)

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle.

GVI står för gruppvåldsvintervention och har i flera amerikanska studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de grupper som de tillhör.

Malmö var pilotkommun för strategin 2018–2020 under namnet Sluta skjut. Sedan dess har Malmö valt att arbeta med strategin i ordinarie linjeverksamhet.

GVI = gruppvålds‑
intervention

GVI står för Group Violence Intervention, på svenska Gruppvåldsintervention.

Arbetet med GVI i Sverige drivs av Brå i samverkan med Polismyndigheten, Kriminalvården.

Vill du veta mer?

Kontakta  Marie-Therese Metzén :

marie-therese.metzen@bra.se
08-518 32 413

Det här är GVI

Group Violence Intervention genomfördes för första gången som "Operation Ceasefire" i Boston i mitten av 1990-talet. Strategin har upprepade gånger visat att man genom en fokuserad samverkan mellan polis, kommun och lokalsamhälle kan minska grovt våld såsom exempelvis skjutningar.

Strategin bygger på det som kallas "focused deterrence" och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:

  • Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  • Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
  • Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.

Bakgrund

En bakgrund till GVI i Sverige

En bit in på 2010-talet började en ökning av dödligt våld i kriminella grupper i Sverige att synas i statistiken, främst som skjutvapenvåld. Så småningom blev det också tydligt att detta inte bara utgjorde en tillfällig uppgång, utan en trend. Genom omvärldsbevakning identifierade Brå möjliga arbetssätt mot det ökade skjutvapenvåldet i kriminella grupper. GVI utkristalliserades som ett kraftfullt verktyg i arbetet mot denna typ av kriminalitet.

Malmö var pilotkommun för strategin 2018–2020 under namnet Sluta skjut. Sedan dess har Malmö valt att arbeta med strategin i ordinarie linjeverksamhet. Läs mer om Sluta skjut här.

På hösten 2021 fick Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag av regeringen att tillsammans sprida GVI till fler orter, och myndigheterna har bildat ett nationellt stödteam för att stötta nya lokala implementeringar. I detta uppdrag ingår att tillvarata erfarenheterna från Sluta skjut. Praktiskt innebär det att myndigheterna ger lokala myndigheter och organisationer metodstöd i strategin. I uppdraget ingår även att se till att varje ny implementering utvärderas på ett bra sätt. Målet är att öka kunskapen om hur man kan förebygga grovt våld som exempelvis skjutningar i Sverige.

Hittills har kommunerna Örebro, Göteborg, Uppsala och Huddinge i samverkan med Kriminalvården och polisen lokalt fattat beslut om att börja arbeta med strategin. När strategin implementeras på en ny plats behöver den ofta anpassas efter de lokala förutsättningarna, men inte mer än att de grundläggande beståndsdelarna bevaras.

Arbetet med GVI i Sverige är delfinansierat av EU:s fond för inre säkerhet ISF. Brå har engagerat National Network for Safe communities (NNSC) vid John Jay College I USA, som idag är verksamma med att vidareutveckla strategin, i projektet. NNSC har utgjort ett operativt stöd för pilotverksamheten i Malmö.

råd för framtiden 2017

David Kennedy berättar om GVI

Här kan du se David Kennedys föreläsning om Gruppvåldsintervention (GVI) från konferensen Råd för framtiden 2017.

Kommuner som arbetar med GVI

Hittills har fem kommuner fattat beslut om att arbeta utifrån GVI-strategin:

Omslag för effektutvärderingen av sluta skjut

Pilotverksam‑
heten Sluta skjut

Pilotverksamheten, som benämns Sluta skjut – tillsammans för ett tryggt Malmö, är en samverkan mellan Malmö stad, polisområde Malmö, Utvecklingscentrum Syd vid Polismyndighetens nationella operativa avdelning och Kriminalvården. Pilotverksamheten pågick under två år och avslutades den 31 januari 2020. Sedan dess har Sluta skjut fortsatt i den ordinarie linjeverksamheten i Malmö.

Utvärderingar av Sluta skjut

Malmö universitet har gjort två utvärderingar av Sluta Skjut, på uppdrag av Brå.

En processutvärdering, som publicerades i oktober 2020, visade att den amerikanska strategin väl kunnat anpassas till svenska förhållanden samt att modellen kan vara användbar i fler svenska städer med liknande problematik som Malmö.

En effektutvärdering, som publicerades i februari 2021, visade att antalet skjutningar i Malmö minskade under perioden som pilotprojektet Sluta skjut pågick. Malmö har också haft en kontinuerligt nedåtgående trend när det gäller skjutningar under de senaste åren jämfört med andra städer i Sverige. Det är dock svårt att säkerställa statistiskt vilka faktorer som ligger bakom minskningen.

Resultat hittills

Effektutvärdering (Malmö universitet) Pdf, 583 kB.

Processutvärdering (Malmö universitet) Pdf, 2 MB.

Statistik: Skjutningar och sprängningar Malmö (Polismyndigheten) Pdf, 488 kB.

ENGLISH SUMMARY: Evaluation of the implementation of group violence intervention in Malmö

film

Sluta skjut och det fortsatta arbetet med GVI

Seminarium från Råd för framtiden 2021. Sedan 2018 har GVI-metoden, som bedrivits i form av projektet Sluta skjut i Malmö, hunnit bli ordinarie verksamhet i Malmö och utvärderats av Malmö universitet. Hur fungerar den amerikanska metoden GVI i Sverige? Vilka effekter har man sett? Vad händer härnäst?

Medverkande: Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi, prefekt för institutionen för kriminologi, Malmö universitet; Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, föreståndare för enheten för polisiärt arbete, Malmö universitet; William Wikström, projektledare på Brå; David Kennedy, professor i straffrätt och chef för forskningscentret National Network for Safe Communities (NNSC) vid John Jay College of Criminal Justice, i New York.

Forskning om gvi och Focused deterrence

Strategin är utvärderad i USA

Stöd för att strategin minskar grupprelaterat våld har ackumulerats under många år sedan starten i Boston. Forskning och beprövad erfarenhet visar att man i de städer och områden där GVI implementerats har kunnat se minskningar för dödliga skjutningar med mellan 35 till 60 procent. Det går även att se tydliga minskningar för skjutningar utan dödlig utgång. Utöver positiva effekter på det grova våldet har flera utvärderingar visat på förbättrad samverkan mellan de aktörer från myndigheter och organisationer som varit inblandade.

Focused deterrence = fokuserad avskräckning

En del av GVI bygger på en strategi som går under benämningen focused deterrence (fokuserad avskräckning), vilket i praktiken innebär att de förebyggande aktörerna, främst de som har repressiva verktyg, samtidigt fokuserar sina insatser mot oönskade beteenden så att de får snabba och tydliga konsekvenser för dem insatsen avser. Syftet med fokuserad avskräckning är att generera förändrade attityder och beteenden och bygger på en rad kriminologiska teorier. Det finns god akademisk grund för att säga att fokuserad avskräckning, när det utförs på rätt satt, kan ha effekt på grovt våld mellan grupper.

När fungerar avskräckande metoder?

European Crime Prevention Network (EUCPN), EU:s brottsförebyggande organ, har beskrivit när olika former av avskräckande metoder fungerar och inte fungerar. Ett exempel på när det fungerar är exempelvis genom Focused deterrence.

EUCPN: Mythbuster

Exempel på tidigare forskning och utvärderingar:


  • Braga, A., Kennedy D.M. (2020). A Framework for Addressing Violence and Serious Crime. Cambridge University Press
  • Braga, A., Weisburd, D. & Turchan, B. (2018). Focused Deterrence Strategies and Crime Control. An updated systematic review and meta-analysis of empirical evidence. Criminology & Public Policy, Vol .7:1, s. 205–250
  •  
  • Corsaro, N., & Engel, R. S. (2015). Most challenging of contexts: Assessing the impact of focused deterrence on serious violence in New Orleans. Criminology & Public Policy, 14(3), 471-505
  • Kennedy, D. M. (2009). Deterrence and Crime Prevention: Reconsidering the Prospect of Sanction. London: Routledge.
  • Sierra-Arevalo, M., Charette, Y., & Papachristos, A. V. (2017). Evaluating the effect of project longevity on group-involved shootings and homicides in New Haven, Connecticut. Crime & Delinquency, 63(4), 446-467.

Delar av arbetet med GVI i Sverige finansieras med medel från Fonden för inre säkerhet (ISF)