Handläggningsresultat

Under 2021 registrerades 769 517 skäliga brottsmisstankar. För de allra flesta, 761 174, inleddes en förundersökning. Efter avslutad förundersökning är det vanligaste beslutet ett beslut om nedläggning, 330 085 brottsmisstankar fick det beslutet under 2021. Detta händer om bevisningen inte anses vara tillräckligt stark för ett åtal. 278 150 skäliga brottsmisstankar fick beslut om slutredovisning, och 229 119 fick beslut i åtalsfrågan, vilket motsvarar 22 procent av samtliga registrerade brottsmisstankar under året. Ett mindre antal skäliga brottsmisstankar fick beslut om strafföreläggande (36 320 st) eller åtalsunderlåtelse (13 080 st), och dessutom fattades 20 013 beslut om att inte väcka åtal.

Figuren visar samlade handläggningsresultat sedan 2016. Under 2020 ökade antalet hanterade brottsmisstankar. Detta kan bero på flera faktorer, men pandemin innebar att polisen och åklagarna kunde lägga mer resurser på utredningsverksamhet, vilket sannolikt bidrog till att fler brottsmisstankar kunde hanteras under 2020 jämfört med 2019. Under 2020 sjönk därför den utgående balansen. Under 2021 syns delvis en återgång till nivåer som mer liknar åren innan, dock fortsatte den utgående balansen att minska till de lägsta värden som noterats sedan tidsseriens början 2016.

Rättsväsendet hade färre brottsmisstankar att hantera under 2021 än året innan. Sammantaget hanterades 769 517 brottsmisstankar, vilket var en minskning med 6 procent jämfört med 2020. Minskningen syns både för nyregistrerade brottsmisstankar och brottsmisstankar i ingående balans.

Andelen nedlagda brottsmisstankar 2021 var 43 procent, vilket var en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2020. Andelen nedlagda brottsmisstankar varierade mellan olika brottskategorier. Under 2021 var andelen nedlagda brottsmisstankar störst för brott mot liv och hälsa (59 %) och minst för brott mot trafikbrottslagen (26 %).

Andelen nedlagda brottsmisstankar har ökat med 6 procentenheter sedan 2016 när andelen nedlagda brottsmisstankar vad 37 %. Ökningen är störst för förmögenhetsbrott (från 31 % 2016 till 48 % 2021). För några brottskategorier minskade andelen, mest för brott mot frihet, frid med mera som minskade med två procent.

När utredningen lyckats inhämta bevisning som bedöms vara tillräckligt god för att väcka åtal, slutredovisas brottsmisstanken. Den slutredovisade utredningen är avsedd att utgöra underlag för ett beslut i åtalsfrågan.

Antalet slutredovisade brottsmisstankar under 2021 var 278 150, en minskning med 9 procent jämfört med 2020 och en återgång till 2017 års nivå. Andelen slutredovisade av alla brottsmisstankar där utredning inletts var 36 procent vilket är en procentenhet mindre än 2020. Andelen slutredovisade brottsmisstankar skiljer sig åt mellan de olika brottskategorierna, från 20 procent för brott mot liv och hälsa till 63 procent för brott mot trafikbrottslagen.

Utvecklingen varierade mellan olika brottskategorier. För brott mot frihet och frid med mera ökade andelen slutredovisade brottsmisstankar mest 2021, med 2 procentenheter. Störst minskning i andel slutredovisade brottsmisstankar 2021 hade förmögenhetsbrott. Andelen slutredovisade brottsmisstankar inom förmögenhetsbrott 2021 var 24 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 2020 och en minskning med 13 procentenheter sedan 2016.

När en brottsmisstanke har slutredovisats är det åklagarens uppgift att fatta beslut i åtalsfrågan. För en mindre andel av brottsmisstankarna, där åklagaren bedömer att bevisningen inte håller, fattas beslut om att ej väcka åtal. Annars fattas ett lagföringsbeslut.

Antalet brottsmisstankar med lagföringsbeslut var under 2021 209 286, en minskning med 10 procent jämfört med 2020 och den lägsta noteringen sen 2016. Andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut (av alla med inledda utredningar) var 27 procent vilket är en procentenhet mindre än 2020. Andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut skiljer sig åt mellan de olika brottskategorierna, från 14 procent för brott mot liv och hälsa samt brott mot frihet, frid med mera till 55 procent för brott mot trafikbrottslagen.

Utvecklingen varierade mellan olika brottskategorier. För brott mot frihet, frid med mera, tillgreppsbrott och skadegörelsebrott ökade andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut med 1 procentenhet under 2021. Störst minskning i andel brottsmisstankar med lagföringsbeslut 2021 hade förmögenhetsbrott. Andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut inom förmögenhetsbrott 2021 var 17 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 2020 och en minskning med 14 procentenheter sedan 2016.

De brottsmisstankar som får ett beslut om att väcka åtal går vidare till domstol, där skuldfrågan ska avgöras och ett eventuellt straff ska bestämmas.

Den vanligaste typen av lagföringsbeslut var beslut om att väcka åtal (se figur 28 nedan). Under 2021 fattades 169 382 beslut om åtal, vilket är en minskning med 16 755 sedan 2020, motsvarande 9 procent. Sedan 2016 har antalet brottsmisstankar med beslut om åtal ökat med 2 procent.

Antalet brottsmisstankar med beslut om strafföreläggande var 34 053 under 2021, vilket är en minskning med 6 348 sedan 2020, motsvarande 19 procent. Det är den lägsta nivån sedan tidsseriens början 2016. Antalet brottsmisstankar som fått beslut om åtalsunderlåtelse är mindre, 13 054 under 2021, och antalet har minskat 5 procent jämfört med 2020.

De beslut som tagits på brottsmisstankarna under året styr vilken status brottsmisstankarna har uppnått vid årets slut, den 31 december.

Vid årets slut var 574 560 brottsmisstankar avslutade, vilket motsvarade 75 procent av samtliga registrerade skäliga brottsmisstankar 2021. Resterande 194 957 (25 %) hade antingen ännu inte fått något beslut, var under pågående utredning eller hade statusen slutredovisade. De var fortfarande öppna och utgjorde den utgående balansen för året. Dessa brottsmisstankar kommer att bli ingående balans under nästa år och fortsätta hanteras av rättsväsendet då.

Vuxna hade 26 procent brottsmisstankar i utgående balans 2021, medan andelen var 6 procentenheter lägre för unga, 20 procent. Detta är delvis en konsekvens av att de två vanligaste brottstyperna bland unga är tillgreppsbrott och brott mot narkotikabrottslagstiftningen. Dessa brottstyper är generellt kategorier med en förhållandevis liten andel i utgående balans.