Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Totalt uppgav 28 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 25 procent av de manliga att de blev utsatta för minst en händelse av hot och trakasserier och/eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, dock framkommer en något större könsskillnad i utsattheten för 2018 och 2020, jämfört med tidigare år.

Resultaten visar också att 2,8 procent av de förtroendevalda uppgav att någon anhörig hade blivit utsatt på grund av den förtroendevaldas uppdrag, vilket är på en något lägre nivå jämfört med 2014–2018, då andelen låg på 3,8–4,1 procent. Nivån var lägst 2012 (2,1 procent).

Upprepad utsatthet

Det är vanligt att de förtroendevalda som utsatts uppger att de blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Totalt uppgav 14 procent av de som utsattes under 2020 att det skedde vid ett tillfälle. Drygt hälften (52 procent) utsattes två–fem gånger, medan drygt en tredjedel (34 procent) uppgav att de utsattes sex gånger eller fler. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

De förtroendevalda som uppgav att de utsattes sex gånger eller fler blev tillsammans utsatta för 82 procent av samtliga händelser som uppgivits under 2020, medan de som utsattes en gång blev utsatta för 1,3 procent av alla händelser. Samma mönster har framkommit även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2020 är ungefär lika stor för kvinnor och män (35 respektive 34 procent). Mönstret var likartat 2018, däremot var andelen kvinnor som uppgav detta större än andelen män 2016 (37 respektive 32 procent). År 2014 var mönstret det motsatta, då 32 procent av männen och 28 procent av kvinnorna uppgav att de utsattes sex gånger eller fler.

Utsatthet i olika åldersgrupper

Resultaten visar att det finns stora skillnader i utsatthet mellan olika åldersgrupper. Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta. Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras.

Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 13 procent. Samma mönster har observerats även tidigare år. Över tid ser man dock att andelen utsatta var störst 2018 inom samtliga åldersgrupper, förutom gruppen 29 år och yngre. För denna grupp var utsattheten störst 2014.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2020 är större bland kvinnor än bland män i åldersgrupperna upp till och med 49 år. För de äldre åldersgrupperna är andelen kvinnor och män som uppger att de utsatts mer lika. Andelen kvinnor i åldersgruppen 29 år eller yngre som uppger utsatthet hade ökat 2020 jämfört med 2018, från 38 procent 2018 till 47 procent 2020. Här bör dock noteras att gruppen förtroendevalda som är 29 år eller yngre är en väldigt liten grupp i populationen. För kvinnor i övriga åldersgrupper, och för män i samtliga åldersgrupper, hade utsattheten i stället minskat 2020 jämfört med 2018.

Utsatthet bland förtroendevalda med svensk kontra utländsk bakgrund

Totalt uppgav 29 procent av de förtroendevalda med utländsk bakgrund att de utsattes under 2020. Motsvarande andel bland förtroendevalda med svensk bakgrund var 26 procent. Även vid tidigare mättillfällen har förtroendevalda med utländsk bakgrund i större utsträckning uppgett att de blivit utsatta.

Sett över tid är andelen som uppger att de utsatts mindre under de mellanliggande åren, jämfört med under valåren, oavsett bakgrund. För personer med utländsk bakgrund var utsattheten tre procentenheter mindre under det mellanliggande året 2020, jämfört med det mellanliggande året 2016 (29 respektive 32 procent).

När kvinnor och män studeras separat framkommer att det är en större andel både kvinnor och män med utländsk bakgrund (30 respektive 28 procent) som uppger att de utsatts, jämfört med förtroendevalda med svensk bakgrund (27 respektive 24 procent). Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2016 då andelen utsatta kvinnor var lika stor bland kvinnor med utländsk bakgrund som bland dem med svensk bakgrund.

Utsatthet utifrån partitillhörighet

Totalt sett är andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2020 störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet har en något större andel utsatta än genomsnittet (26 procent), medan Centerpartiet och gruppen med övriga partier har en mindre andel utsatta än genomsnittet.

I samtliga tidigare undersökningar har Sverigedemokraterna uppvisat störst andel utsatta, medan det för 2020 alltså i stället är Miljöpartiet som uppvisar störst andel utsatta. Miljöpartiet har dock även tidigare år haft en större andel utsatta än genomsnittet.

Generellt är utsattheten inom partierna större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Det finns dock några partier som inte följer detta mönster. För Kristdemokraterna är andelen utsatta 2020 större än samtliga tidigare år, förutom valåret 2014. För Miljöpartiet är andelen utsatta 2020 större än 2012 och 2014, men mindre än 2016 och 2018. För Sverigedemokraterna är andelen utsatta 2020 den minsta jämfört med samtliga tidigare år.

Om hänsyn tas till det faktiska antalet förtroendevalda som har utsatts inom respektive parti är Socialdemokraterna och Moderaterna mest utsatta; nästan hälften av samtliga utsatta (47 procent) tillhör något av dessa två partier.

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är större än motsvarande andel män inom samtliga partier, förutom inom Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna, där utsattheten är jämn mellan könen. Störst skillnad i utsatthet mellan kvinnor och män är det inom Miljöpartiet, där 41 procent av kvinnorna och 24 procent av männen uppger att de utsattes under 2020. Denna fördelning har förändrats något från år till år, men generellt är det en större andel kvinnor som uppger utsatthet inom majoriteten av partierna.

Andel förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2020 var störst inom Liberalerna, där 44 procent av de som blivit utsatta uppgav att det hänt sex gånger eller fler. Andelen utsatta som uppgav detta var minst inom Centerpartiet (26 procent).

Utsatthet utifrån politisk församling

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Drygt nio av tio (92 procent) förtroendevalda som ingår i PTU är ledamöter i kommunfullmäktige; det är den största av de politiska församlingarna sett till antal förtroendevalda. Regionfullmäktige är regionernas högsta beslutande organ, medan riksdagen är det högsta beslutande organet i landet. I PTU 2021 har 13 procent av de förtroendevalda sina uppdrag i regionfullmäktige, medan 2,5 procent är riksdagsledamöter.

Utsattheten ser olika ut för ledamöterna i de tre politiska församlingarna. Den största utsattheten rapporteras av riksdagsledamöter där nästan sju av tio (67 procent) uppger att de under 2020 utsattes i sin egenskap av förtroendevalda. Bland förtroendevalda i regionfullmäktige låg utsattheten för samma period på 32 procent. Minst andel utsatta finns i kommunfullmäktige där en av fyra (25 procent) uppger att de utsattes för någon händelse i sin roll som förtroendevald.

Inom samtliga tre politiska församlingar är andelen som uppger att de utsatts större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Bland ledamöter i kommunfullmäktige och i riksdagen är andelen utsatta 2020 på samma nivå om 2016, medan andelen utsatta i regionfullmäktige är något mindre 2020 jämfört med 2016 (32 respektive 35 procent).

Andelen kvinnor i kommunfullmäktige som uppger att de utsattes 2020 är något större än andelen män (27 respektive 24 procent). Bland förtroendevalda i regionfullmäktige uppger 33 procent av kvinnorna och 32 procent av männen att de utsattes. Bland ledamöter i riksdagen är det i stället en större andel män som uppger att de utsattes (69 respektive 65 procent). Detta mönster har framkommit även tidigare år, bortsett från 2018 då det var en större andel kvinnor än män i riksdagen som uppgav att de utsatts.

Utsatthet för hot och trakasserier

År 2020 uppgav var fjärde förtroendevald (25 procent) att de blivit utsatta för någon form av hot eller trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Sammantaget handlar det om knappt 1 700 förtroendevalda som uppger att de utsatts för knappt 18 000 händelser av hot eller trakasserier. Sett över tid är utsattheten för hot och trakasserier större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Störst andel som uppgav utsatthet uppmättes under valåret 2018 (32 procent).

Totalt uppgav 27 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 24 procent av männen att de utsattes för hot eller trakasserier under 2020. Mönstret över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, dock uppkom en könsskillnad 2018 som inte framkommit tidigare. Denna könsskillnad kvarstod även 2020.

Den vanligaste händelsen 2020 var, i likhet med tidigare år, hot och påhopp via sociala medier, vilket 16 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Näst vanligast var att den förtroendevalda blivit uthängd på internet (7 procent).

För de flesta typerna av hot och trakasserier är andelen utsatta större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Detta blir särskilt tydligt när det gäller de som uppger att de mötts av ett hotfullt uttalande öga mot öga, där andelen utsatta var 4,5 procent under 2020 och 11 procent under valåret 2018. Detta beror sannolikt på att förtroendevalda är ute och samtalar med människor mer frekvent under ett valår.

Bland både kvinnor och män är hot och påhopp via sociala medier vanligast. Totalt uppger 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen att de utsattes för detta under 2020. Även tidigare år har detta varit den vanligaste typen av händelse som förtroendevalda utsätts för. Det framkommer inte några tydliga könsskillnader för någon specifik typ av hot eller trakasserier.

Utsatthet för våld, skadegörelse och stöld

Totalt uppgav 3,4 procent av de förtroendevalda att de utsattes för våld, skadegörelse eller stöld28 under 2020. Totalt handlar det om knappt 230 personer som uppger att de utsattes för drygt 1 300 händelser av våld, skadegörelse eller stöld under 2020. Sett över tid har andelen utsatta för våld, skadegörelse eller stöld varit större under valåren, jämfört med under de mellanliggande åren.

Vid samtliga tidigare undersökningar har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor. Detta var dock inte fallet 2020, då andelen utsatta män uppgår till 3,5 procent och andelen kvinnor till 3,4 procent.

Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld 2020 uppger 43 procent att de utsattes för någon form av våld mot person. Detta var ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män. Den vanligast förekommande formen av våld mot person är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att man uppger att man blivit utsatt för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen. Det är följaktligen också mycket ovanligt med sådana fysiska skador att den som utsatts behöver uppsöka sjuk- och tandvård. Mönstret är likartat över tid, och framkommer för både kvinnor och män.

När det gäller de typer av skadegörelse som efterfrågas i undersökningen var kategorin annan skadegörelse vanligast förekommande. Totalt uppgav 1,7 procent av de förtroendevalda att de utsattes för detta under 2020. Det kan då handla om exempelvis sönderskurna bildäck eller krossade rutor på fordon eller hem.

Utsatthet för korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 2,8 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2020. Sett över tid var andelen utsatta något större 2012–2016, jämfört med 2018 och 2020.

År 2020 var det en något större andel kvinnor än män som uppgav att de utsatts för korruptionsförsök. Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2018 då andelen utsatta var i princip lika bland kvinnor och män.

Vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för någon form av fördel – är den form av korruptionsförsök som flest förtroendevalda uppger att de utsatts för (2,7 procent). I majoriteten av fallen var den som försökte utnyttja relationen en ytligt bekant till den förtroendevalda. Det var mindre vanligt att det var en vän, en anhörig, en annan förtroendevald eller en kollega som försökte påverka den förtroendevalda genom deras relation. Majoriteten av de som utsatts för vänskapskorruption uppgav att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller få tillgång till information.

Vidare uppgav 1,0 procent av de förtroendevalda att de under 2020 fick ett opassande erbjudande om en gåva eller tjänst, det vill säga att den förtroendevalda utsattes för mutförsök. Oftast handlade det då om en måltid eller någon form av tjänst. Det var mindre vanligt att det opassande erbjudandet handlade om ett förmånligt köp, pengar, föremål eller förmånlig försäljning. Majoriteten av de som fått ett opassande erbjudande uppgav att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller belöna ett agerande eller passivitet.