Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. I Sverige finns lagen om olaga integritetsintrång vilken omfattar intrång i någon annans privatliv genom spridning av vissa bilder eller andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Utöver denna lagstiftning hamnar kränkningar och hot på internet under olika brottstyper. Exempelvis olaga hot, ofredande, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen. Lagen ser särskilt allvarligt på näthat som utgör hatbrott.
Statens medieråd har publicerat en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga. Den tar bland annat upp vad som bidrar till aggressivitet på nätet och hur man kan arbeta effektivt mot nätmobbning.
Fakta
Intervju
Lisa Kaati, forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut berättar om vilka möjligheter den nya tekniken ger att identifiera ensamagerande våldsverkare. Intervjun spelades in under Brås konferens Råd för framtiden 2019.
Publikation
Av de anmälda hot och kränkningar som Brå granskade 2015, lades 96 procent ner av polis eller åklagare. En förklaring till den låga personuppklaringen är att många av dessa polisanmälningar inte kan leda till åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om den misstänkta är under 15 år.
Uppskattat antal anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv, samtliga motiv och främlingsfientliga/rasistiska motiv, åren 2008–2018¹. Källa: Hatbrott 2018
STATISTIK
Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Hatbrottsstatistikens resultat redovisas årligen och utgörs främst av polisanmälningar som Brå efter en särskild granskning har bedömt innehålla hatbrott, men även av självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Politikernas trygghetsundersökning och Skolundersökningen om brott.
Årets andra webbinarium handlar om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta, helt enkelt: Vad gör vi och kan vi göra för att förebygga dessa utmaningar? Skolinspektionen, Statens medieråd och Polisen deltog i detta samtal. Karin Svanberg (enhetschef) berättade vad Brå vet om detta fenomen och hon utgår ifrån flera rapporter och undersökningar som Brå tagit fram. Syftet med frukostmötet var att sprida kunskap om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta, helt enkelt: Vad gör vi och kan vi göra för att förebygga dessa utmaningar?
Medverkande:
Snacka om brott: avsnitt 4
Nätkränkningar
Vilka är det som utsätts för hot och kränkningar på nätet? Och varför leder så få anmälningar till åtal?
Medverkande: Kerstin Nelander Hedqvist och Frida Andersson, utredare på Brå samt Ulrika Sundling, kommissarie vid Polismyndigheten.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 30 juni, 2015
Relevant publikation: Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet
Stödmaterial
För att stärka barn och unga och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd kampanjen No Hate. Bland annat finns metodmaterialet No hate i skolan och material om propaganda och bilders maktsom du kan jobba med i klassrummet. Materialet innehåller fem övningar för högstadiet och gymnasiet. De är kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag och består av en lärar- och en elevdel.
Statens medieråd har tagit fram några korta filmer för pedagoger och andra vuxna som vill veta hur man kan stoppa kränkningar av barn och unga på nätet.
Skriften Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? har getts ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och tar upp juridiken kring näthat, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i bland annat sociala medier.
Till skriften hör även lärarhandledningen Får man skriva vad man vill på internet? som ger läraren stöd för samtal om näthat.
ECPA-priset
Surfa Lugnt arbetar för att tillvara det positiva som finns i ungas internetanvändande och sprider samtidigt kunskap om hur man hanterar faror på nätet. För detta arbete vann de den svenska deltävlingen i European Crime Prevention Award 2017.
stödmaterial
Av de anmälda hot och kränkningar som Brå har granskat, lades 96 procent ner av polis eller åklagare. En förklaring till den låga personuppklaringen är att många av dessa polisanmälningar inte kan leda till åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om den misstänkta är under 15 år. Många av de brott som sker på nätet är dessutom svåra för polisen att utreda eftersom de inte alltid får tillgång till information från internetoperatörer – särskilt svårt blir det då informationen lagras utomlands.
Senaste utvärderingen av EU:s uppförandekod visar att kommissionens initiativ ger goda resultat. It-företagen granskar nu 89 % av allt flaggat innehåll inom 24 timmar, och 72 % av det innehåll som anses utgöra olaglig hatpropaganda tas bort, jämfört med 40 % respektive 28 % när uppförandekoden först infördes 2016. Företagen behöver dock förbättra sin återkoppling till användarna.
UNDERSÖKNING
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) använder generellt medier mer än genomsnittet. De är mer utsatta, till exempel blir de mobbade ungefär dubbelt så ofta. Föräldrar till dessa barn oroar sig mer och i högre grad upplever de att de saknar information och vägledning för att kunna vara ett stöd för sina barn på nätet.