Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och personrån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2022.
En tydlig majoritet av brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och personrån 2022 begicks av en manlig gärningsperson, och så ser det ut oavsett om den brottsutsatta var en man eller kvinna. Särskilt tydligt är det när män utsatts för personrån och kvinnor utsatts för sexualbrott.
Vid misshandel och hot 2022 utsattes män oftast av en gärningsperson som var 18–34 år. Vid personrån var det dock en större andel av händelserna som begicks av en gärningsperson i åldern 17 år eller yngre, följt av åldersgruppen 18–34 år. Vad det gäller hot och sexualbrott som kvinnor utsattes för var det också störst andel av händelserna som begicks av en gärningsperson i åldern 18–34 år, följt av åldersgruppen 35–64 år. Vid misshandel var det i stället vanligast att gärningspersonen var 35–64 år eller 17 år eller yngre. Att gärningspersonen var 65 år eller äldre var mycket ovanligt oavsett brottstyp och den brottsutsattas kön.
Gärningspersonen var oftast en okänd person när män utsattes för misshandel, hot och personrån 2022. Så var också fallet när kvinnor utsattes för hot och sexualbrott, dock var andelen betydligt större bland män utsatta för hot än bland kvinnor. Sett till misshandel mot kvinnor var gärningspersonen i stället oftast en vän eller bekant, följt av en partner eller före detta partner. Att gärningspersonen uppges varit en partner eller före detta partner var betydligt vanligare när kvinnor utsattes för misshandel och hot än när män utsattes.
Ifall gärningspersonen var påverkad av alkohol eller någon drog vid händelsen varierar beroende på vilken brottstyp som studeras. Vid misshandel och hot var det 2022 vanligare att gärningspersonen inte var påverkad av alkohol eller någon drog, både när män och kvinnor utsattes. Dock var andelen händelser där gärningspersonen inte var påverkad större när kvinnor utsattes för misshandel jämfört med när män utsattes för misshandel, och tvärtom var andelen större när män utsattes för hot än när kvinnor utsattes för hot. Vad det gäller sexualbrott mot kvinnor och personrån mot män var det i stället vanligare att gärningspersonen var påverkad än att gärningspersonen inte var det. Något som också bör noteras är att det för de flesta brottstyper är relativt vanligt att den utsatta inte vet om gärningspersonen var påverkad eller inte vid händelsen, något som var särskilt tydligt vid personrån mot män.
Typ av brottsplats 2022 varierar till viss del både sett till den utsattas kön och utifrån vilken brottstyp som studeras. Misshandel mot män skedde oftast på en allmän plats, medan kvinnor oftast utsattes i en bostad. Vid hot var den vanligaste brottsplatsen på arbetet eller i skolan, följt av en allmän plats, när den utsatta var en man. Hot mot kvinnor skedde i stället oftast på en allmän plats, följt av i en bostad. Så var även fallet när kvinnor utsattes för sexualbrott. När män utsattes för personrån skedde en tydlig majoritet på en allmän plats.
De flesta brottshändelserna under 2022 uppges inte ha anmälts till polisen. Anmälningsbenägenheten var störst när män utsattes för personrån, och nivån är betydligt högre än för övriga brottstyper. Minst andel polisanmälda händelser syns när kvinnor utsattes för sexualbrott. Vad det gäller anmälningsbenägenheten vid misshandel och hot är det små skillnader.
I den här kortanalysen presenteras resultat över olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldern 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2022. De brottstyper som studeras är misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De omständigheter kring brottshändelser som presenteras gäller gärningspersonens kön, ålder och vilken relation den brottsutsatta hade till gärningspersonen samt om gärningspersonen var alkohol- eller drogpåverkad vid händelsen. Utöver det presenteras resultat över vilken typ av plats det skedde på samt om händelsen uppges ha polisanmälts.
Eftersom alla brott inte kommer till polisens kännedom kan den här kortanalysen bidra med ytterligare kunskap om omständigheter kring utsatthet för dessa brott. Kunskapen från uppföljningsintervjuerna kan hjälpa rättsväsendet att veta vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som behöver prioriteras.
Författare: Emelie Holst
© Brottsförebyggande rådet 2024
urn:nbn:se:bra-1170
Rapport 1/2024