsidkare får till följd av skadegörelse, nedskräpning och otrygg arbetsmiljö. Därför är de en viktig målgrupp att involvera i arbetet.

Dzemal Sabovic, strategisk samordnare trygghet och missbruksprevention i Ale kommun, och polis Jessica Ask.

Dzemal Sabovic, strategisk samordnare trygghet och missbruksprevention i Ale kommun och Jessica Ask, Polisen Kungälv-Ale. Foto: Jonas Andersson/Alekuriren

Inspiration

Ale och vikten av att arbeta kunskapsbaserat kring motorburen problematik

5 frågor till Dzemal Sabovic och Jessica Ask.

Hur ser era problem ut med motorburen problematik?
Tidigare hade vi problem med frekventa och spontana motor­träffar med fordon och ungdomar som samlades kring parkeringar utanför våra butiker i de norra delarna av kommunen. Träffarna resulterade i ordningsstörningar, skadegörelse, buskörning och buller, hot och våldsbrott samt sexuella trakasserier. Vi såg även att ungdomarna konsumerade alkohol i en oroande utsträckning samt att det i vissa fall fanns misstanke om droganvändning. Sammankomsterna ledde till klagomål från allmänheten och näringsliv samt otrygghet och polarisering. Efter vårt gedigna arbete mot problematiken är lägesbilden idag bättre på så sätt att vi inte haft några större motorträffar i kommunen på ett bra tag. Ungdomar samlas i mindre grupper och vi kan även se en viss undanträngning­seffekt till Lilla Edet och Kungälv, som vi behöver titta närmare på.

Hur gjorde ni er orsaksanalys och vad var svårigheterna med det?
Vi började med att skapa oss en förståelse för fenomenet och bilda en arbetsgrupp med viktiga aktörer för att sen ta oss igenom kartläggning, gemensam problembild, målgruppsanalys, orsaks­analys och en åtgärdsplan. Det svåra är att stå emot impulsen att direkt gå till lösningar och ha tillit till BRÅ:s kunskapsbaserade metod. Att inte bara fokusera på det jobb som behövs göras här och nu, utan även tänka på lite längre sikt är också en utmaning.

Vilka insatser gör ni nu?
Vi arbetar tillsammans löpande, främjande och förebyggande utefter ett årshjul där vi gör olika aktiviteter. Vi skickar ut ett brev till föräldrar vars barn har en moppe eller en EPA/A-traktor, foldrar via trafikskolor och löpande kommunikation via sociala medier och lokalmedia. Vi samverkar kring ett nätverk med ett 10-tal andra kommuner, Länsstyrelsen I Västra Götaland och Brottsförebyggande rådet nationellt för att utveckla kring platser där ungdomar väljer att samlas. Lokalpolisområdet har fram tills idag utbildat två egna bilinspektörer som har i syfte att upprätthålla säkerhet och trygghet på våra gator. Utöver det har vi startat upp en facebook-grupp ”Motorburen ungdom och deras vårdnadshavare i Ale kommun” som en plattform för dialog och samverkan. Vi undersöker även möjligheten att starta upp en form av grannsamverkan för EPA/A-traktorer.

Hur kommer ni följa upp arbetet?
Vi följer upp det löpande. Dels följer vi utvecklingen inom ramen för lokal lägesbild med tex. uppföljning av antalet större motorträffar, antalet inkomna klagomål, skadegörelse- och brottsstatistik men även via intervjuer med företagare och medborgardialog.

Vad vill du ge för tips till andra lokala aktörer som upplever att de har problem?
Det är bra att inspireras av andras arbete men ett tips är att alltid utgå ifrån er lokala problembild och era lokala förutsättningar. Inkludera aktörer från lokalsamhället tidigt i samverkans­processen, för de sitter ofta på viktiga kunskaper och ert arbete och resultat blir mycket bättre om ni arbetar tillsammans från början.

INspiration

Samverkan i Västra Götaland Polis och kommun

5 frågor till Camilla Tjernberg, Samordnare brottsförebyggande arbete, Länsstyrelsen Västra Götaland och Ann Rönnäng, Regional brottsförebyggande samordnare, Polisregion Väst.

Varför började ni med detta arbete?
Det var helt enkelt så att vi upplevde att det fanns ett behov i länet. Flera kommuner hade bekymmer med stora folksamlingar på parkeringar och andra platser. Polisen fick in klagomål om störande körning och hög musik samt problem med fylleri, skadegörelser och nedskräpning i samband med folksamlingarna. Vi ville skapa en möjlighet till samverkan över kommungränserna och erbjuda ett stöd att arbeta kunskapsbaserat med problemet och att vi skulle göra arbetet tillsammans.

Hur har ni gått tillväga, vilka har ni samarbetat med?
Polisregion Väst och Länsstyrelsen Västra Götaland har ett nära samarbete och det kändes självklart att vi skulle erbjuda ett stöd tillsammans. Alla kommuner och kommunpoliser i Västra Götaland fick ett erbjudande att vara med i en regional arbetsgrupp. En förutsättning för att delta i arbetsgruppen var att både kommunpolis och kommunal samordnare samarbetade för att ta sig an problematiken. Det var drygt tio kommuner som ville vara med.

Dessutom ställde vi frågan till Brå och på det sättet har arbetet präglats av perspektiv från det lokala, regionala och nationella. Vi har bidragit med olika pusselbitar för att lära oss om en ”ny problematik”.

Vad har det gett er och de lokala aktörerna?
Vi har fått en djupare kunskap om hur problematiken ser ut i kommunerna och att den kan se väldigt olika ut. Vi har också fått kunskap om vilka aktörer som kan vara lämpliga att samarbeta med och de svårigheter som finns med att arbeta med en säsongsbetonad problematik.

Det är också tydligt att det behövs både sociala och situationella insatser, men det har också blivit uppenbart att det är en svår problematik där det krävs tålamod, innovativa åtgärder och kommunikation.

Vilka insatser ser ni som framgångsrika och mot vilka typer av problem?
Arbetet i kommunerna har präglats av operativa och strategiska insatser. Många beskriver att problematiken kräver veckomöten där helgens insatser planeras utifrån problembild, som dessutom snabbt kan förändras. En viktig del i arbetet är att arbetet är förankrat i ledningen, hos både polis och kommun.

Att kommunicera med samarbetspartners, målgruppen, eventuella föräldrar och kommuninvånare är viktigt för att bygga upp kunskap, förståelse och input för lämpliga insatser.
Dessutom har det lett till att man samarbetar med nya aktörer, till exempel motorklubbar, på olika sätt.

Den viktigaste lärdomen är att man måste ha koll på sin lokala lägesbild, problematiken är inte likadan i varje kommun, och testa vilka åtgärder som fungerar. En kommun beskrev till exempel att 80 procent av ärendena inom SSPF hade anknytning till motorburen problematik, vilket krävde många individuella sociala insatser. Det gäller att hålla många bollar i luften samtidigt som man arbetar systematiskt och på alla preventionsnivåer. Om problemet kräver akuta lösningar så måste man börja med det, för att sedan parallellt arbeta fram och införa även långsiktiga lösningar när det är möjligt.

Vad ska lokala aktörer tänka på om de ska jobba mot liknande problematik?
Kommun och polis tar ansvar för den kunskapsbaserade processen, men ska se till att ta vara på all kunskap som finns hos andra samarbetsaktörer och samordna de som vill samverka kring problemet.

En brottsförebyggare måste vara beredd att ge sig in i en ny problematik, men om man gör bra kartläggningar och orsaksanalyser så är chansen större att man hittar rätt åtgärder som bättre kan ge effekt på problemet och orsaksanalysen bidrar också till att hitta fler aktörer som kan bidra i det förebyggande arbetet. Det är tydligt att man måste ha tålamod och att man såväl som kommun och polis kan känna sig maktlös och får hantera mycket som kanske inte direkt hör till uppdraget.

Patrik Wallin, brottsförebyggande samordnare i Polisregion Bergslagen.

Patrik Wallin är brottsförebyggande samordnare i Polisregion Bergslagen. Foto: Polisen

Inspiration

Att minska problem med hög musik

Patrik Wallin jobbar i polisregion Bergslagen som brottsförebyggande samordnare. I regionen har man sedan en tid arbetat med ett ge metodstöd i frågan kring motorburen problematik och ofta med ett särskilt fokus på högt ljud som stör.

Hur ser problemen i er region ut?

Lägesbilden kopplad till motorburen problematik med stora folksamlingar av bilburna med hög och störande musik har i vår region varit omfattande under många år. I en majoritet av de fyrtiotre kommuner som finns i polisregionen, så är just det motorburna den lokala problembild som sticker ut allra mest, och som också det som ger oss inom polisen mest jobb med stora resurser som tas i anspråk under helger och vid särskilda event.

När problemen är som värst under sommarmånaderna, så har vi i Bergslagen i snitt hundra upprättade händelserapporter varje vecka från vår regionledningscentral. Det är både allvarliga och mindre allvarliga händelser, men som ändå behöver ha polispatrull på plats för att stävja ett brott eller en ordningsstörning. Ett ansvar läggs, förutom hos oss på polisen, även på kommuner, näringsliv, föreningar och länsstyrelse som gemensamt får lägga stora resurser på problematiken.

Vad innehåller det metodstöd som polisen tagit fram?

Syftet är ett operativt stöd för polispatruller i yttre tjänst. Den ska innehålla svar på frågan om ”hur ska jag som polis så effektivt som möjligt förebygga och stävja brott och ordningsstörningar”. Fokus är på framgångsfaktorer i polisiärt arbete runt motorburen problematik, såsom modernt lagstöd, förebyggande insatser, effektiv samverkan internt och externt samt hur vi kommunicerar budskap till olika målgrupper. Kommunikation är en viktig konfliktreducerande princip för oss inom polisen, och vi ska använda kommunikation som ett aktivt redskap, framförallt för att inte hamna i ett ”vi mot dom-tillstånd”.

Metodstödet kan användas såväl operativt som strategiskt, det vill säga både för den enskilde polisen i yttre tjänst och vid mer långsiktiga kartläggningar och orsaksanalyser.

Det har ju kommit några domar, vad pekar de på och på vilket sätt kan dessa ge stöd i polisens arbete?

De var efterlängtade och ger oss poliser bättre fungerande verktyg att utföra vårt arbete. Det ger oss möjlighet att lagföra personer som begår brott av ordningsstörande karaktär, exempelvis hög störande musik på allmän plats.

Inom Polisregion Bergslagen ser vi det som en framgångsfaktor att komplettera ett aktivt brottsförebyggande arbete med repressiva åtgärder såsom att utfärda ordningsböter på plats. Ordningsböter med en lagakraftvunnen dom på plats är en vinst för polisen och samhället i stort, i jämförelse med stora kostsamma polisutredningar. Utfallet blir ett effektivare polisarbete och signalvärde till de som begår brotten att de nu kan bötfällas och hamna i polisens register. Upprepas brotten kopplad till trafik finns alltid risken att få sitt körkort omhändertaget, vilket många skulle se som en stor risk.

Vilka insatser verkar fungera?

Inom Polisregion Bergslagen återstår fortfarande mycket arbete. Vi arbetar aktivt med problembilden och den tar fortfarande mycket resurser men det finns positiva tendenser. De insatser vi sett har haft bäst effekt är en kombination mellan ett socialt och situationellt inriktat förebyggande arbete och ett mer fokuserat repressivt arbete, det vill säga att uppmärksamma och lagföra personer för brott.

En annan mer indirekt insats som kan ha spelat roll är det mediala fokuset på frågan, vilket fått motorburna och vårdnadshavare att reflektera över situationen. Inom Polisregion Bergslagen har flera lokalpolisområden arbetat mer socialt inriktat med brev hem till fordonsägare och vårdnadshavare, det har vi sett haft en viss effekt på den lokala situationen.

Ett ytterligare socialt perspektiv handlar om motorföreningar som visat intresse och startat upp lokalföreningar där den sociala kontrollen blir en del i det förebyggande arbetet.

I flera lokalpolisområden har kommuner arbetat mer med större situationella åtgärder såsom nedstängningar av centrumkärnor och gator. Det har ju naturligtvis en direkt effekt, men där problembilden riskerar att flyttas till andra närliggande platser. Det är bland annat det som gör denna problembild speciell, det är ett rullande fenomen, det förhåller sig inte bara till en plats, till en kommun.

På sikt kan det faktum att frågan nu är nationellt intressant ge mer samverkan mellan myndigheter på såväl lokal, regional och nationell nivå. Det blir ett mer enhetligt nationellt stöd och perspektiv på frågan. Framförallt behövs mer kunskap och förståelse för fenomenet, där är vi inte i hamn än. Utan kunskap om fenomenet är det lätt att gissa sig till lösningar. Det brukar inte bli särskilt bra eller effektivt.