Om statistiken

Statistiken belyser handläggningen av brott och skäliga brottsmisstankar i rättskedjan – från registrering till beslut i åtalsfrågan – i ett flerårigt perspektiv, och ger därmed en mer sammantagen bild av handläggningsresultatet i de brottsutredande verksamheterna än den officiella statistiken. Statistiken kan användas som underlag för en sammanhållen uppföljning och analys av rättsväsendets verksamheter. Statistiken publiceras årligen sedan 2018. Den ska vidareutvecklas och kommer på sikt att införlivas i den officiella kriminalstatistiken.

Att tänka på när du tolkar resultaten

  • Tiden från inledd förundersökning till slutredovisning baseras på samtliga slutredovisade brottsmisstankar, oavsett om brottsmisstankarna fått beslut i åtalsfrågan eller inte.
  • Tiden från registrering till beslut i åtalsfrågan baseras enbart på de brottsmisstankar som fått beslut i åtalsfrågan.

De olika tiderna är därför inte möjliga att direkt relatera till varandra, och det är inte möjligt att summera de olika deltiderna till den totala tiden.

Det är mycket vanligt att brottsmisstanken var av misstankegraden kan misstänkas när den registrerades första gången, men som en följd av utredningsarbetet uppgraderades till skäligen misstänkt i ett senare skede. Tidpunkten när förundersökningen inleddes räknas som startpunkt även om misstanken då endast var av graden kan misstänkas.

För en liten andel har brottet som brottsmisstanken gäller registrerats tidigare än brottsmisstanken. Då är den verkliga utredningstiden längre än den som redovisas i statistiken, eftersom den del av utredningen som bedrevs innan brottsmisstanken registrerades inte räknas med.

De resultat som redovisas här tar inte hänsyn till utredningarnas omfattning och komplexitet. Kortare handläggningstider behöver inte betyda bättre handläggningsresultat. Till exempel är handläggningstiderna generellt sett kortare för utredningar som läggs ned än för utredningar som slutredovisas. Det är viktigt att samtolka statistiken över handläggningstider med andra uppgifter, exempelvis mängden brottsmisstankar, vilka brottskategorier som avses och vilka typer av beslut som fattas på brottsmisstankarna.

Statistiken omfattar brottsmisstankar som registrerades under redovisningsåret. Uppföljningstiden är ett år (12 månader) för att statistiken skall bli likvärdig oavsett om brottsmisstanken registrerats i januari eller december. Beslut som fattats mer än ett år efter att brottsmisstanken registrerades räknas inte med. Resultatet påverkas inte nämnvärt av det eftersom de allra flesta beslut är fattade inom ett år.

Se även

Genomströmningstider för brottsmisstankar registrerade 2021

I de fall som brottsmisstanken fick ett beslut i åtalsfrågan tog det i allmänhet drygt två månader från det att brottsmisstanken registrerades till att beslutet i åtalsfrågan fattades – mediantiden var 64 dagar.

När en brottsmisstanke hade registrerats togs vanligtvis beslut om att inleda förundersökning redan samma dag, så mediantiden mellan registrering och inledning av förundersökning var 0 dagar.

Mediantiden från inledd förundersökning till nedläggning var 29 dagar.

Mediantiden från inledd förundersökning till slutredovisning var knappt två månader (54 dagar).

Mediantiden från slutredovisning till beslut i åtalsfrågan var 5 dagar. Tiden varierade beroende på vilken typ av beslut i åtalsfrågan som fattades. Snabbast gick det att väcka åtal eller utfärda strafföreläggande, medan beslut om att meddela åtalsunderlåtelse eller inte väcka åtal tog lite längre tid.

Genomströmningstider för brottsmisstankar registrerade 2021, ungdomar

Statistiken visar att bland brottsmisstankar som rörde unga 2021 var genomströmningstiden från registrering av brottsmisstanken till beslut i åtalsfrågan i median 84 dagar. Genomströmningstiden under förundersökningen fram till slutredovisning var 73 dagar i median för ungdomar. Utredningar rörande ungdomar innehåller en del tidskrävande moment som inte ingår när utredningen gäller en vuxen. Till exempel måste socialtjänsten alltid inkomma med ett yttrande innan en ungdomsutredning kan slutredovisas. Genomströmningstiden för ungdomar var kortare i de fall där förundersökningen lades ned, 33 dagar.

Genomströmningstider för brottsmisstankar registrerade 2015-2021, per åldersgrupp

Deltider mellan hållpunkter.

Mediantiden från registrering till beslut i åtalsfrågan har varierat mellan 63–69 dagar under åren 2015–2020. Under 2021 var mediantiden 64 dagar. Mediantiden för ungdomar fram till beslut i åtalsfrågan ökade stadigt från 73 dagar 2015 till 90 dagar 2019. Under 2020 och 2021 bröts trenden och genomströmningstiden för ungdomar minskade till 84 dagar, båda åren.

Tiden från inledd förundersökning till beslut om nedläggning och tiden från slutredovisning till beslut i åtalsfrågan är ungefär lika lång oavsett åldersgrupp. Tiden fram till en nedläggning har dessutom blivit tydligt kortare under perioden, - 28 procent för samtliga åldrar och -13% för ungdomar.

Orsaken till de ökade skillnaderna i genomströmningstid från registrering till beslut i åtalsfrågan är att tiden från inledd förundersökning till slutredovisning ökat för ungdomar under perioden 2015-2018, medan tiderna för övriga åldersgrupper legat relativt konstant. Under 2019 och framför allt under 2020 har tiden fram till slutredovisning minskat, främst för ungdomar, vilket medfört att skillnaderna mellan åldersgrupper minskat.

Genomströmningstider från registrering till beslut i åtalsfrågan för brottsmisstankar registrerade 2021 per brottskategori

Från slutredovisning till beslut i åtalsfrågan, dagar i median.

Mediantiden från registrering till beslut i åtalsfrågan för registrerade brottsmisstankar 2021 var 64 dagar. En fjärdedel av brottsmisstankarna hade ett beslut i åtalsfrågan redan efter 26 dagar. Efter 141 dagar, cirka fem månader, hade det fattats beslut i åtalsfrågan för tre fjärdedelar av brottsmisstankarna. Mediantiden varierade mellan olika brottskategorier. Längst genomströmningstider hade förmögenhetsbrott på 115 dagar eller knappt 4 månader. Kortaste genomströmningstider, en dryg månad, hade brottsmisstankarna för de relativt vanliga brottskategorierna tillgreppsbrott (29 dagar) och trafikbrott (40 dagar).

Genomströmningstider från inledd förundersökning till nedläggning för brottsmisstankar registrerade 2021 per åldersgrupp och brottskategori

Från inledd förundersökning till nedläggning, dagar i median.

Mediantiden från inledd förundersökning till nedläggning var 29 dagar 2021. För de nedlagda brottsmisstankarna kom nedläggningsbeslutet för en fjärdedel redan efter högst 4 dagar. Efter 100 dagar, tre och en halv månader, hade tre fjärdedelar av brottsmisstankarna som lades ner fått detta beslut.

Den brottskategori som 2021 hade kortast mediantid från inledande av förundersökning till nedläggning var brott mot narkotikastrafflagen (10 dagar), medan övriga specialstraffrättsliga författningar och sexualbrott hade de längsta mediantiderna (58 respektive 66 dagar). Att mediantiden för brottsmisstankar inom kategorin övriga specialstraffrättsliga författningar var så lång förklaras till stor del av att skattebrottslagen ingår i kategorin. Dessa ärenden är ofta mycket komplexa och kräver därför långa utredningstider

Genomströmningstider från inledd förundersökning till slutredovisning för brottsmisstankar registrerade 2021 per brottskategori

Från inledd förundersökning till slutredovisning, dagar i median.

Mediantiden från inledd förundersökning till slutredovisning för registrerade brottsmisstankar var 54 dagar 2021. Genomströmningstiden fram till en slutredovisning är alltså betydligt längre än genomströmningstiden för de förundersökningar som läggs ner. En fjärdedel av brottsmisstankarna hade slutredovisats redan efter 20 dagar. Efter 132 dagar, fyra och en halv månad, hade tre fjärdedelar av brottsmisstankarna slutredovisats.

Genomströmningstiden varierar för olika brottskategorier. Den är kortast för trafikbrott och tillgreppsbrott och längst för brott mot liv och hälsa, förmögenhetsbrott och brott mot staten.

Sidan senast uppdaterad: