Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar uppger att de deltagit i brott eller andra riskbeteenden, samt hur vanligt det är att de utsatts för vissa typer av brott.

Utsatta för brott

Andel elever som uppger att de utsatts för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för kön. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Drygt hälften av eleverna utsatta för brott

Skolundersökningen om brott visar att drygt hälften (51 procent) av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är en något större andel jämfört med 2015 då 47 procent uppgav att de utsatts. Totalt sett är utsattheten ungefär lika hög bland tjejer och killar, men strukturen på utsattheten skiljer sig åt mellan könen. Bland killar var det under 2017 vanligast att utsättas för stöldbrott följt av misshandel, medan det bland tjejer var vanligast att utsättas för sexualbrott följt av stöld.

Utsatthet för kränkningar via internet ett utbrett problem

En tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna uppger att de blivit utsatta för att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna. Nivån är densamma i SUB 2017 och SUB 2015. Dessutom uppger var fjärde tjej och nästan var femte kille att de under perioden råkat ut för att någon lagt upp bilder eller filmklipp på dem, som de inte ville ska spridas. När det gäller mobbning uppger ungefär fyra av tio tjejer och tre av tio killar att de utsatts för mobbning. Trots att majoriteten av dessa elever uppger att det skett ganska sällan, uppger en betydande andel elever att de blivit mobbade ibland eller ofta (ungefär 18 procent av tjejerna och 11 procent av killarna uppger detta).

Det är också vanligt att elever som blivit utsatta för hot uppger att det skett via internet eller sociala medier; en tredjedel av de elever som utsatts för hot uppger att hotet skedde via internet eller sociala medier.

Tydligt mönster mellan utsatthet för mobbning och utsatthet för brott

Resultaten visar på en tydlig koppling mellan utsatthet för mobbning och utsatthet för brott. Bland de elever som uppger att de blivit utsatta för mobbning ibland eller ofta är det en betydligt större andel som även uppger utsatthet för olika typer av brott (misshandel, hot, rån, våld och sexualbrott). Mönstret ser likadant ut för både tjejer och killar.

Vissa grupper av elever uppger oftare utsatthet för brott

När det gäller vilka grupper av elever i årskurs nio som uppger att de utsatts för brott finns vissa tendenser. Generellt sett uppger elever med utländsk bakgrund, elever som bor i lägenhet och elever med skilda/separerade föräldrar i högre utsträckning att de utsatts för olika typer av brott. Likaså uppger en större andel elever vars föräldrar saknar universitets- eller högskoleutbildning och elever som uppger att minst en av föräldrarna saknar arbete utsatthet för brott. Även familjens ekonomiska resurser verkar ha betydelse för utsatthet för brott, då elever som uppger att familjen har svaga ekonomiska resurser i högre grad uppger att de utsatts för brott jämfört med övriga elever.

Vanligt med utsatthet för brott i skolmiljön

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuella kränkningar. Utsatthet för rån och sexuell handling genom tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Brottsplats – Lindrig misshandel

Brottsplatsen för det senaste misshandelstillfället under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för lindrig misshandel. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Brottsplats – Grövre misshandel

Brottsplatsen för det senaste misshandelstillfället under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för grövre misshandel. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Brottsplats – Hot

Brottsplatsen för det senaste hotet under de senaste tolv månaderna. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Brottsplats – Sexuella kränkningar

Brottsplatsen för den senaste sexuella kränkningen under de senaste tolv månaderna. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Hälften av eleverna även delaktiga i brott

Precis som med utsatthet för brott är det inte heller särskilt ovanligt att elever i årskurs nio är delaktiga i olika typer av brott eller andra riskbeteenden. Ungefär hälften av eleverna uppger att de begått någon form av stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller provat narkotika vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är en större andel killar än tjejer som uppger att de begått någon av dessa typer av brott, men skillnaden mellan könen ser olika ut för de olika brottstyperna. Minst skillnad mellan könen framkommer för stöldbrott och störst skillnader när det gäller våldsbrott. Samtidigt visar resultaten att ju grövre brott och ju fler händelser det handlar om, desto mindre andel av eleverna är det som uppger att de har sådan erfarenhet. För samtliga fyra typer av brott är det vanligast att de elever som begått brott uppger att de gjort det 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Delaktighet i brott

Andel elever som uppger att de begått olika typer av brott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för kön. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Delaktighet i stöldbrott vanligast

Stöldbrott är den typ av brott som den största andelen eleven uppger att de begått; nästan fyra av tio elever uppger detta. Näst vanligast är våldsbrott. Att ha begått skadegörelse är också förhållandevis vanligt, medan att ha provat narkotika är den typ av brott som minst andel elever uppger att de begått.

Vanligt med illegal fildelning och att planka i kollektivtrafiken

Bland de övriga brottsliga beteenden som efterfrågas i Skolundersökningen om brott är de vanligaste att planka i kollektivtrafiken samt att ägna sig åt illegal fildelning. Det är en betydligt större andel killar än tjejer som uppger att de ägnat sig åt illegal fildelning, medan att ha plankat i kollektivtrafiken är ungefär lika vanligt bland tjejer som bland killar.

Flera bakgrundsfaktorer har betydelse för delaktighet i brott

Det finns flera olika bakgrundsfaktorer som samvarierar med risken att begå stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller att prova narkotika. De två bakgrundsfaktorer som har störst inverkan är föräldrarnas utbildningsnivå samt elevens familjesituation (om föräldrarna är skilda/separerade eller ej). Utöver detta uppvisar killar en större risk att begå våldsbrott och skadegörelse jämfört med tjejer.

Ungdomars attityder till brott och andra riskbeteenden

Det som både tjejer och killar tycker är mest okej är om kompisar dricker sig fulla eller skolkar ett par dagar. Majoriteten av ungdomarna tycker dock inte det är okej att kompisarna begår olika typer av brott. Det man tycker är minst okej är om någon kompis stjäl en bil eller provar hasch. Detta gäller för både tjejer och killar. Det är samtidigt en större andel killar än tjejer som tycker det är ganskaokej eller helt okej om någon kompis stjäl något i en affär eller slår ned en person som sagt något förolämpande.

Sidan senast uppdaterad: 2018-12-06