Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Totalt uppgav 31,0 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 28,3 procent av de manliga att de blev utsatta för minst en händelse av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2022. Utvecklingen är likartad för kvinnor och män, men från och med 2018 har kvinnor blivit mer utsatta än män, en skillnad som successivt har blivit större över tid.

Resultaten visar också att 2,9 procent av de förtroendevalda uppgav att någon anhörig hade blivit utsatt på grund av den förtroendevaldas uppdrag. Tidigare tenderade andelen att vara högre under valår, men för valåret 2022 var andelen lägre än valåret 2018 (3,8 procent) och mer i nivå med andelen det mellanliggande året 2020 (2,8 procent).

Upprepad utsatthet

Det är vanligt att de förtroendevalda som utsatts uppger att de blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Totalt uppgav 16,4 procent av de som utsattes under 2022 att det skedde vid ett tillfälle . Drygt hälften (51,9 procent) utsattes två–fem gånger, medan ungefär en tredjedel (31,7 procent) uppgav att de utsattes sex gånger eller fler. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

De förtroendevalda som uppgav att de utsattes sex gånger eller fler blev tillsammans utsatta för 82,3 procent av samtliga händelser som uppgivits under 2022. Liknande mönster har framkommit även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2022 är större bland utsatta kvinnor än bland utsatta män (34,0 procent jämfört med 29,8).

Utsatthet bland förtroendevalda med svensk kontra utländsk bakgrund

Totalt uppgav 30,4 procent av de förtroendevalda med utländsk bakgrund att de utsattes under 2022, vilket är nästan samma andel som bland förtroendevalda med svensk bakgrund (29,5 procent). Vid tidigare mättillfällen har skillnaderna varit tydligare, där en större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de blivit utsatta jämfört med förtroendevalda med svensk bakgrund.

Tidigare år har andelen som uppger att de utsatts varit mindre under de mellanliggande åren, jämfört med under valåren, oavsett bakgrund. Utsattheten bland personer med utländsk bakgrund är dock så pass mycket lägre valåret 2022 jämfört med valåret 2018 att nivån är mer i linje med det mellanliggande året 2020 (29 procent).

När kvinnor och män studeras separat framkommer att det är en något större andel kvinnor med utländsk bakgrund som uppger att de är utsatta, jämfört med kvinnor med svensk bakgrund (32,8 jämfört med 30,7 procent). Någon sådan skillnad syns inte alls bland männen, vilket avviker från de tidigare årens resultat då förtroendevalda med utländsk bakgrund i princip alltid har uppgett utsatthet i högre utsträckning än förtroendevalda med svensk bakgrund, både bland kvinnor och bland män.

Utsatthet utifrån partitillhörighet

Totalt sett är andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2022 störst inom Miljöpartiet (48,1 procent) och minst inom Kristdemokraterna (23,8 procent). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har en något större andel utsatta än genomsnittet (som är 29,5 procent).

Det här är den andra mätningen i rad som Miljöpartiet uppvisat störst andel. Tidigare har Sverigedemokraterna varit det parti som har störst andel utsatta. Miljöpartiet har dock även tidigare år haft en större andel utsatta än genomsnittet.

Generellt är utsattheten inom partierna större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Det finns dock några partier som inte följer det mönstret lika tydligt. För Kristdemokraterna är andelen utsatta inte högre valåret 2022 än mellanåret 2020. För Sverigedemokraterna syns sedan valet 2018 inte lika stora skillnader mellan valår och mellanliggande år, samtidigt som utsattheten varit lägre de senaste två undersökningsåren. Miljöpartiet följer generellt sett mönstret med högre utsatthet under valåren, men samtidigt det tycks det ske en generell ökning av andel utsatta över tid.

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är större än motsvarande andel män inom samtliga partier, förutom inom Kristdemokraterna, där män är något mer utsatta än kvinnor. Störst skillnad i utsatthet mellan kvinnor och män är det inom Vänsterpartiet, där 33,3 procent av kvinnorna och 22,7 procent av männen uppger att de utsattes under 2022. Fördelningen har förändrats något från år till år, men generellt är det en större andel kvinnor som uppger utsatthet inom de flesta partierna.

Andel av de utsatta förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2022 var störst inom Centerpartiet, där andelen var 34,2 procent. Andelen utsatta som uppgav det här var minst inom Vänsterpartiet (25,8 procent). För de andra partierna var variationen väldigt liten, där var det mellan 30,2 och 32,5 procent som uppgav att de utsatts sex gånger eller fler.

Utsatthet utifrån politisk församling

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Drygt nio av tio (92,2 procent) förtroendevalda som ingår i PTU är ledamöter i kommunfullmäktige; det är den största av de politiska församlingarna sett till antal förtroendevalda. Regionfullmäktige är regionernas högsta beslutande organ, medan riksdagen är det högsta beslutande organet i landet. I PTU 2023 har 13,1 procent av de förtroendevalda sina uppdrag i regionfullmäktige, medan 1,6 procent är riksdagsledamöter.

Utsattheten ser olika ut för ledamöterna i de tre politiska församlingarna. Den största utsattheten rapporteras av riksdagsledamöter där 61,9 procent uppger att de under 2022 utsattes i sin egenskap av förtroendevalda. Bland förtroendevalda i regionfullmäktige låg utsattheten för samma period på 39,1 procent. Minst andel utsatta finns i kommunfullmäktige där 28,9 procent uppger att de utsattes för någon händelse i sin roll som förtroendevald.

Inom samtliga tre politiska församlingar är andelen som uppger att de utsatts generellt sett större under valåren jämfört med de mellanliggande åren, men utsattheten under 2022 är lägre än föregående valår 2018. Nedgången är tydligare sett till riksdagen (9,3 procent lägre) än till kommun- respektive regionfullmäktige (3,0 respektive 1,3 procentenheter).

Ledamöter inom regionfullmäktige (61,3 procent) och kommunfullmäktige (62,1 procent) bedömde i större utsträckning att den senaste händelsen som de utsattes för skedde i samband med en valrörelse eller en valkampanj jämfört med riksdagsledamöter (40,2 procent).

Andelen kvinnor i kommunfullmäktige som uppger att de utsattes 2022 är något större än andelen män (30,2 jämfört med 27,8 procent). Även bland ledamöter i riksdagen är utsattheten aningen större bland kvinnor än bland män (62,5 procent jämfört med 61,1). Bland förtroendevalda i regionfullmäktige är utsattheten i princip lika stor bland kvinnliga ledamöter som bland manliga (cirka 38,7 respektive 39,4 procent vardera). För kommunfullmäktige och regionfullmäktige är mönstren snarlika de från tidigare år, men för ledamöter i riksdagen avviker de här resultaten något, det brukar i stället vara en större andel utsatta bland de manliga riksdagsledamöterna.

Utsatthet för hot och trakasserier

År 2022 uppgav var fjärde förtroendevald (28,3 procent) att de blivit utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Sammantaget handlar det om drygt 2 100 förtroendevalda som uppger att de utsatts för ungefär 22 000 händelser av hot och trakasserier

Totalt uppgav 29,7 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 27,3 procent av männen att de utsattes för hot och trakasserier under 2022. Utvecklingen över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, dock uppkom en könsskillnad 2018 som inte framkommit tidigare, en skillnad som kvarstod även 2020 och 2022.

Den vanligaste händelsen 2022 var, i likhet med tidigare år, hot och påhopp via sociala medier, vilket 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Näst vanligast var att den förtroendevalda blivit utsatt för ett hotfullt uttalande öga mot öga (9,6 procent).

För de flesta typerna av hot och trakasserier är andelen utsatta större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Det blir särskilt tydligt när det gäller de som uppger att de mötts av ett hotfullt uttalande öga mot öga, där andelen utsatta var 4,5 procent under 2020 och 9,6 procent under valåret 2022. Det beror sannolikt på att förtroendevalda är ute och samtalar med människor mer frekvent under ett valår.

Bland både kvinnor och män är hot och påhopp via sociala medier vanligast. Totalt uppger 16,9 procent av kvinnorna och 15,9 procent av männen att de utsattes för det här under 2022. Även tidigare år har det varit den vanligaste typen av händelse som förtroendevalda utsätts för.

Utsatthet för våld, skadegörelse och stöld

Totalt uppgav 5,3 procent av de förtroendevalda att de utsattes för våld, skadegörelse eller stöld under 2022 . Totalt handlar det om 370 personer som uppger att de utsattes för knappt 1 800 händelser av våld, skadegörelse eller stöld under 2022.

Utsattheten för våld, skadegörelse och stöld är i princip lika stor bland manliga förtroendevalda som bland kvinnliga (5,3 procent respektive 5,2 procent). Inte heller under föregående undersökningsår, 2020, syntes någon könsskillnad. Men innan dess var andelen utsatta större bland män än bland kvinnor.

Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld 2022 var det vanligast att de utsattes för någon form av våld mot person (49,3 procent av de utsatta). Det var vanligare bland utsatta män än bland utsatta kvinnor (55,4 jämfört med 41,6 procent). Den vanligast förekommande formen av våld mot person är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att man uppger att man blivit utsatt för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen. Det är följaktligen också mycket ovanligt med sådana fysiska skador att den som utsatts behöver uppsöka sjuk- och tandvård. Mönstret är likartat över tid, och framkommer för både kvinnor och män.

När det gäller de typer av skadegörelse som efterfrågas i undersökningen var kategorin annan skadegörelse vanligast förekommande. Totalt uppgav 2,2 procent av de förtroendevalda att de utsattes för det under 2022. Det kan då handla om exempelvis sönderskurna bildäck eller krossade rutor på fordon eller hem.

Utsatthet för korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 3,1 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2022. Andelen utsatta är något mindre de senare åren (2018–2022), jämfört med de första undersökningsåren (2012–2016).

År 2022 var det en större andel kvinnor än män som uppgav att de utsatts för korruptionsförsök. Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2018 då andelen utsatta var i princip lika bland kvinnor och män.

Vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för någon form av fördel – är den form av korruptionsförsök som flest förtroendevalda uppger att de utsatts för (2,7 procent). I en stor del av fallen var den som försökte utnyttja relationen en ytligt bekant till den förtroendevalda. Det var mindre vanligt att det var en vän, en anhörig, en annan förtroendevald eller en kollega som försökte påverka den förtroendevalda genom deras relation. I många fall uppger de förtroendevalda som utsatts för vänskapskorruption att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller få tillgång till information.

Vidare uppgav 1,2 procent av de förtroendevalda att de under 2022 fick ett opassande erbjudande om en gåva eller tjänst, det vill säga att den förtroendevalda utsattes för mutförsök. Oftast handlade det då om en måltid, ett förmånligt köp eller någon form av tjänst. Det var mindre vanligt att det opassande erbjudandet handlade om ett förmånligt köp, pengar, föremål eller förmånlig försäljning. I många fall uppger de förtroendevalda som fått ett opassande erbjudande att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller belöna ett agerande eller passivitet.