Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt sex gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.

Utsatthet bland förtroendevalda

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2012","2014 (valår)","2016","2018 (valår)","2020"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["19.6","29.9","27.6","32.6","26.0"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes för hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2012-2020. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Sammantaget uppgav drygt var fjärde förtroendevald (26 procent) att de blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Det är en större andel förtroendevalda som uppger att de utsattes under valåren 2018 och 2014, jämfört med övriga år. Störst var utsattheten under valåret 2018, medan 2016 är det mellanliggande år då utsattheten var som störst.

Förtroendevalda utsatta – könsfördelning

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2012","2014 (valår)","2016","2018 (valår)","2020"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["19.6","29.9","27.6","32.6","26.0"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["20.1","29.6","27.7","33.6","27.5"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["19.3","30.1","27.6","31.7","24.8"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes de utsattes för hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2012-2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Totalt uppgav 28 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 25 procent av de manliga att de blev utsatta för minst en händelse av hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, dock framkommer en något större könsskillnad i utsattheten för 2018 och 2020, jämfört med tidigare år.

Resultaten visar också att 2,8 procent av de förtroendevalda uppgav att någon anhörig hade blivit utsatt på grund av den förtroendevaldas uppdrag, vilket är på en något lägre nivå jämfört med 2014–2018, då andelen låg på 3,8–4,1 procent. Nivån var lägst 2012 (2,1 procent).

Upprepad utsatthet

Det är vanligt att de förtroendevalda som utsatts uppger att de blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Totalt uppgav 14 procent av de som utsattes under 2020 att det skedde vid ett tillfälle. Drygt hälften (52 procent) utsattes två–fem gånger, medan drygt en tredjedel (34 procent) uppgav att de utsattes sex gånger eller fler. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

De förtroendevalda som uppgav att de utsattes sex gånger eller fler blev tillsammans utsatta för 82 procent av samtliga händelser som uppgivits under 2020, medan de som utsattes en gång blev utsatta för 1,3 procent av alla händelser. Samma mönster har framkommit även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2020 är ungefär lika stor för kvinnor och män (35 respektive 34 procent). Mönstret var likartat 2018, däremot var andelen kvinnor som uppgav detta större än andelen män 2016 (37 respektive 32 procent). År 2014 var mönstret det motsatta, då 32 procent av männen och 28 procent av kvinnorna uppgav att de utsattes sex gånger eller fler.

Ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["29 år och yngre","30–39 år","40–49 år","50–59 år","60–69 år","70 år och äldre"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["39.0","37.9","35.2","29.6","19.3","12.6"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["47.0","40.7","38.9","28.9","19.8","13.4"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["35.0","35.7","32.2","30.2","19.0","12.2"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes de utsattes för hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön och ålder. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Utsatthet i olika åldersgrupper

Resultaten visar att det finns stora skillnader i utsatthet mellan olika åldersgrupper. Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta. Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras.

Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 13 procent. Samma mönster har observerats även tidigare år. Över tid ser man dock att andelen utsatta var störst 2018 inom samtliga åldersgrupper, förutom gruppen 29 år och yngre. För denna grupp var utsattheten störst 2014.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2020 är större bland kvinnor än bland män i åldersgrupperna upp till och med 49 år. För de äldre åldersgrupperna är andelen kvinnor och män som uppger att de utsatts mer lika. Andelen kvinnor i åldersgruppen 29 år eller yngre som uppger utsatthet hade ökat 2020 jämfört med 2018, från 38 procent 2018 till 47 procent 2020. Här bör dock noteras att gruppen förtroendevalda som är 29 år eller yngre är en väldigt liten grupp i populationen. För kvinnor i övriga åldersgrupper, och för män i samtliga åldersgrupper, hade utsattheten i stället minskat 2020 jämfört med 2018.

Utsatthet bland förtroendevalda med svensk kontra utländsk bakgrund

Totalt uppgav 29 procent av de förtroendevalda med utländsk bakgrund att de utsattes under 2020. Motsvarande andel bland förtroendevalda med svensk bakgrund var 26 procent. Även vid tidigare mättillfällen har förtroendevalda med utländsk bakgrund i större utsträckning uppgett att de blivit utsatta.

Sett över tid är andelen som uppger att de utsatts mindre under de mellanliggande åren, jämfört med under valåren, oavsett bakgrund. För personer med utländsk bakgrund var utsattheten tre procentenheter mindre under det mellanliggande året 2020, jämfört med det mellanliggande året 2016 (29 respektive 32 procent).

När kvinnor och män studeras separat framkommer att det är en större andel både kvinnor och män med utländsk bakgrund (30 respektive 28 procent) som uppger att de utsatts, jämfört med förtroendevalda med svensk bakgrund (27 respektive 24 procent). Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2016 då andelen utsatta kvinnor var lika stor bland kvinnor med utländsk bakgrund som bland dem med svensk bakgrund.

Partitillhörighet

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["C", "KD", "L", "M", "MP", "S","SD","V","Övriga partier"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["24.6","24.3","27.2","27.1","32.7","23.8","31.2","26.3","20.2"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["26.6","28.0","27.0","27.2","40.5","23.8","36.4","32.5","20.6"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["22.7","21.9","27.3","27.0","23.6","23.9","29.0","20.2","20.0"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes de utsattes för hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön och partitillhörighet. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Utsatthet utifrån partitillhörighet

Totalt sett är andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2020 störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet har en något större andel utsatta än genomsnittet (26 procent), medan Centerpartiet och gruppen med övriga partier har en mindre andel utsatta än genomsnittet.

I samtliga tidigare undersökningar har Sverigedemokraterna uppvisat störst andel utsatta, medan det för 2020 alltså i stället är Miljöpartiet som uppvisar störst andel utsatta. Miljöpartiet har dock även tidigare år haft en större andel utsatta än genomsnittet.

Generellt är utsattheten inom partierna större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Det finns dock några partier som inte följer detta mönster. För Kristdemokraterna är andelen utsatta 2020 större än samtliga tidigare år, förutom valåret 2014. För Miljöpartiet är andelen utsatta 2020 större än 2012 och 2014, men mindre än 2016 och 2018. För Sverigedemokraterna är andelen utsatta 2020 den minsta jämfört med samtliga tidigare år.

Om hänsyn tas till det faktiska antalet förtroendevalda som har utsatts inom respektive parti är Socialdemokraterna och Moderaterna mest utsatta; nästan hälften av samtliga utsatta (47 procent) tillhör något av dessa två partier.

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är större än motsvarande andel män inom samtliga partier, förutom inom Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna, där utsattheten är jämn mellan könen. Störst skillnad i utsatthet mellan kvinnor och män är det inom Miljöpartiet, där 41 procent av kvinnorna och 24 procent av männen uppger att de utsattes under 2020. Denna fördelning har förändrats något från år till år, men generellt är det en större andel kvinnor som uppger utsatthet inom majoriteten av partierna.

Andel förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2020 var störst inom Liberalerna, där 44 procent av de som blivit utsatta uppgav att det hänt sex gånger eller fler. Andelen utsatta som uppgav detta var minst inom Centerpartiet (26 procent).

Politisk församling

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Kommunfullmäktige", "Regionfullmäktige", "Riksdagen"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["25.4","32.1","67.3"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["27.1","32.8","65.3"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["24.2","31.6","69.5"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes de utsattes för hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön och partitillhörighet. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Utsatthet utifrån politisk församling

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Drygt nio av tio (92 procent) förtroendevalda som ingår i PTU är ledamöter i kommunfullmäktige; det är den största av de politiska församlingarna sett till antal förtroendevalda. Regionfullmäktige är regionernas högsta beslutande organ, medan riksdagen är det högsta beslutande organet i landet. I PTU 2021 har 13 procent av de förtroendevalda sina uppdrag i regionfullmäktige, medan 2,5 procent är riksdagsledamöter.

Utsattheten ser olika ut för ledamöterna i de tre politiska församlingarna. Den största utsattheten rapporteras av riksdagsledamöter där nästan sju av tio (67 procent) uppger att de under 2020 utsattes i sin egenskap av förtroendevalda. Bland förtroendevalda i regionfullmäktige låg utsattheten för samma period på 32 procent. Minst andel utsatta finns i kommunfullmäktige där en av fyra (25 procent) uppger att de utsattes för någon händelse i sin roll som förtroendevald.

Inom samtliga tre politiska församlingar är andelen som uppger att de utsatts större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Bland ledamöter i kommunfullmäktige och i riksdagen är andelen utsatta 2020 på samma nivå om 2016, medan andelen utsatta i regionfullmäktige är något mindre 2020 jämfört med 2016 (32 respektive 35 procent).

Andelen kvinnor i kommunfullmäktige som uppger att de utsattes 2020 är något större än andelen män (27 respektive 24 procent). Bland förtroendevalda i regionfullmäktige uppger 33 procent av kvinnorna och 32 procent av männen att de utsattes. Bland ledamöter i riksdagen är det i stället en större andel män som uppger att de utsattes (69 respektive 65 procent). Detta mönster har framkommit även tidigare år, bortsett från 2018 då det var en större andel kvinnor än män i riksdagen som uppgav att de utsatts.

Förtroendevalda som utsatts för olika händelser

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Hot och trakasserier", "Våld, skadegörelse och stöld", "Korruptionsförsök"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["25.2","3.4","2.8"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["26.8","3.4","3.1"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["24.0","3.5","2.6"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,1)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de utsattes för hot och trakasserier, respektive våld, skadegörelse och stöld, respektive korruptionsförsök under 2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Utsatthet för hot och trakasserier

År 2020 uppgav var fjärde förtroendevald (25 procent) att de blivit utsatta för någon form av hot eller trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Sammantaget handlar det om knappt 1 700 förtroendevalda som uppger att de utsatts för knappt 18 000 händelser av hot eller trakasserier. Sett över tid är utsattheten för hot och trakasserier större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Störst andel som uppgav utsatthet uppmättes under valåret 2018 (32 procent).

Totalt uppgav 27 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 24 procent av männen att de utsattes för hot eller trakasserier under 2020. Mönstret över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, dock uppkom en könsskillnad 2018 som inte framkommit tidigare. Denna könsskillnad kvarstod även 2020.

Den vanligaste händelsen 2020 var, i likhet med tidigare år, hot och påhopp via sociala medier, vilket 16 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Näst vanligast var att den förtroendevalda blivit uthängd på internet (7 procent).

För de flesta typerna av hot och trakasserier är andelen utsatta större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Detta blir särskilt tydligt när det gäller de som uppger att de mötts av ett hotfullt uttalande öga mot öga, där andelen utsatta var 4,5 procent under 2020 och 11 procent under valåret 2018. Detta beror sannolikt på att förtroendevalda är ute och samtalar med människor mer frekvent under ett valår.

Bland både kvinnor och män är hot och påhopp via sociala medier vanligast. Totalt uppger 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen att de utsattes för detta under 2020. Även tidigare år har detta varit den vanligaste typen av händelse som förtroendevalda utsätts för. Det framkommer inte några tydliga könsskillnader för någon specifik typ av hot eller trakasserier.

Utsatthet för våld, skadegörelse och stöld

Totalt uppgav 3,4 procent av de förtroendevalda att de utsattes för våld, skadegörelse eller stöld28 under 2020. Totalt handlar det om knappt 230 personer som uppger att de utsattes för drygt 1 300 händelser av våld, skadegörelse eller stöld under 2020. Sett över tid har andelen utsatta för våld, skadegörelse eller stöld varit större under valåren, jämfört med under de mellanliggande åren.

Vid samtliga tidigare undersökningar har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor. Detta var dock inte fallet 2020, då andelen utsatta män uppgår till 3,5 procent och andelen kvinnor till 3,4 procent.

Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld 2020 uppger 43 procent att de utsattes för någon form av våld mot person. Detta var ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män. Den vanligast förekommande formen av våld mot person är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att man uppger att man blivit utsatt för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen. Det är följaktligen också mycket ovanligt med sådana fysiska skador att den som utsatts behöver uppsöka sjuk- och tandvård. Mönstret är likartat över tid, och framkommer för både kvinnor och män.

När det gäller de typer av skadegörelse som efterfrågas i undersökningen var kategorin annan skadegörelse vanligast förekommande. Totalt uppgav 1,7 procent av de förtroendevalda att de utsattes för detta under 2020. Det kan då handla om exempelvis sönderskurna bildäck eller krossade rutor på fordon eller hem.

Utsatthet för korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 2,8 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2020. Sett över tid var andelen utsatta något större 2012–2016, jämfört med 2018 och 2020.

År 2020 var det en något större andel kvinnor än män som uppgav att de utsatts för korruptionsförsök. Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2018 då andelen utsatta var i princip lika bland kvinnor och män.

Vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för någon form av fördel – är den form av korruptionsförsök som flest förtroendevalda uppger att de utsatts för (2,7 procent). I majoriteten av fallen var den som försökte utnyttja relationen en ytligt bekant till den förtroendevalda. Det var mindre vanligt att det var en vän, en anhörig, en annan förtroendevald eller en kollega som försökte påverka den förtroendevalda genom deras relation. Majoriteten av de som utsatts för vänskapskorruption uppgav att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller få tillgång till information.

Vidare uppgav 1,0 procent av de förtroendevalda att de under 2020 fick ett opassande erbjudande om en gåva eller tjänst, det vill säga att den förtroendevalda utsattes för mutförsök. Oftast handlade det då om en måltid eller någon form av tjänst. Det var mindre vanligt att det opassande erbjudandet handlade om ett förmånligt köp, pengar, föremål eller förmånlig försäljning. Majoriteten av de som fått ett opassande erbjudande uppgav att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller belöna ett agerande eller passivitet.

Oro bland förtroendevalda

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2012","2014 (valår)","2016","2018 (valår)","2020"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": [" 15.5","25.8","25.3","29.7","24.5"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["17.0","25.5","25.8","32.2","26.2"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["14.5","26.1","24.8","27.8","23.2"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) av samtliga förtroendevalda som uppger att de känt oro under 2012-2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Oro bland förtroendevalda

Totalt uppgav var fjärde (24 procent) av samtliga förtroendevalda att de under 2020 känt oro för att antingen själv utsättas, eller oro för att någon anhörig ska utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser. Sett över tid ökade andelen förtroendevalda som upplevt oro 2012–2018 (från 16 till 30 procent), för att därefter minska till 24 procent 2020. Oron var alltså störst under valåret 2018.

Det var 26 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 23 procent av männen som uppgav att de kände oro under 2020. Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, dock framkommer en
könsskillnad i oron för 2018 och 2020, som inte observerades 2012–2016.

Det framkommer stora skillnader i oro mellan olika åldersgrupper. Andelen som upplever oro är störst i åldersgrupperna 29 år och yngre och i gruppen 30–39 år (40 procent inom respektive grupp). Motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 10 procent. Samma mönster har observerats även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de kände oro under 2020 är större bland kvinnor än bland män inom åldersgrupperna upp till och med 49 år. För de äldre åldersgrupperna är andelen kvinnor och män som uppger att de kände oro mer lika. Detta är samma mönster som även framkommer när utsattheten bland förtroendevalda i olika åldersgrupper studeras. Störst skillnad mellan könen framkommer i åldersgruppen 30–39 år, där 47 procent av kvinnorna och 34 procent av männen uppgav att de kände oro under 2020.

Konsekvenser av utsatthet och oro

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2012","2014 (valår)","2016","2018 (valår)","2020"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["19.6","22.7","26.1","25.5","26.3"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["21.6","24.9","30.1","30.1","30.8"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["18.1","21.0","23.0","21.8","22.8"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Andel (%) av samtliga förtroendevalda som uppger någon form av konsekvens p.g.a. utsatthet och/eller oro under 2012--2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Konsekvenser av utsatthet och oro

Totalt uppgav drygt var fjärde (26 procent) av samtliga förtroendevalda att de under 2020 påverkades i sitt förtroendeuppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Andelen förtroendevalda som uppgav detta ökade från 20 procent 2012 till 26 procent 2016. Därefter låg andelen stabilt på samma nivå under 2018 och 2020.

Bland de kvinnliga förtroendevalda uppgav 31 procent att de påverkades av utsatthet eller oro över att utsättas under 2020, medan motsvarande andel bland män var 23 procent. Utvecklingen över tid ser ungefär likadan ut för både kvinnor och män, dock ökade skillnaden mellan könen 2016. Den ökade könsskillnaden bestod även 2018 och 2020.

Ungefär tre av tio förtroendevalda som utsattes under 2020 uppgav att deras privatliv hade påverkats delvis eller mycket (26 respektive 6 procent). Andelen utsatta som uppger att deras privatliv påverkats mycket har varierat över åren, med som lägst 2,8 procent 2018 och som högst 5,7 procent 2020.

Det är en något större andel kvinnor som uppger att deras privatliv påverkats mycket, jämfört med andelen män (7 respektive 4,5 procent). Denna könsskillnad har inte framkommit tidigare år. Även samtliga tidigare år, förutom 2014, har andelen kvinnor som uppgett att deras privatliv påverkats mycket varit större än andelen män.

Polisanmälan

Hot och trakasserier samt våld, skadegörelse och stöld

Majoriteten av händelserna som förtroendevalda utsätts för polisanmäls inte. Totalt uppges 16 procent av händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld 2020 ha anmälts till polisen. Drygt hälften av de anmälda händelserna (10 procentenheter) polisanmäldes av de förtroendevalda själva, medan övriga (6 procentenheter) polisanmäldes av någon annan.

Anmälningsbenägenheten ser olika ut för olika typer av brott. Händelser som inkluderar våld, skadegörelse eller stöld uppges ha blivit polisanmälda i betydligt större utsträckning än hot och trakasserier. Nästan hälften (47 procent) av händelserna 2020 som inkluderade våld, skadegörelse eller stöld uppges ha blivit polisanmälda, medan motsvarande andel för hot och trakasserier är 12 procent. 

Korruptionsförsök

När det gäller korruptionsförsök (både opassande erbjudanden och vänskapskorruption) uppgav 1,7 procent av de förtroendevalda som utsattes under 2020 att de hade polisanmält händelsen. Andelen har legat relativt stabilt över tid, med som minst 1,2 procent utsatta som uppgav att de polisanmält korruptionsförsöket 2014, och som störst 1,7 procent 2020. Totalt uppgav 1,2 procent av de förtroendevalda som utsattes för vänskapskorruption under 2020 att de polisanmält detta.

Skäl att inte polisanmäla

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Anmälan tros inte leda till något", "Upplevdes som småsak/bagatell", "Ansågs som del i uppdraget", "Hanterade själv händelsen", "Undvika uppmärksamhet i media", "Saknar förtroende för polisen/rättsväsendet","Ville inte gå igenom rättsprocess","Vågade inte","Annat skäl"],datasets : [{"label": "Samtliga","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["27.4","22.9","23.1","10.3","5.2","2.2","1.7","0.6","6.5"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["25.9","20.2","27.1","11.6","4.5","1.0","1.0","0.7","7.9"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"},{"label": "Män","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["28.4","24.8","20.2","9.4","5.8","3.1","2.2","0.6","5.5"],"borderColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)","backgroundColor": "rgba(200, 212, 0,0.8)"}]}

Fördelning (%) av skäl till att händelser under 2020 inte polisanmäldes. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Varför händelser inte polisanmäls

Utsatta förtroendevalda som uppgett att de inte polisanmälde den senaste händelsen fick uppge det främsta skälet till att detta inte gjordes. Sammantaget var den vanligaste anledningen att man inte trodde att en polisanmälan skulle leda till något, vilket uppgavs för 27 procent av händelserna som inte polisanmäldes. Det var även vanligt att händelsen betraktades som en småsak eller bagatell eller som en del av den förtroendevaldas uppdrag (23 procent vardera). Vid 10 procent av händelserna uppgav de förtroendevalda att de själva hanterade händelsen, medan det främsta skälet vid 5 procent av händelserna uppgavs vara att man
ville undvika uppmärksamhet i medierna. Endast i en liten andel av händelserna som inte polisanmäldes uppgavs det främsta skälet vara att den förtroendevalda saknar förtroende för polisen eller rättsväsendet (2,2 procent), att man inte vill genomgå en rättsprocess (1,7 procent) eller att man inte vågar polisanmäla (0,6 procent). Mönstret har sett likadant ut även tidigare år.

Mönstret är relativt likartat för både kvinnor och män. Det är dock en större andel män än kvinnor som uppger att de inte polisanmälde händelsen på grund av att de inte trodde att en polisanmälan skulle leda till något, på grund av att de betraktar händelsen som en småsak eller bagatell eller för att de saknar förtroende för polisen eller för rättsväsendet. Samtidigt är det en större andel kvinnor än män som uppger att de inte polisanmälde eftersom de betraktar händelsen som en del av sitt uppdrag eller för att de hanterade händelsen själva. Detta mönster har framkommit även tidigare år.

Stöd och säkerhetsåtgärder

Kännedom om säkerhetsansvarig och handlingsplan

Samtliga förtroendevalda i undersökningen tillfrågades om det finns någon handlingsplan för politiskt förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot eller våld. De tillfrågades också om det finns någon säkerhetsansvarig inom det egna partiet eller inom den politiska församlingen som de kan vända sig till vid utsatthet för trakasserier, hot eller våld.

En femtedel av de förtroendevalda (20 procent) svarade att de inte visste om det finns en handlingsplan eller inte, medan 16 procent uppgav att de inte visste om det finns en säkerhetsansvarig att vända sig till. Både andelen förtroendevalda som saknar kännedom om handlingsplan och andelen som saknar kännedom om säkerhetsansvarig har minskat successivt över tid.

Det är en större andel kvinnor som uppger att de saknar kännedom både om handlingsplan och om säkerhetsansvarig, jämfört med andelen män (22 respektive 18 procent av kvinnorna uppger detta, jämfört med 19 respektive 15 procent av männen). Denna könsskillnad har framkommit även tidigare år.

Kännedom om handlingsplan/säkerhetsansvarig

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2012","2014 (valår)","2016","2018 (valår)","2020"],datasets : [{"label": "Kvinnor som saknar kännedom om handlingsplan","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["49.8","42.9","35.3","27.3","21.9"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,1)"},{"label": "Kvinnor som saknar kännedom om säkerhetsansvarig","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["42.4","36.2","29.2","23.3","18.0"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.4)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.4)"},{"label": "Män som saknar kännedom om handlingsplan","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["43.3","34.6","32.0","23.1","18.5"],"borderColor": "rgba(112, 38, 115, 1)","backgroundColor": "rgba(112, 38, 115, 1)"},{"label": "Män som saknar kännedom om säkerhetsansvarig","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["35.2","28.7","24.4","18.6","15.0"],"borderColor": "rgba(112, 38, 115, 0.4)","backgroundColor": "rgba(112, 38, 115, 0.4)"}]}

Andel (%) förtroendevalda som uppger att de saknar kännedom om eventuell handlingsplan respektive säkerhetsansvarig att vända sig till under 2012-2020. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2021.

Stöd och hjälp

Utsatta förtroendevalda tillfrågades i vilken utsträckning de haft behov av stöd eller hjälp i samband med händelsen. Vid majoriteten (66 procent) av händelserna kände de utsatta inget behov alls av stöd eller hjälp, medan de vid 26 procent av händelserna kände ett mycket litet eller ganska litet behov. Totalt uppges det dock vid 9 procent av händelserna att de utsatta kände ett ganska stort eller mycket stort behov av stöd eller hjälp. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

Det är en större andel av händelserna som riktades mot kvinnor än mot män som lett till att de utsatta uppger att de haft behov av stöd och hjälp. År 2020 uppgavs ett mycket eller ganska stort behov av stöd och hjälp vid 11 procent av händelserna riktade mot kvinnor, och vid 7 procent av händelserna riktade mot män. Även tidigare år har denna könsskillnad framkommit.

Säkerhetsåtgärder

Totalt uppger knappt var fjärde (23 procent) förtroendevald som utsattes under 2020 att säkerhetsåtgärder vidtogs. Andelen som uppgav detta var mindre 2012 (19 procent), men har därefter legat på ungefär samma nivå som 2020, bortsett från 2018 då 27 procent av de som utsattes uppgav att säkerhetsåtgärder vidtagits.

Av de som utsattes 2020 uppgav 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen att någon form av säkerhetsåtgärder vidtagits. Även 2016 och 2018 var andelen större bland kvinnor än bland män, medan det motsatta förhållandet rådde 2012 och 2014.

Snacka om brott – en podd från Brå

9. Hot mot förtroendevalda

Detta avsnitt handlar om hot, trakasserier och våld mot våra förtroendevalda politiker. Hur vanligt är det och vad kan det få för konsekvenser för deras politiska uppdrag? Hur kan man förebygga och motverka att våra politiker utsätts för hot och trakasserier? Och hur kan man stötta de politiker som drabbas?

Medverkande: Anna Frenzel, utredare på Brå, Anna-Karin Jonsson, biträdande säkerhetschef på Riksdagen och Kjell-Åke Eriksson, f d projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 23 maj, 2018

Relevant publikation: Politikernas trygghetsundersökning

PTU är en del av Sveriges officiella statistik.

Publikationer