Våld i nära relationer

År 2022 anmäldes 36 019 fall av misshandel där den utsatta var bekant med gärningspersonen. För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2022 begicks brottet av en bekant person i 80 procent av fallen. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent. Under 2022 konstaterades 10 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation.

Våld i nära relationer

Snacka om brott: avsnitt 7

Våld i nära relationer

Lyssna på podden om våld i nära relationer

Våld i nära relationer är en företeelse som är svår att utreda. Men hur vanligt är det och hur kan man förebygga den här typen av brott och få fler att anmäla?

Anmälda brott

Misshandelsbrott totalt, och misshandelsbrott efter kön och ålder efter relation mellan brottsoffer och gärningsperson, 2022. Källa: Statistiken över anmälda brott


Misshandel mot person 18 år eller äldre

Misshandel mot kvinnor 18 år eller äldre

Misshandel mot män 18 år eller äldre


Antal

Andel

Antal

Andel

Antal

Andel

Bekant med offret

36 01961 %

23 267

80 %

12 752

42 %

Obekant med offret

23 490

39 %

5 957

20 %

17 533

58 %

Totalt

59 509

100 %

29 224

100 %

30 285

100 %


För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2022 var det vanligast (80 %) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. Det vanligast anmälda misshandelsbrottet mot män 2022 begicks av en obekant person (58 %), och av dessa brott skedde de flesta utomhus (69 %). För misshandel mot kvinnor var andelen brott som begicks av en obekant person 20 procent, och av dessa skedde 52 procent utomhus.

Misshandelsbrotten mot vuxna indelas efter relationen mellan brottsoffret och gärningspersonen, samt för obekanta efter brottsplatsen (utomhus eller inomhus). På grund av att polisen under det första halvåret 2019 ändrade sättet att registrera misshandelsbrott är statistiken på den lägsta detaljnivån behäftad med osäkerhet, och därför redovisas här endast misshandel av bekant, som omfattar samtliga tre relationstyper, samt misshandel av obekant.

Brå har gjort en kvalitetsgranskning (se bilaga 1 i statistikrapporten för anmälda brott 2022) av dessa brott samt skattat nivåer för anmälda misshandelsbrott mot kvinnor och män uppdelat på de tre detaljerade relationstyperna, åren 2019–2021. Av resultaten framgår att nivån för de anmälda misshandelsbrotten mot kvinna i nära parrelation genomgående har legat på högre nivåer än vad som redovisats i den officiella statistiken under hela den studerade perioden.

När det gäller 2022 finns inga tydliga indikationer på att kvaliteten i registreringen av relationstyp för misshandelsbrotten väsentligt har förbättrats. Misshandel mot kvinna i
parrelation enligt den officiella statistiken är underskattad men bedömningen är att de misshandelsbrott som registrerats i parrelation är korrekt registrerade. Nivån i den officiella statistiken 2022 kan således ses som en miniminivå av antal anmälda misshandelsbrott mot kvinna i parrelation.

Anmälda brott: Relation vid misshandel

För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2021 var det vanligast (81 %) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. För misshandel mot män var andelen brott som begicks av en bekant person 45 procent. 

Misshandelsbrott efter relation mellan brottsoffer och gärningsperson, 2021. Källa: Statistiken över anmälda brott

Dödligt våld i parrelation

Antal personer som föll offer för dödligt våld av en partner/före detta partner 2017-2021. Källa: Konstaterade fall av dödligt våld 2021

Dödligt våld mot närstående i parrelation

Under 2021 konstaterades 19 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller tidigare, motsvarande 17 procent av samtliga fall av dödligt våld för 2021, vilket var något högre jämfört med 2020 (17 fall, motsvarande 14 procent).

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 15 fall 2021, motsvarande nästan två tredjedelar (63 %) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året. Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 4 fall 2021, vilket motsvarade 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män.

Se statistiken över konstaterade fall av dödligt våld

Relation till gärningspersonen

Relation till gärningspersonen vid misshandel 2018, enligt uppföljnings­materialen för NTU 2019. Redovisning för män respektive kvinnor. Andel (%) händelser av totalt antal händelser. Källa: Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2019

I uppföljningsintervjuerna för NTU 2019 ställs frågan om på vilken typ av relation respondenten hade till gärningspersonen när brottshändelsen inträffade. Det är relativt stora könsskillnader vad gäller vilken typ av relation till gärningspersonen vid som den utsatta hade vid misshandel under 2018. Att utsättas av en helt okänd person var det vanligaste för män (54 % av händelserna), medan detta var det minst vanliga för kvinnor (20 %). Att gärningspersonen uppges ha varit en bekant var istället det vanligaste för kvinnor (45 %) medan det var näst vanligast för män (31 %). Att gärningspersonen var en närstående till den brottsutsatta var det näst vanligaste för kvinnor (35 %) och det minst vanliga för män (15 %).

Kartläggning av brott i nära relationer

I Brås nationella kartläggning av brott i nära relationer (2014) uppgav 6,8 procent av befolkningen att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. Andelen kvinnor som utsattes för brott i en nära relation under 2012 var i princip jämnstor med andelen utsatta män (7,0 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen). När man studerar utsatthet för brott i nära relationer under livstiden är det dock en större andel kvinnor som uppger att de varit utsatta; drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen i befolkningen.

I kartläggningen av brott i nära relationer formulerades frågorna brett för att minimera risken att exkludera brott som borde ingå i mätningen. Troligtvis medför detta att också händelser som inte är brottsliga fångas upp i denna undersökning, i högre utsträckning än vad som gjorts i NTU.

Även när man studerar psykiskt våld och fysiskt våld separat visar sig utsattheten under 2012 vara jämnt fördelad mellan könen; 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen utsattes för psykiskt våld, medan 2,2 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen utsattes för fysiskt våld.

De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten. En del utsätts för både fysiskt och psykiskt våld inom relationen. Av dem som utsattes för fysiskt våld under 2012 blev närmare 85 procent även utsatta för psykiskt våld, medan knappt 28 procent av dem som utsattes för psykiskt våld även blev utsatta för fysiskt våld.

Vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld

Även om utsattheten för våld i nära relationer under 2012 verkar vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män, är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld som leder till behov av hjälp och stödinsatser, och då framför allt sjukvård. Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

De bakgrundsfaktorer som verkar ha starkast relevans är ålder, familjerelation, utbildning, boendeform och ekonomiska förutsättningar. Utsattheten är högst bland personer i åldrarna 16–34 år, ensamstående föräldrar, personer med högst gymnasial utbildning och personer boende i flerfamiljshus. Utsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta. Det verkar inte finnas några tydliga skillnader i utsatthet mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda.

Nästan hälften av de personer som varit utsatta för psykiskt våld under 2012 uppger att våldet har varit återkommande under året. Kvinnor uppger i högre utsträckning att de blivit utsatta för återkommande psykiskt våld (56 procent av de utsatta kvinnorna jämfört med 40 procent av de utsatta männen).

Merparten polisanmäler inte

Av de som blev utsatta för brott i en nära relation under 2012 uppgav 3,9 procent att de hade polisanmält händelsen eller någon av händelserna. Andelen kvinnor som gjort en anmälan var något större än andelen män. Det i särklass vanligaste skälet till att man inte polisanmält det man utsatts för, är enligt denna kartläggning att man betraktar händelsen som en småsak. Att man i stället redde ut händelsen på egen hand anges också ofta som skäl.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper