Om statistiken

Statistiken belyser handläggningen av brott och skäliga brottsmisstankar i rättskedjan – från registrering till beslut i åtalsfrågan – i ett flerårigt perspektiv, och ger därmed en mer sammantagen bild av handläggningsresultatet i de brottsutredande verksamheterna än den officiella statistiken.

Statistiken kan användas som underlag för en sammanhållen uppföljning och analys av rättsväsendets verksamheter. Statistiken publiceras årligen sedan 2018. Den ska vidareutvecklas och kommer på sikt att införlivas i den officiella kriminalstatistiken.

Att tänka på när du tolkar resultaten

• Tiden från inledd förundersökning till slutredovisning baseras på samtliga slutredovisade brottsmisstankar, oavsett om brottsmisstankarna fått beslut i åtalsfrågan eller inte.
• Tiden från registrering till beslut i åtalsfrågan baseras enbart på de brottsmisstankar som fått beslut i åtalsfrågan.

De olika tiderna är därför inte möjliga att direkt relatera till varandra, och det är inte möjligt att summera de olika deltiderna till den totala tiden.

Det är mycket vanligt att brottsmisstanken var av misstankegraden kan misstänkas när den registrerades första gången, men som en följd av utredningsarbetet uppgraderades till skäligen misstänkt i ett senare skede. Tidpunkten när förundersökningen inleddes räknas som startpunkt även om misstanken då endast var av graden kan misstänkas.

För en liten andel har brottet som brottsmisstanken gäller registrerats tidigare än brottsmisstanken. Då är den verkliga utredningstiden längre än den som redovisas i statistiken, eftersom den del av utredningen som bedrevs innan brottsmisstanken registrerades inte räknas med.

De resultat som redovisas här tar inte hänsyn till utredningarnas omfattning och komplexitet. Kortare handläggningstider behöver inte betyda bättre handläggningsresultat. Till exempel är handläggningstiderna generellt sett kortare för utredningar som läggs ned än för utredningar som slutredovisas. Det är viktigt att samtolka statistiken över handläggningstider med andra uppgifter, exempelvis mängden brottsmisstankar, vilka brottskategorier som avses och vilka typer av beslut som fattas på brottsmisstankarna.

Statistiken omfattar brottsmisstankar som registrerades under redovisningsåret. Uppföljningstiden är ett år (12 månader) för att statistiken skall bli likvärdig oavsett om brottsmisstanken registrerats i januari eller december. Beslut som fattats mer än ett år efter att brottsmisstanken registrerades räknas inte med. Resultatet påverkas inte nämnvärt av det eftersom de allra flesta beslut är fattade inom ett år.