- Start
- / Statistik
- / Brottmålsprocessen
- / Handläggningsresultat
Handläggningsresultat
Statistiken belyser handläggningen av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan.
Innehåll på sidan
Beslut tagna på brott 2022 för olika grad av brottsmisstanke
Beslut tagna på skäliga brottsmisstankar 2022
Nyckeltal för skäliga brottsmisstankar 2016–2022
Brottsmisstankar riktade mot ungdomar
Skäliga brottsmisstankar i utgående balans 2022
Skäliga brottsmisstankar mot ungdomar i utgående balans 2022
Om statistiken
Statistiken belyser handläggningen av brott och skäliga brottsmisstankar i rättskedjan – från registrering till beslut i åtalsfrågan – i ett flerårigt perspektiv, och ger därmed en mer sammantagen bild av handläggningsresultatet i de brottsutredande verksamheterna än den officiella statistiken. Statistiken kan användas som underlag för en sammanhållen uppföljning och analys av rättsväsendets verksamheter. Statistiken publiceras årligen sedan 2018. Den ska vidareutvecklas och kommer på sikt att införlivas i den officiella kriminalstatistiken.
Revidering mars 2023
Beräkning av kön på misstänkt person är reviderad vilket ger en kvalitetshöjning samt något högre värden för kvinnor och något lägre värden för män. Hela tidsserien 2016-2021 är omräknad. Detta berör två tabeller. Ej könsuppdelad statistik påverkas inte av revideringen. För mer information se avsnitt Jämförbarhet över tid i kvalitetsdeklarationen
Att tänka på när du tolkar resultaten
Resultaten skiljer sig något från det som återfinns i den officiella statistiken på grund av skillnader i metod.
Resultaten tar inte hänsyn till hur omfattande eller komplexa utredningarna är, eller annat som kan påverka handläggningen. Det är viktigt att samtolka statistiken över handläggningsresultat med andra uppgifter.
Utvecklingen av volymer av brottsmisstankar och olika resultatutfall i handläggningen kan vara direkt relaterade till genomströmningstidernas längd. Genomströmningstiderna kan bli långa under perioder med stora volymer, och tvärtom. Statistik över genomströmningstider är därför ett bra komplement till statistiken över handläggningsresultat. Se Genomströmningstider för brottsmisstankar i brottmålsprocessen.
Statistiken omfattar brottsmisstankar som registrerades under redovisningsåret, samt brottsmisstankar som registrerats under de två åren närmast därförinnan men som fortfarande var under handläggning under redovisningsåret. Beslut som fattats mer än tre år efter att brottsmisstanken registrerades räknas inte med i statistiken, men resultatet påverkas inte nämnvärt av det eftersom de allra flesta beslut är fattade inom ett år.
Ladda ner som pdf
Ett brott kan ha en eller flera misstänkta personer knutna till sig. Kopplingen mellan ett brott och en misstänkt person kallas brottsmisstanke.
Av de 1 692 733 brott som fanns registrerade under 2022 (inklusive ingående balans mm) saknade 53 procent brottsmisstankar, 8 procent hade brottsmisstankar av den svagare graden kan misstänkas och 39 procent hade minst en skälig brottsmisstanke. Brott som direktavskrevs (750 455 brott) var oftast utan brottsmisstankar. För 941 408 brott fattades beslut om att inleda en utredning. För de brott där en utredning inleddes fanns det en skälig brottsmisstanke i två av tre fall. Efter genomförd utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om nedläggning (489 436 brott). Utredningar läggs ner om brottsmisstankar trots utredningsinsatsen saknas eller inte är skäliga, eller om bevisningen inte är tillräckligt stark för ett åtal. Endast brott med brottsmisstankar av graden skäligen misstänkt kan bli slutredovisade, och 230 971 brott fick det beslutet.
Brottssammansättning och förekomst av brottsmisstankar kopplade till brotten styr till stor del vilka förväntningar samhället kan ha på rättsväsendet att klara upp brott. Nyckeltalen som redovisas här är därför standardiserade med avseende på brottskategorier med olika förutsättningar att kunna klaras upp och förekomst av brottsmisstankar.
Den standardiserade andelen direktavskrivna av alla registrerade har ökat från 43 procent 2016 till 45 procent 2020–2022. Andel utredda av alla registrerade minskade från 58 procent 2018 till 55 procent 2020–2022. Andel nedlagda av alla utredda ökade från 48 procent 2016 till 52 procent 2022. Andel slutredovisade av alla utredda minskade till 36 procent 2022, från att tidigare ha legat på 38–40 procent 2016–2021. Förändringarna inleddes före covid-19-pandemin, så resultaten kan inte enbart hänföras till pandemieffekter. Den tydliga ökningen av andel nedlagda skäliga brottsmisstankar 2020–2021 har dock sannolikt en delförklaring i ändrade arbetssätt hos polis och åklagare under pandemin.
Under 2022 fanns 723 230 registrerade skäliga brottsmisstankar varav 191 845 utgjorde ingående balans från föregående år. För de allra flesta, 721 908, inleddes en utredning. Efter avslutad utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om nedläggning, 313 303 skäliga brottsmisstankar fick det beslutet. 244 857 skäliga brottsmisstankar fick beslut om slutredovisning. Av dessa fick 154 482 brottsmisstankar dessutom ett beslut om åtal, vilket motsvarade 21 procent av samtliga registrerade skäliga brottsmisstankar. Ett mindre antal skäliga brottsmisstankar fick beslut om strafföreläggande (29 913 st) eller åtalsunderlåtelse (10 870 st), och dessutom fattades 21 007 beslut om att inte väcka åtal.
Nyckeltalen som redovisas här är standardiserade med avseende på att olika brottskategorier har olika förutsättningar att kunna klaras upp.
De standardiserade andelarna för skäliga brottsmisstankar har en stabil utveckling i början av perioden, men därefter är det tydligt att något händer som inte beror på brottssammansättningen. Notera att förändringarna inleddes före covid-19pandemin, så resultaten kan inte enbart hänföras till pandemieffekter.
Den standardiserade andelen nedlagda skäliga brottsmisstankar ökade från 36 procent 2016 till 43 procent 2021 och 2022. Den tydliga ökningen 2020–2021 har sannolikt en delförklaring i ändrade arbetssätt hos polis och åklagare under pandemin. Den standardiserade andelen slutredovisade skäliga brottsmisstankar var högst 2016, 39 procent, och minskade kontinuerligt till 35 procent 2022. Andelen med lagföringsbeslut av alla utredda minskade från 30 procent 2018 till 27 procent 2022. Den standardiserade lagföringskvoten (andel av alla brottsmisstankar med beslut i åtalsfrågan som fått ett lagföringsbeslut) var stabil under hela perioden på 92–93 procent.
Under 2022 fanns 46 393 registrerade skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar (15–17 år) varav 21 procent utgjorde ingående balans. För de allra flesta, 46 377, inleddes en utredning. Efter avslutad utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om slutredovisning, 19 111 skäliga brottsmisstankar fick det beslutet. 18 838 skäliga brottsmisstankar fick beslut om nedläggning. Sammanlagt 15 092 brottsmisstankar riktade mot ungdomar fick ett lagföringsbeslut, varav 9 686 brottsmisstankar fick beslut om åtal, vilket motsvarade 21 procent av samtliga registrerade skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar. För 3 598 brottsmisstankar riktade mot ungdomar fattades beslut om åtalsunderlåtelse. 2 074 brottsmisstankar fick beslut om strafföreläggande, och dessutom fattades 1 389 beslut om att inte väcka åtal.
De beslut som tagits på brottsmisstankarna under året styr vilken status de uppnått vid årets slut. Av de 723 230 skäliga brottsmisstankar som rättsväsendet hanterade under 2022 var 530 512 avslutade vid årets slut. Resterande 192 718 skäliga brottsmisstankar var öppna och utgjorde den utgående balansen för året.
Den standardiserade andelen* i utgående balans av alla registrerade skäliga brottsmisstankar var 26 procent 2022, vilket är en liten ökning jämfört med 2021. Innan pandemin låg den standardiserade andelen i utgående balans på 29–30 procent. 2020–2022 har den legat på 25–26 procent.
*) Andelen i utgående balans som redovisas här är standardiserad med avseende på att olika brottskategorier har olika förutsättningar att kunna klaras upp.
Den standardiserade andelen* i utgående balans av alla registrerade skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar låg innan pandemin på 23–24 procent. 2020–2021 sjönk den till 20 procent, och 2022 ökade den igen till 22 procent.
*) Andelen i utgående balans som redovisas här är standardiserad med avseende på att olika brottskategorier har olika förutsättningar att kunna klaras upp.
Sidan senast uppdaterad: