Näthat

Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. I Sverige finns lagen om olaga integritetsintrång vilken omfattar intrång i någon annans privatliv genom spridning av vissa bilder eller andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Utöver denna lagstiftning hamnar kränkningar och hot på internet under olika brottstyper. Exempelvis olaga hot, ofredande, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen. Lagen ser särskilt allvarligt på näthat som utgör hatbrott.

 Utsatthet på internet

Statens medieråd har publicerat en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga. Den tar bland annat upp vad som bidrar till aggressivitet på nätet och hur man kan arbeta effektivt mot nätmobbning.

Fakta

Exempel på olika typer av näthat

  • Förolämpningar: När någon går över gränsen och förolämpar eller säger elaka saker till någon annan och genom detta sårar den personen. Lagen ser extra allvarligt på ifall påståendena är rasistiska, religiösa eller handlar om sexuell läggning. 

  • Förtal: När någon uttrycker sig och sprider uppgifter som gör att omgivningen tycker att man är en ”dålig” människa, till exempel säger att vederbörande begått ett brott. Förtalslagen är lite speciell eftersom den främst riktar in sig på spridning. Att dela/vidarebefordra/sprida är det som är brottsligt, inte vem som från början skrev eller fotograferade händelsen. På internet kan kränkningar och trakasserier spridas väldigt snabbt och till många människor.  

  • Hot: Ett otillåtet angrepp på din rättighet att vara i fred och känna dig trygg. Hot i olika former förekommer ofta på internet. Men ett hot måste vara ett så kallat olaga hot för att vara straffbart. Det betyder att man hotar med ett annat brott och att den som hotas känner rädsla för sitt liv eller sin hälsa. Det kan exempelvis vara hot om misshandel.  

  • Ofredande: När man allvarligt stör någon annan, till exempel genom att skicka en mängd meddelanden till en person som inte vill bli kontaktad. Sexuellt ofredande på internet kan vara att någon upprepande gånger ber om att få nakenbilder skickade till sig, eller skickar nakenbilder till någon som inte bett om det. Om en vuxen har fått en person under 15 år att posera naken eller i underkläder framför en webbkamera kan det vara utnyttjande av barn för sexuell posering. För att ett foto ska vara kränkande krävs att fotot är taget i smyg och i ett sammanhang som i ett omklädningsrum eller på en toalett. Barnpornografi är ett brott som samhället ser mycket allvarligt på. Brottet är inte direkt knutet till den avbildades ålder eller till den som syns på en bild eller film. Även bilder och filmer med någon som är 15–18 år kan vara barnpornografi om det ser ut som ett barn på bilderna eller filmerna.

Intervju

Lisa Kaati (Totalförsvarets forskningsinstitut) om ensamagerande våldsverkare

Lisa Kaati, forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut berättar om vilka möjligheter den nya tekniken ger att identifiera ensamagerande våldsverkare. Intervjun spelades in under Brås konferens Råd för framtiden 2019.

Publikation

Av de anmälda hot och kränkningar som Brå granskade 2015, lades 96 procent ner av polis eller åklagare. En förklaring till den låga personuppklaringen är att många av dessa polis­anmälningar inte kan leda till åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om den misstänkta är under 15 år.

  • Den vanligaste typen av nätkränkning som flickor anmäler är att bilder på dem har publicerats på internet (23 procent).
  • Pojkar anmäler oftast att de fått motta dödshot eller hot om våld med vapen (33 procent).
  • Den vanligaste typen av anmälan bland kvinnor handlar om ofredanden som skett både på och utanför nätet (22 procent), ofta relaterat till en tidigare parrelation.
  • Männen anmäler oftast skriftliga kränkningar på offentliga forum (29 procent), där de bland annat hängs ut som kriminella.

Antal hatbrott – samtliga motiv och rasistiska motiv

Uppskattat antal anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv, samtliga motiv och främlingsfientliga/rasistiska motiv, åren 2008–2018¹. Källa: Hatbrott 2018

STATISTIK

Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Hatbrottsstatistikens resultat redovisas årligen och utgörs främst av polisanmälningar som Brå efter en särskild granskning har bedömt innehålla hatbrott, men även av självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Politikernas trygghetsundersökning och Skolundersökningen om brott.

Ungdomars brott och utsatthet på nätet

Årets andra webbinarium handlar om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta, helt enkelt: Vad gör vi och kan vi göra för att förebygga dessa utmaningar? Skolinspektionen, Statens medieråd och Polisen deltog i detta samtal. Karin Svanberg (enhetschef) berättade vad Brå vet om detta fenomen och hon utgår ifrån flera rapporter och undersökningar som Brå tagit fram. Syftet med frukostmötet var att sprida kunskap om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta, helt enkelt: Vad gör vi och kan vi göra för att förebygga dessa utmaningar?

Medverkande:

  • Ida Lithell - Projektledare No Hate Speech Movement, Statens medieråd
  • Karin Ström Nordlund - Jurist Barn och elevombudet, Skolinspektionen
  • Jenny Göransson - Verksamhetsutvecklare, utvecklingscentrum Mitt, Polismyndigheten
  • Moderator: Karin Svanberg, enhetschef, Brå

Lyssna på Brås podd

Nätkränkningar

Snacka om brott: avsnitt 4

Nätkränkningar

4. Nätkränkningar

Vilka är det som utsätts för hot och kränkningar på nätet? Och varför leder så få anmälningar till åtal?

Medverkande: Kerstin Nelander Hedqvist och Frida Andersson, utredare på Brå samt Ulrika Sundling, kommissarie vid Polismyndigheten.
Programledare:
Johannes Rosenberg
Publicerad
: 30 juni, 2015

Relevant publikation: Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

Stödmaterial

Arbeta förebyggande i skolan

För att stärka barn och unga och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd kampanjen No Hate. Bland annat finns metodmaterialet No hate i skolan och material om propaganda och bilders maktsom du kan jobba med i klassrummet. Materialet innehåller fem övningar för högstadiet och gymnasiet. De är kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag och består av en lärar- och en elevdel.

No Hate

Statens medieråd har tagit fram några korta filmer för pedagoger och andra vuxna som vill veta hur man kan stoppa kränkningar av barn och unga på nätet.

Hjälp på nätet

Skriften Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? har getts ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och tar upp juridiken kring näthat, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i bland annat sociala medier.

Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet?

Till skriften hör även lärarhandledningen Får man skriva vad man vill på internet? som ger läraren stöd för samtal om näthat.

Får man skriva vad man vill på internet?

ECPA-priset

Surfa Lugnt arbetar för att tillvara det positiva som finns i ungas internetanvändande och sprider samtidigt kunskap om hur man hanterar faror på nätet. För detta arbete vann de den svenska deltävlingen i European Crime Prevention Award 2017.

stödmaterial

Svårt att utreda näthat

Av de anmälda hot och kränkningar som Brå har granskat, lades 96 procent ner av polis eller åklagare. En förklaring till den låga personuppklaringen är att många av dessa polisanmälningar inte kan leda till åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om den misstänkta är under 15 år. Många av de brott som sker på nätet är dessutom svåra för polisen att utreda eftersom de inte alltid får tillgång till information från internetoperatörer – särskilt svårt blir det då informationen lagras utomlands.

Senaste utvärderingen av EU:s uppförandekod visar att kommissionens initiativ ger goda resultat. It-företagen granskar nu 89 % av allt flaggat innehåll inom 24 timmar, och 72 % av det innehåll som anses utgöra olaglig hatpropaganda tas bort, jämfört med 40 % respektive 28 % när uppförandekoden först infördes 2016. Företagen behöver dock förbättra sin återkoppling till användarna.

UNDERSÖKNING

Näthat och barn med NPF

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) använder generellt medier mer än genomsnittet. De är mer utsatta, till exempel blir de mobbade ungefär dubbelt så ofta. Föräldrar till dessa barn oroar sig mer och i högre grad upplever de att de saknar information och vägledning för att kunna vara ett stöd för sina barn på nätet.

Läs mer i rapporten Nätkoll Attention