- Start
- / Statistik
- / Statistik om brottstyper
- / Hot och trakasserier
Hot och trakasserier
I Nationella trygghetsundersökningen uppger 7,7 procent att de blev utsatta för hot under 2022. Vad gäller anmälda brott så minskade anmälningarna om grov fridskränkning med 18 procent till 1 022 brott år 2022, medan antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskade med 10 procent till 1 245 brott, jämfört med 2021.
- Se även sidorna Våld och misshandel, Våld i nära relationer
Självrapporterad utsatthet för hot¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU
¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 7,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för hot under 2022, vilket skulle motsvara cirka 639 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på ungefär samma nivå som 2021 (7,8 %). Under perioden 2007–2014 var andelen utsatta för hot relativt oförändrad. Därefter visar resultaten på en uppåtgående trend från 2015–2019, men har efter det minskat.
Andel utsatta hot: män och kvinnor
Självrapporterad utsatthet för hot¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU
¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.
Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 7,8 procent som uppger att de utsattes för hot 2022, vilket är en liten minskning sedan 2021, då motsvarande andel var 8,0 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en uppgång 2015–2019 (efter att andelen tidigare år varit relativt oförändrad) men sedan 2020 syns i stället en nedåtgående trend.
Bland kvinnor uppger 7,6 procent att de utsattes för hot 2022, vilket är på samma nivå som 2021. Andelen låg på en relativt stabil nivå i början av mätperioden för att sedan öka under perioden 2015–2018, följt av något lägre nivåer.
Det är således en något större andel bland männen än bland kvinnorna som uppger att de utsattes för hot 2022. Sedan 2015 har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor, dock ser utvecklingen över tid likartad ut.
Ålder – Hot
Självrapporterad utsatthet för hot 2022. Andel utsatta inom olika åldersgrupper bland männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU
Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot under 2022 är störst i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år (10,7 %); sedan blir andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 1,8 procent för hot under 2022.
Andelen utsatta män i olika åldersgrupper fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år (11,9 %). Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 1,8 procent av männen som utsattes.
Bland kvinnor är det vanligast att utsättas i åldersgruppen 16–19 år (10,9 %), följt av åldersgruppen 35–44 år (10,2 %) därefter blir det mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 1,9 procent.
Mönstret för utsatthet för hot 2022 skiljer sig således något åt mellan män och kvinnor. Bland män minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras, med undantag för den yngsta åldersgruppen. Bland kvinnor framkommer ett liknande mönster efter åldersgruppen 35–44 år.
Svensk eller utländsk bakgrund
Andelen som uppger att de utsattes för hot 2022 är störst bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (9,3 %), följt av utrikesfödda personer (8,2 %), och minst bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (7,5 %).
Utbildningsnivå
Andelen utsatta för hot är lika stor oavsett utbildningsnivå (7,7 %).
Familjetyp
Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (15,1 %) än ensamstående utan barn (8,9 %) och sammanboende med respektive utan barn (7,5 respektive 5,7 %).
Bostadstyp
Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i flerfamiljshus (9,2 %) än bland boende i småhus (6,4 %).
Kommungrupp
Utsatthet för hot ökar med kommungruppens storlek. Bland boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner var andelen 6,2 procent, medan den var 7,7 procent bland boende i större städer och kommuner nära större stad. Störst var andelen i storstäder och storstadsnära kommuner: 8,6 procent.
Socioekonomisk områdestyp
Att ha utsatts för hot är vanligare bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar (9,1 %), följt av boende i socioekonomiskt blandade områden (8,0 %) medan andelen är minst bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (7,3 %).
Det är fler än hälften av dem som uppger att de utsattes för hot under 2022 som utsattes för en (1) händelse (53,5 % av de utsatta). Vidare var det 31,8 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 14,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för hot utsattes 52,8 procent för en (1) händelse. Det var 32,9 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 14,3 procent som utsattes fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2022 utsattes 54,1 procent för en (1) händelse. Den andel som utsattes två till tre gånger var 30,8 procent, och 15,0 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler.
Det är således inga större skillnader mellan utsatta män och utsatta kvinnor vad det gäller upprepad utsatthet 2022.
Upprepad utsatthet för hot
Upprepad utsatthet bland dem som utsattes för hot 2022. Andel som uppger att de utsattes 1 gång, 2–3 gånger och 4 gånger eller fler, av samtliga och av männen respektive kvinnorna (16–84 år). Källa: NTU
Självrapporterad utsatthet för trakasserier¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU
¹). Resultat för trakasserier finns enbart från och med NTU 2020 (självrapporterad utsatthet 2019). Anledningen är att enkätfrågan om trakasserier omformulerades inför NTU 2020, och den anses inte jämförbar med resultaten före omformuleringen.
I Nationella trygghetsundersökningen uppger 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för trakasserier 2022, vilket skulle motsvara cirka 494 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip samma nivå som 2021 (6,0 %). Andelen har varit relativt oförändrad under mätperioden med undantag för den första mätningen 2019 då andelen var större.
Trakasserier definieras i NTU som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser med samma förövare. Det behöver inte nödvändigtvis handla om brottsliga händelser juridiskt sett. I de fall som NTU med den här frågan fångar sådant som är brottsligt skulle det kunna handla om till exempel olaga förföljelse, ofredande eller hemfridsbrott.
Resultat för trakasserier finns enbart från och med NTU 2020 (självrapporterad utsatthet 2019). Anledningen är att enkätfrågan om trakasserier omformulerades inför NTU 2020, och den anses inte jämförbar med resultaten före omformuleringen.
För att fånga omfattningen av utsatthet för trakasserier ställs följande fråga i NTU:
Har du under förra året (2022), av en och samma person vid upprepade tillfällen, blivit förföljd eller fått oönskade besök, telefonsamtal eller meddelanden, via brev, sms eller internet? Räkna inte med telefonförsäljning eller liknande.
Andel utsatta för trakasserier: män och kvinnor
Självrapporterad utsatthet för trakasserier¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU
¹). Resultat för trakasserier finns enbart från och med NTU 2020 (självrapporterad utsatthet 2019). Anledningen är att enkätfrågan om trakasserier omformulerades inför NTU 2020, och den anses inte jämförbar med resultaten före omformuleringen.
Det är 5,3 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2022, vilket är på ungefär samma nivå som 2021, då 5,2 procent utsattes. Nivån har varit relativt stabil under hela mätperioden.
Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 6,5 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2022. Det innebär en liten minskning sedan 2021, då 6,7 procent utsattes. Andelen utsatta har minskat över hela mätperioden, minskningen var särskilt tydligt 2020.
Kvinnor uppger således i större utsträckning än män att de har utsatts för trakasserier. Skillnaden mellan män och kvinnor har dock minskat över tid.
Ålder – Trakasserier
Utsatta för trakasserier 2022. Andel utsatta inom olika åldersgrupper bland männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU
Personer i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier under 2022, 9,0 procent. En tydlig minskning av andelen syns sedan ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst andel 2022 återfinns i den äldsta åldersgruppen 75–84 år där 2,9 procent utsattes.
Bland män är det i åldersgruppen 25–34 år som störst andel uppger att de under 2022 utsattes för trakasserier (6,8 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 2,4 procent utsattes.
Utsatthet för trakasserier bland kvinnor är vanligast i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år) där 11,5 procent uppger att de utsattes för trakasserier under 2022, följt av den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 10,6 %). Andelen blir tydligt mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i de två äldsta åldersgrupperna (65–74 år och 75–84 år, 3,3 %).
Mönstret bland män och kvinnor skiljer sig således något åt. Bland kvinnor är det vanligast att utsättas i de yngre åldersgrupperna, därefter minskar andelen utsatta ju äldre åldersgrupp som studeras, medan skillnaderna mellan åldersgrupperna bland män är mindre.
Svensk eller utländsk bakgrund
Den andel som uppger att de utsattes för trakasserier under 2022 är större bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (8,9 %) än bland utrikesfödda personer (7,5 %). Andelen är minst bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (5,3 %).
Utbildningsnivå
Andelen är större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,2 %) än bland personer med som högst gymnasial (5,8 %) eller eftergymnasial utbildning (5,4 %).
Familjetyp
Det är betydligt vanligare med utsatthet för trakasserier bland ensamstående med barn (13,4 %), än bland ensamstående utan barn (7,6 %) och sammanboende, med och utan barn (4,7 respektive 4,1 %).
Bostadstyp
Vidare är andelen utsatta större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (6,9 respektive 4,9 %).
Kommungrupp
Bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner är andelen utsatta störst, 6,3 procent, medan det var 5,9 procent som utsattes i större städer och kommuner nära större stad samt 5,4 procent som utsattes bland boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner.
Socioekonomisk områdestyp
Utsatthet för trakasserier är vanligast i områden med socioekonomiska utmaningar (7,9 %), följt av boende i socioekonomiskt blandade områden (6,6 %). Minst vanligt är det bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (5,4 %).
Självrapporterad utsatthet för nätkränkning¹ . Andel (%) utsatta i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.
För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2022)?
I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,3 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för nätkränkning under 2022, vilket skulle motsvara cirka 189 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer. Det är i princip på samma nivå som 2021, då andelen var 2,2 procent. Andelen ökade från 2016–2019, och efter en minskning 2021 ligger andelen kvar på ungefär samma nivå.
Könsfördelning – Nätkränkning
Självrapporterad utsatthet för nätkränkning ¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.
1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet från och med 2016.
Bland män uppger 2,4 procent att de utsattes för nätkränkning 2022. Det innebär en liten ökning jämfört med 2021, då andelen var 2,2 procent. Inledningsvis syns en ökning fram till och med 2018, därefter minskade andelen 2020 och 2021, och har i den här senaste mätningen åter ökat något.
Bland kvinnor (16–84 år) var det 2,1 procent som utsattes, vilket är ungefär på samma nivå som 2021 (2,2 %). Andelen minskade något 2021 och dessförinnan syntes en svag uppåtgående trend från 2016–2019.
Sett till utvecklingen över tid har andelen utsatta varierat mer bland män än bland kvinnor. Under mätperiodens mitt, samt i den här senaste mätningen var andelen utsatta större bland män.
Ålder – Nätkränkning
Utsatta för nätkränkning 2022. Andel utsatta inom olika åldersgrupper bland männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU
Att utsättas för nätkränkning är betydligt vanligare i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 5,9 procent uppger att de utsattes 2022. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,6 procent uppger att de utsattes. Det påminner om mönstren under de tidigare åren.
Även när resultaten för män studeras separat är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 4,3 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,8 %).
Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2022 (7,2 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,5 %).
Bland både män och kvinnor visar resultatet således att det är vanligare att utsättas för nätkränkning i den yngsta åldersgruppen än i resterande åldersgrupper. Särskilt tydligt är det bland de yngsta kvinnorna där det är betydligare vanligare att utsättas än i övriga åldersgrupper.
Svensk eller utländsk bakgrund
Personer födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda samt utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2022 (2,9 respektive 2,8 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,1 %).
Utbildningsnivå
Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i högre grad (3,6 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,1 respektive 1,7 %).
Familjetyp
Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (4,5 %), följt av ensamstående utan barn (3,3 %), än sammanboende, med eller utan barn (1,9 respektive 1,2 %).
Bostadstyp
Andelen utsatta är i princip lika stor bland boende i flerfamiljshus som bland boende i småhus (2,3 respektive 2,2 %).
Kommungrupp
Sett till olika kommungrupper är det i princip inga skillnader. Bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner samt boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner är andelen utsatta 2,3 procent. Andelen är 2,2 procent bland boende i större städer och kommuner nära större stad.
Socioekonomisk områdestyp
Andelen utsatta för nätkränkning är störst bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar och boende i socioekonomiskt blandade områden (2,9 respektive 2,8 %). Minst är andelen bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (2,0 %).
Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2022 var det 37,5 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 30,9 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 31,5 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2022 var det 33,6 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 29,9 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 36,5 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning var det 41,6 procent som utsattes en (1) gång. Det var 32,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 26,4 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.
Resultatet visar således att det 2022 är vanligare bland män utsatta för nätkränkning att upprepade gånger ha utsatts än vad det är bland utsatta kvinnor.
Upprepad utsatthet för nätkränkning
Upprepad utsatthet bland dem som utsattes för nätkränkning 2022. Andel som uppger att de utsattes 1 gång, 2–3 gånger och 4 gånger eller fler, av samtliga och av männen respektive kvinnorna (16–84 år). Källa: NTU
Antalet anmälda brott om grov fridskränkning totalt, mot kvinnor/flickor och mot män/pojkar. Källa: Anmälda brott
Fridkränkningsbrott
- Grov fridskränkning omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning och riktas mot en närstående eller tidigare närstående person.
- För grov kvinnofridskränkning gäller att brotten begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.
Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda brotten om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.
Grov fridskränkning
Antalet anmälda brott om grov fridskränkning minskade 2022 jämfört med 2021, med 224 brott (−18 %) till 1 022 brott. Jämfört med 2013 har antalet anmälda brott gällande grov fridskränkning minskat med 41 procent. Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott har följt en nedåtgående trend sedan 2019. Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott, som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda fridskränkningsbrotten beroende av polisens och åklagarnas hantering och registreringsrutiner vid anmälan av dessa brott.
Jämfört med 2021 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot kvinnor och flickor minskat med 115 brott (−17 %) och brotten mot män och pojkar med 109 brott (−19 %).
Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott 2022 var något fler mot kvinnor eller flickor än mot män eller pojkar (572 respektive 450 brott). Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (73 %) brott mot barn (0–17 år) och 27 procent avsåg brott mot vuxna. Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor eller flickor och män eller pojkar.
Könsfördelningen var jämn för barn (0–17 år), medan det var en något större andel utsatta kvinnor än män i de anmälda brotten mot vuxna.
Grov fridskränkning mot barn (0–17 år)
Av de anmälda grova fridskränkningarna 2022 var 73 procent riktade mot barn (0–17 år). Det rörde sig om totalt 746 brott, vilket var en minskning med 25 procent jämfört med 2021. Antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot flickor minskade med 139 brott (−26 %) till 404 brott, och motsvarande brott mot pojkar minskade med 113 brott (−25 %), till 342 brott. Jämfört med 2013 har antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) minskat med 559 brott (−43 %). Brott mot flickor har minskat med 39 procent (−254 brott) och mot pojkar med 47 procent (−305 brott).
Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) var 54 procent riktade mot flickor och 46 procent mot pojkar 2022. Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna juni–augusti.
Grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre)
Under 2022 uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot vuxna till totalt 276 brott, vilket var en ökning med 28 brott (+11 %) jämfört med 2021. Av dessa uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot kvinnor till totalt 168 brott, vilket jämfört med 2021 var en ökning med 24 brott (+17 %). De anmälda brotten om grov fridskränkning mot män uppgick till totalt 108 brott, vilket var 4 brott mer än 2021 (+4 %). Jämfört med 2013 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna minskat med 121 anmälda brott (−28 %). Jämfört med 2013 har de anmälda grova fridskränkningsbrotten mot kvinnor minskat med 89 anmälda brott (−32 %), samtidigt som de anmälda brotten mot män har minskat med 32 brott (−21 %). ----
Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna 2022 var 61 procent riktade mot kvinnor och 39 procent mot män. De anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna indelas sedan 2019 även efter två typer av relation mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation och närstående genom släktskap eller familjerelation. Den vanligaste typen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson vid grova fridskränkningsbrott är en närstående parrelation. Det var fallet i 75 procent av de anmälda grova fridskränkningsbrotten 2022. Detsamma gällde i 72 procent av dessa brott mot kvinnor och i 80 procent av dessa brott mot män.
Relation mellan brottsoffer och gärningsperson
Mot person 18 år eller äldre | Mot kvinna 18 år eller äldre | Mot män 18 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel | |
Närstående genom | 207 | 75 % | 121 | 72 % | 86 | 80 % |
Närstående genom | 69 | 25 % | 47 | 28 % | 22 | 20 % |
Totalt | 276 | 100 % | 168 | 100 % | 108 | 100 % |
Grov kvinnofridskränkning
År 2022 anmäldes 1 245 grova kvinnofridskränkningsbrott, vilket var 10 procent färre (−146 brott) än 2021, och innebar en minskning med 42 procent (−891 brott) jämfört med 2013.
Kvinnofridskränkningsbrottens utveckling påverkas av förändringar i polisens och åklagarnas hantering och registreringsrutiner vid anmälan. I början av tioårsperioden registrerades de olika gärningarna vanligtvis initialt som grov kvinnofridskränkning vid anmälan, medan man under den senare delen av perioden i högre grad registrerade de underliggande brotten i stället. Denna överflyttning till de underliggande brotten har medfört en minskning av antalet anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i statistiken mot slutet av tioårsperioden. Därmed bör viss försiktighet iakttas när statistiken tolkas.
Anmälningar om grov kvinnofridskränkning
Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning totalt. Källa: Anmälda brott
Personuppklaringsprocenten² för grov fridskränkning (4 a §) samt grov kvinnofridskränkning (4 a §). Källa: Handlagda brott
Handlagda brott
Grov fridskränkning
År 2022 handlades¹ 1 098 brott om grov fridskränkning, vilket var en minskning med 238 brott (−18 %) jämfört med 2021. För 98 procent (1 076 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 2 procent (22 brott) direktavskrevs.
Jämfört med 2021 minskade andelen utredda brott, medan andelen direktavskrivna brott ökade, med 1 procentenhet vardera. Detsamma gäller fördelningen av utredda och direktavskrivna fridskränkningsbrott mot flickor och kvinnor respektive mot pojkar och män. Endast 2 fridskränkningsbrott förundersökningsbegränsades 2022. Av samtliga handlagda brott om grov fridskränkning personuppklarades 166 brott, vilket var en ökning med 6 brott (+4 %) jämfört med 2021.
Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade brotten sett till samtliga handlagda brott om grov fridskränkning, uppgick till 15 procent 2022, en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2021. Jämfört med 2014 minskade personuppklaringsprocenten med 2 procentenheter.
Lagföringsprocenten, det vill säga de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten om grov fridskränkning, uppgick också till 15 procent 2022. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2021, och en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014. Som framgår av figur 10 är skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten knappt synbar. Det beror på att en förundersökning inleds för de flesta brotten om grov fridskränkning.
Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 18 procent, och lagföringsprocenten till 19 procent, för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor. Mot pojkar och män uppgick person- och lagföringsprocenten till 11 procent.
Jämfört med 2021 ökade både personuppklarings- och lagföringsprocenten med 4 procentenheter vardera vad gäller grov fridskränkning mot flickor och kvinnor, och med 2 procentenheter vardera för grov fridskränkning mot pojkar och män. Jämfört med 2014 ökade personuppklarings- och lagföringsprocenten för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor med 1 procentenhet vardera, medan procenten minskade med 6 procentenheter för brott mot pojkar och män. Skillnaden i personuppklarings- och lagföringsprocent mellan könen gäller endast för grov fridskränkning mot vuxna. För brott mot barn skiljer sig resultatet i utfallsmåtten inte åt.
Vid 73 procent (798 brott) av de handlagda brotten om grov fridskränkning fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2021. Andelen personuppklarade brott med minst en misstänkt person uppgick till 21 procent, en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2021. Jämfört med 2014 ökade andelen med 1 procentenhet. Uppdelat på kön uppgick andelen brott med en misstänkt person till 76 procent för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor och till 68 procent för grov fridskränkning mot pojkar och män.
Grov kvinnofridskränkning
År 2022 handlades 1 262 brott om grov kvinnofridskränkning, vilket var en minskning med 239 brott (−16 %) jämfört med 2021. Av dessa bedrevs en utredning för 99 procent (1 253 brott) medan 1 procent (9 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2021 ökade andelen utredda brott med 1 procentenhet och andelen direktavskrivna brott minskade med 1 procentenhet. Av de handlagda brotten om grov kvinnofridskränkning 2022 var det 3 som förundersökningsbegränsades. De personuppklarade brotten om grov kvinnofridskränkning uppgick 2022 till 276 brott. Det var en ökning med 5 brott (+2 %) jämfört med 2021.
Personuppklaringsprocenten, som redovisar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om grov kvinnofridskränkning, uppgick till 22 procent 2022. Jämfört med 2021 var det en ökning med 4 procentenheter, och med 1 procentenhet jämfört med 2013.
Lagföringsprocenten, andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick också till 22 procent. Jämfört med 2021 var det en ökning med 4 procentenheter, och med 3 procentenheter jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten är liten eftersom en förundersökning inleds för de flesta brotten om grov kvinnofridskränkning.
Andelen handlagda brott om grov kvinnofridskränkning med minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet uppgick till 90 procent (1 140 brott), samma nivå som 2021. Andelen personuppklarade brott om grov kvinnofridskränkning av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 24 procent, en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2021.
Antal personer misstänkta för grov fridskränkning, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer
Under 2022 var det 653 personer som misstänktes för grov fridskränkning och 1 092 personer som misstänktes för grov kvinnofridskränkning. Av de som misstänktes för grov fridskränkning var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Antalet som misstänktes för grov fridskränkning minskade med 19 procent jämfört med 2021, och minskningen avsåg både kvinnor och män (−19 % respektive −20 %). Även antalet män som misstänktes för grov kvinnofridskränkning minskade (−16 %) 2022 jämfört med 2021.
År 2022 var 8 personer per 100 000 invånare misstänkta för grov fridskränkning, vilket var en minskning med 20 procent jämfört med 2021. Under den senaste tioårsperioden, 2013–2022, har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat relativt kontinuerligt. Antalet för 2022 var 50 procent lägre än 2013.
Uppdelat på kön var det 6 kvinnor per 100 000 invånare och 9 män per 100 000 invånare som var misstänkta för grov fridskränkning 2022. Jämfört med 2013 har antalet minskat för både kvinnor (−43 %) och män (−54 %). Observera att män som begår fridskränkning mot kvinnor som de är eller har varit gifta med eller bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, redovisas som grov kvinnofridskränkning.
Under 2022 misstänktes 25 män per 100 000 invånare för grov kvinnofridskränkning, vilket var en minskning med 16 procent jämfört med 2021. Antalet har minskat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden, med totalt 43 procent sedan 2013.
Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2010-2019. Källa: Personer lagförda för brott
Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Skillnaden mellan de två brottsrubriceringarna ligger i relationen mellan offer och gärningsperson. Grov kvinnofridskränkning omfattar upprepade brott som begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller bor eller har bott med under äktenskapsliknande förhållanden, medan grov fridskränkning omfattar brott som begås av en närstående eller tidigare närstående person till offret.
För olaga förföljelse gäller liksom för fridskränkningsbrotten att flera gärningar ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Skillnaden mot fridsbrotten ligger i att rubriceringen omfattar lindrigare brott och att det inte finns något krav på att handlingarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
År 2020 fattades 140 och 68 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov
kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning. Jämfört med 2019 är det en
minskning med 15 beslut, eller 10 procent, vad gäller grov kvinnofridskränkning och
en ökning med 1 beslut, eller 1 procent vad gäller grov fridskränkning. För olaga
förföljelse fattades 92 lagföringsbeslut 2020. Det är en minskning med 9 beslut, eller
9 procent, jämfört med 2019.
Sedan 2011 har antalet lagföringsbeslut gällande grov kvinnofridskränkning minskat med 121 beslut, eller 46 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 82 beslut, eller 55 procent, under denna period. Både beslut mot kvinnor och beslut mot män minskade med 23 respektive 59 beslut, eller 64 respektive 52 procent, jämfört med 2011.
Lagföringsbeslut³ med grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, efter kön. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott
Hot och kränkningar bland unga
Utsatthet för hot
Skolundersökningen om brott 2021 visar att drygt 11 procent av eleverna 2021 uppger att de utsatts för hot minst en gång under de senaste tolv månaderna (10 procent av killarna och 12 procent av tjejerna).
Andelen utsatta bland killar är på ungefär samma nivå som 2019 (då var andelen 11 procent) men en viss ökning kan urskiljas sedan 2015 (då andelen utsatta var 8 procent). Andelen tjejer som utsatts för hot har varierat över tid och är i senaste mätningen på lägst nivå hittills (12 procent).
Majoriteten av de killar och tjejer som uppger att de har utsatts för hot har blivit utsatta vid ett tillfälle. Det är samtidigt en relativt stor andel som uppger att de utsatts två gånger eller fler, vilket omfattar ungefär var tredje kille respektive drygt två av fem tjejer bland de elever som utsatts för hot.
Brottsplats vid hot
Vad gäller brottsplatsen vid hot framkommer tydliga könsskillnader. Bland killar är det vanligast att utsättas på annan plats (31 procent). Näst vanligast är att utsättas i skolmiljö (26 procent), följt av via internet eller sociala medier (22 procent). Bland de tjejer som uppger att de utsatts för hot är det däremot vanligast att det skett via internet eller sociala medier (42 procent av de utsatta), därefter i skolmiljö (17 procent). Det är vanligt att de som specificerat en annan plats vid utsatthet för hot uppger att händelsen skett utomhus, exempelvis ”på stan”, ”på parkering” eller ”på väg till...” någonstans. Det är dock även ett flertal elever som uppger att händelsen inträffat i trafiken, i samband med träning eller match, eller i anknytning till ett serviceställe, såsom en affär eller ett köpcenter.
Andelen killar och tjejer som uppgett att de blivit utsatta för hot i skolmiljö är på i stort sett samma nivå 2021 som 2019. Andelen killar som utsatts på annan plats har varierat över tid (mellan 32 och 23 procent under mätperioden) medan det har minskat för tjejer (från 21 procent 2019 till 15 procent 2021). Andelen killar som uppgett att de utsatts för hot på internet eller sociala medier har minskat från 30 procent (2019) till 22 procent (2021). För tjejer ligger andelen på samma nivå som föregående år (42 procent). Andelen killar som uppgett att de utsatts för hot inom kollektivtrafiken har successivt ökat (från 5 procent 2015 till 16 procent 2021) medan den för tjejer har legat stabilt (7–8 procent). Under samma period har den andel som uppgett att det skett på annan plats minskat från 21 procent till 15 procent bland utsatta tjejer.
Totalt uppger 18 procent av killarna och 10 procent av tjejerna som utsatts för hot under de senaste tolv månaderna att den senaste händelsen polisanmälts. Andelen killar som polisanmält hotet är på ungefär samma nivå som 2019 (19 procent). Bland tjejer har andelen legat mellan 13–14 procent fram till 2019, för att minska till 10 procent 2021.
Självrapporterad utsatthet för kränkningar och mobbning bland tjejer och killar i årskurs 9. Andel (%) som utsatts för kränkande kommentarer via internet eller att någon lagt upp kränkande bilder/filmer under de senaste tolv månaderna, samt andel som utsatts för mobbning (någon gång). Källa: Skolundersökningen om brott 2021.
Utsatthet för kränkningar via internet
Ungefär var femte kille (19 procent) och var tredje tjej (29 procent) uppger att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna. Av killarna är det 12 procent och av tjejerna 17 procent som uppger att någon under de senaste tolv månaderna lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte ville skulle spridas. Av killarna är det 29 procent och av tjejerna 39 procent som uppger att de har blivit mobbade någon gång.
Bland killar har både andelen som utsatts för mobbning och andelen som utsatts för kränkande kommentarer legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden (mellan 29–32 procent respektive 19–20 procent). Andelen som utsatts för att någon lagt upp kränkande bilder och filmklipp har minskat jämfört med föregående mätpunkt (16 procent 2019) och är på den lägsta nivån hittills under hela mätperioden (12 procent 2021).
Utvecklingen för tjejerna liknar den för killarna. Andelen tjejer som utsatts för mobbning har legat på ungefär samma nivå under mätperioden (mellan 36 och 39 procent; se figur 3.27). Detsamma gäller andelen som blivit utsatta för kränkande kommentarer (mellan 29 och 30 procent). Andelen som utsatts för att någon lagt upp kränkande bilder och filmklipp har minskat kontinuerligt över mätperioden och är på den lägsta nivån hittills (från 26 procent 2015 till 17 procent 2021).
Majoriteten av de tjejer och killar som utsatts för kränkande kommentarer på internet eller att någon lagt upp bilder eller filmer, uppger att detta har skett någon gång (till skillnad från flera gånger eller ofta). Bland dem som utsatts för mobbning uppger majoriteten av tjejerna och killarna att det skett ganska sällan, även om nästan en tredjedel av tjejerna uppgett att de utsatts ibland.
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
- Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott. - Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: