Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt fem gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.

Förtroendevalda utsatta för trakasserier, hot eller våld

Andel förtroendevalda som uppgav att de utsattes under 2012-2018. Särredovisning för de förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2019.

Var tredje förtroendevald utsattes under valåret 2018

Totalt uppgav 30 procent av de förtroendevalda att de utsattes under valåret 2018. Det är en något större andel kvinnor än män som uppgav att de utsatts (32 respektive 30 procent). Utsattheten ligger på en högre nivå 2018 jämfört med samtliga tidigare år då undersökningen genomförts. Valåret 2014 uppgav 28 procent att de utsatts, medan motsvarande siffra var 25 procent för det mellanliggande året 2016 och 20 procent 2012.

Det är vanligt med upprepad utsatthet; 84 procent av dem som utsattes under 2018 uppgav att det hände mer än en gång. Det vanligaste är att de förtroendevalda utsätts för olika former av hot och trakasserier, ofta via sociala medier, men även muntligen via direktkontakt, telefon eller e-post. Förtroendevalda som var mer aktiva på internet och i sociala medier eller mer omtalade i medier uppger oftare att de utsatts, jämfört med de som inte var lika aktiva på internet eller omtalade i medier.

Förövaren upplevs oftast vara en rättshaverist eller en förargad medborgare. Det är ovanligt att förtroendevalda utsätts för fysiska angrepp. Det är dock en något större andel män än kvinnor som uppger att de utsatts för fysiskt våld.

En ny fråga som tillkommit i årets undersökning handlar om ifall det förekom något muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär vid någon av de händelser som de förtroendevalda utsattes för under 2018. Totalt uppger de förtroendevalda att så var fallet i 10 procent av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad, då 14 procent av kvinnliga förtroendevalda uppger detta medan motsvarande andel bland män är 7 procent.

Det är vanligare att kvinnor uppger oro över att de själva eller någon anhörig ska utsättas för brott eller andra liknande obehagliga händelser på grund av deras politiska förtroendeuppdrag. Detta blir särskilt tydligt bland kvinnor som själva utsatts, där oron ökat successivt för varje år som undersökningen genomförts.

Ålder

Andel förtroendevalda som uppgav att de utsattes 2018. Särredovisning för de förtroendevaldas kön och ålder. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2019.

Yngre förtroendevalda mer utsatta än äldre

Yngre förtroendevalda uppger i högst utsträckning att de blivit utsatta. För åldersgrupperna 30–39 år samt 40–49 år är utsattheten jämn, därefter är andelen utsatta lägre ju äldre åldersgrupp som studeras. 44 procent av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de utsattes under 2018. Det är en större andel män i denna åldersgrupp som uppger att de blivit utsatta, jämfört med andelen kvinnor. Det motsatta förhållandet gäller dock i åldersgrupperna 30–39 samt 40–49 år, där det är en något större andel kvinnor som uppger att de blivit utsatta. Bland förtroendevalda som är 50 år eller äldre är utsattheten mer jämn bland kvinnor och män. Samma mönster har framkommit även tidigare år.

Polisanmälan och rapportering av händelser

Andel händelser som polisanmäls är låg. År 2018 uppgavs 19 procent av händelserna ha polisanmälts, vilket är på samma nivå som 2016 och 2014 men lite högre än 2012 (17 procent). Våld, skadegörelse och stöld polisanmäldes i högre utsträckning (40 procent) än hot och trakasserier (15 procent).

Hälften av händelserna uppges ha rapporterats till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen. Även här framkommer att händelser som rör våld, skadegörelse och stöld rapporteras i större utsträckning än hot och trakasserier.

Det var 29 procent av dem som varit i kontakt med polisen som hade mycket positiva erfarenheter av polisen, medan 26 procent var ganska positiva. 20 procent uppgav dock att de hade ganska eller mycket negativa erfarenheter av polisen. Sett över tid minskade andelen förtroendevalda med positiva erfarenheter av polisen mellan 2012 och 2016 (en minskning från 56 till 42 procent). År 2018 är dock alltså andelen med positiva erfarenheter av polisen återigen på ungefär samma nivå som 2012 (55 procent).

Varför polisanmäler man inte?

Den vanligaste anledningen att man inte polisanmäler är, bland både kvinnliga och manliga förtroendevalda, att man inte tror att anmälan kommer leda till något. Det är också vanligt att de förtroendevalda inte polisanmäler eftersom de betraktar det som hänt som en småsak eller en bagatell, eller som en del i uppdraget.

Skäl att inte polisanmäla

Skäl till att den senaste händelsen inte polisanmäldes 2018. Särredovisning för den förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2019.

Utsatthetens konsekvenser

Totalt uppger nästan var fjärde förtroendevald (24 procent) att utsatthet, eller oro för att utsättas, påverkar dem i deras uppdrag. Bland de förtroendevalda som blivit utsatta är andelen som påverkats ännu större (42 procent). Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de påverkas. Könsskillnaden är störst bland de som blivit utsatta (48 respektive 38 procent).

Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, var att den förtroendevalde undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik fråga. Bland förtroendevalda som utsatts finns stora skillnader i andel som uppger att de påverkats, beroende på vad de utsattes för. Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld hade en högre andel påverkats av sin utsatthet, än bland dem som utsattes för hot och trakasserier.

Snacka om brott – en podd från Brå

Detta avsnitt handlar om hot, trakasserier och våld mot våra förtroendevalda politiker. Hur vanligt är det och vad kan det få för konsekvenser för deras politiska uppdrag? Hur kan man förebygga och motverka att våra politiker utsätts för hot och trakasserier? Och hur kan man stötta de politiker som drabbas?

Medverkande: Anna Frenzel, utredare på Brå, Anna-Karin Jonsson, biträdande säkerhetschef på Riksdagen och Kjell-Åke Eriksson, f d projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 23 maj, 2018

Relevant publikation: Politikernas trygghetsundersökning

PTU är en del av Sveriges officiella statistik.

Publikationer

Politikernas trygghetsundersökning 2019 Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under valåret 2018 (2019:15)
Pris för tryckt rapport 211 kr inkl moms