En väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål är till stor hjälp vid valet av åtgärder.
Ta gärna hjälp av orsaksträdet när ni väljer åtgärder. Om orsaksanalysen visar att problemen beror på vissa förhållanden i situationen behövs situationella åtgärder. Det kan till exempel vara att öka kontrollen på en plats genom fysiska förändringar och få fler människor att befinna sig på platsen genom fotpatrullerande poliser eller ”vuxna på stan”.
Situationella åtgärder kan också handla om att göra objektet mindre attraktivt (t.ex. genom att förstärka stöldskyddet) eller begränsa gärningspersonens tillträde genom skalskydd, lås och larm.
Om orsaksanalysen visar att sociala förhållanden är anledningen till problemet krävs sociala åtgärder som påverkar attityder och beteenden som minskar benägenheten att begå brott eller risken för att utsättas för brott. Sociala åtgärder kräver lång tid, vilket betyder att effekten kan komma långt efter det att åtgärden påbörjats. Exempel på sociala brottsförebyggande åtgärder är föräldrautbildningar, antimobbningsprogram eller motiverande samtal.
Tänk på att beskriva om åtgärderna förväntas ha effekt på kort eller lång sikt. Det är nödvändigt att dokumentera detta liksom hur åtgärderna ska genomföras för att kunna följa upp arbetet och se att åtgärderna genomförts.
Det är viktigt att vara överens om vad man menar med olika begrepp, då de ofta betyder olika saker för exempelvis polis, skola, socialtjänst, fritid, gatukontor. Några svåra begrepp är exempelvis:
Ett sätt att pröva om man valt rätt åtgärder är att beskriva på vilket sätt de förväntas påverka orsakerna till problemen. Är åtgärderna riktade mot brottssituation, offer eller gärningsperson?
Ett annat sätt att beskriva det lokala brottsförebyggande arbetet är om de valda åtgärderna riktas mot alla eller de flesta, så kallad primär brottsprevention, eller om åtgärderna riktas mot riskpersoner- aktiviteter – miljöer så kallad sekundär brottsprevention, eller om åtgärderna inriktar sig på att hindra återfall i brott och upprepad utsatthet för brott både hos person eller miljö i så kallad tertiär prevention:
För att visualisera arbetet kan du använda tablån nedan. Täcker åtgärderna hela tablån eller finns det luckor som inte omhändertas? Man kan också fastställa om det lokala arbetet fått slagsida åt något håll. Exemplet på analys av valda åtgärder i det brottsförebyggande arbetet mot störande mopedkörning är hämtat från boken Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete.
Ladda ner mall för triangeln (pdf) Pdf, 854 kB.
(Spara först ner filen på din egen dator, sedan kan du fylla i, spara och skriva ut den ifyllda pdf-filen.)
Minska brottsbenägenheten | Minska risken för utsatthet | Minska det brottsalstrande i situationen | |
---|---|---|---|
Primär | Öka medvetenhet om regler och lagar genom information i trappuppgångar. | Översyn av parkeringsplats för att minska antalet mopedstölder. | Skyltningar på torg och gatustråk om förbud mot mopedåkning. |
Sekundär | Riktad utbildnings- och informationsinsats för femtonåringar. | Översyn och källarförråd och inventering av mopeder. | |
Tertiär | Riktade åtgärder mot identifierade ”busåkare” bl.a. orosanmälningar | Kontroll av mopeder i det utsatta området. Trimmade mopeder beslagtas . | Farthinder på utsatta gångstråk. |
Ladda ner mall för att pröva åtgärder (Ecxel) Excel, 14 kB.
(Spara först ner filen på din egen dator, sedan kan du fylla i, spara och skriva ut den ifyllda pdf-filen.)
Välj åtgärder som parterna klarar av att genomföra, då undviks missförstånd och orealistiska förväntingar. Redovisa vad som behövs i ekonomiska resurser, personal, tid och arbetssätt.
Genomförandet och resultatet kan påverkas av andra åtgärder. Det är därför nödvändigt att känna till vad som redan görs och vad som planeras och att väga för- och nackdelar mot varandra.
Även om brottslighet är ett så kallat trögt fenomen kan det ibland uppstå toppar. Här fungerar polis och kommun olika. Polisorganisationen är händelsestyrd och van att snabbt ändra inriktning, kommunen är oftast trögare. Noggrant nedskrivna rutiner och strategier ökar chansen att kunna hantera akuta händelser. Då är det enklare att återuppta det ordinarie arbetet senare eller överföra till någon annan.
För att hitta uppslag till åtgärder är det klokt att utgå från dokumenterade erfarenheter av tidigare genomförda åtgärder, antingen egna eller andras. Ta också del av forskning och utvärderingar, men tänk på att resultatet av en specifik åtgärd hänger ihop med ett specifikt förhållande. Var noga med att följa beskrivningen av hur en åtgärd genomförts och var beredd på att effekterna av en åtgärd som förändrats efter lokala förutsättningar kan utebli. Ett sätt att systematisera är att använda det framtagna årshjulet.
I Brås erfarenhetsbank hittar du utvärderingar av brottsförebyggande arbete som fått ekonomiskt stöd av Brå. Ta del av praktiska erfarenheter från över hundra utvärderingar.
bra.se/erfarenhetsbank
College of Policing i England har tagit fram en verktygslåda för att minska brottslighet. Där beskriver de enkelt hur olika metoder fungererar och hur effektiva de är.
Crime reduction toolkit
Det europeiska brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN) sammanställer beskrivningar av lokala brottsförebyggande projekt runt om i Europa.
www.eucpn.org
Nätverket European Forum for Urban Security (EFUS) har praktiska verktyg och exempel på god praktik inom områdena trygghet och säkerhet.
www.efus.eu
International Centre for Prevention of Crime (ICPC) sprider erfarenheter från lokala brottsförebyggande projekt.
www.crime-prevention-intl.org
I USA finns Center for Problem-Oriented Policing som utvecklar problemorienterat polisarbete genom att tillgängliggöra kunskap om arbetsmetoder mot specifika brottstyper.
www.popcenter.org
Brås faktablad innehåller kortfattade fakta om olika brottstyper samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande.
Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå, presenterar Brås fasmodell.
Socialt utsatta områden kan behöva långsiktiga insatser för att stegvis minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett sätt att välja åtgärder är att se utvecklingen i tre faser enligt den så kallade Fasmodellen.
Läs mer om Fasmodellen i Brås rapport
Kriminella nätverk och grupperingar (2016:12).
Sidan senast uppdaterad: