Barn, unga och brott

Brott som begås av unga är något som alltid är i fokus i lokalt brottsförebyggande arbetet runt om i landet. I Brås återkommande undersökning om brottsförebyggande arbete i Sverige uppger både kommuner och polis att ungdomar som begår – eller riskerar att begå – brott är ett viktigt och prioriterat område som de ofta samverkar kring.

Arbeta kunskapsbaserat för att förebygga brott

Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Arbetet för att minska ungdomsbrottslighet pågår ständigt på lokal nivå i landet. Här kan du finna stöd för att kunskapsbaserat arbete genom forskningsrön, goda lokala exempel och statistik.

Samverkan runt barn och unga

Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera brottslighetens skadeverkningar. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott kan ske såväl på områdes/grupp- som individnivå.

För att brottsförebyggande samverkan ska bli effektiv behöver också detta arbete kunskapsbaseras. Det betyder att starta med den gemensamma lokala lägesbilden, därefter välja åtgärder och sist, men inte minst, följa upp och utvärdera arbetet. I den lokala lägesbilden bör de specifika förutsättningar som kan vara skilja sig från kommun till kommun framträda.

Läs mer om samverkan

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Forskning

När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga ’mirakelkurer’ som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Lägesbild och orsaksanalys

För att arbeta kunskapsbaserat mot ungdomsbrottslighet, exempelvis i en kommun eller på en skola, behöver först en lokal lägesbild göras i samverkan mellan aktuella aktörer.

Att ta fram en lägesbild innebär att beskriva och samla information om aktuella förhållanden för att ha som underlag när man väljer och planerar åtgärder.

Lägesbilden kan visa vilka problem som är vanligast, hur stor risken för utsatthet är eller hur utvecklingen ser ut över tid. Det är även intressant att undersöka om kommunen har speciellt stora problem jämfört med andra områden eller om det finns andra avvikelser.

Använd de unga som kunskapskälla

Tänk på att om möjligt använda de unga själva som kunskapskälla när lägesbilden tas fram, fråga barn och ungdomar i din kommun om hur de upplever brottsligheten och trygghet. De kan också ha idéer om vilka insatser som behövs.

Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF

Brå, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner samt Skolverket tagit fram ett stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att det ska underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.

Läs mer om Sociala insatsgrupper och SSPF

Unga som utsätts för brott

Många unga är rädda för att utsättas för brott, vilket innebär begränsningar för elevernas vardag och sociala liv. Det visar Brås skolundersökning från 2022. I Skolundersökningen om brott tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Av de unga som uppgett att de utsatts för brott under de senaste tolv månaderna, är det en betydande andel som medvetet undvikit vissa personer, platser och aktiviteter eller hållit sig borta från skolan en hel dag, av oro för att utsättas på nytt. Av de killar som blivit utsatta för hot är det nästan 20 procent som har uppgett att de hållit sig borta en hel dag från skolan. Motsvarande andel bland de killar som inte utsatts är 2,8 procent.

Det är viktigt att de brottsutsatta får stöd och hjälp. Flera kommuner har stödcenter för unga brottsutsatta.

Unga brottsoffer kan få information och vägledning på
Brottsofferjourens webbplats

Unga som begår brott

De vanligaste brottstyperna som unga lagöverträdare begår är narkotikabrott, brott mot annan person och stöldbrott. Skolundersökningen från 2021 visar att ungefär hälften av eleverna uppger att de begått någon form av brott minst en gång under det senaste året, stöldbrott vanligast och därefter våldsbrott. Forskning visar också att brottsligheten kulminerar i 15-årsåldern, för att sedan minska. Pojkar begår genomsnittligt fler brott än flickor, men det finns både pojkar och flickor som begår många brott.

Antal brott varierar över tid. Diagrammet nedan visar antal 15–17-åringar som misstänkts för brott sedan 2007.

Unga misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott, mellan 15-17 år. Källa: Misstänkta personer

Strategiska brott

Det finns några brottstyper som unga begår, som indikerar en fortsatt brottslig utveckling hos individerna. Dessa kallas strategiska brott. Brå undersöker hur denna utveckling ser ut varje decennium.

Ungas brott mot andra unga

Brott mot annan person är en av de vanligaste brottstyperna när det gäller ungdomsbrott. Det kan innebära flera sorters brott. Rån, våldsbrott och sexuella övergrepp är några exempel.

Ungdomsrån

Vad vet vi om ungdomsrån och hur kan vi arbeta för att förebygga dem?

Ämnessida om ungdomsrån med publikation, poddavsnitt och statistik

Våld i nära relation bland unga

Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. Det är en av slutsatserna i brås rapport om våld i ungas parrelationer.

Unga kvinnor i åldern 16–24 år blir oftare utsatta för våld i nära relation än kvinnor över 25, visar en kortanalys från Brå. Totalt uppgav knappt var femte person i åldern 16–24 år (18 procent) att de någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av deras frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

Stödmaterial om våld i relation bland unga

Det finns flera exempel på insatser för att arbeta förebyggande mot våld. Machofabriken är ett verktyg för arbete för jämställdhet och mot våld bland unga. Det består av filmer, övningar och samtalsunderlag som möjliggör starten på ifrågasättande av begränsande och destruktiva killnormer. Materialet är gjort för lärare, ungdomsledare, tränare, fritidspersonal, fältassistenter och andra som arbetar med unga från 13 år och uppåt.

Machofabriken

Andra tips:

1000mojligheter.se/
Stödmaterial från RFSL

Brå har tillsammans med de brottsförebyggande råden i Danmark och Finland tagit fram en översikt över insatser som har gjorts för att förebygga våld i nära relationer och/eller ge stöd åt brottsutsatta och gärningspersoner. Kærestevold är det danska ordet för våld i nära relationer.

Kærestevold

Sexuella övergrepp

I den nationella trygghetsundersökningen uppger drygt 30 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år att de blivit utsatta för någon form av sexualbrott. Motsvarande siffra bland män 16-19 år är knappt 3 procent. Kvinnor i åldern 16–19 år är också mest utsatt för kränkningar av olika slag enligt Nationella trygghetsundersökningen, NTU.

Ett sätt att arbeta generellt förebyggande mot sexualbrott är genom sexualundervisningen i skolorna, information och värdegrundsarbete i skolan och på fritiden.

Stödmaterial om sexuella övergrepp

Locker room talk är ett exempel på riktat förebyggande arbete mot bland annat sexuella övergrepp. Pojkar i åldern 10–14 år som deltar i olika idrottsaktiviteter samt deras tränare får genom organisationen Locker room talk arbeta med sina attityder kring jämställdhet och maskulina normer. Organisationen har hittills mött pojkar i över hundra idrottsföreningar och ofta engageras någon lokal idrottsprofil för att stärka upp budskapet.
lockerroomtalk.se
Tjejguiden drivs av Tjejjouren i Örebro och har råd och stöd för tjejer som kan ha blivit utsatta för olika övergrepp och trakasserier.:
Tjejguiden
På webbplatsen killfragor.se, som drivs av organisationen MÄN, kan unga killar chatta med volontärer. Syftet är att stötta killar i att söka stöd hos vuxna och att förebygga kränkningar, våld och sexuella övergrepp

killfragor.se

Skolan

En fungerande skolgång är enligt forskning en viktig grundläggande skyddsfaktor för att förebygga brottslighet. Men skolmiljön ser också ut att vara den vanligaste platsen för flera brottstyper bland unga. I Skolundersökningen om brott tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Samtidigt har skolan en viktig roll när det gäller att förebygga brott. Brottsförebyggande åtgärder kan vara såväl situationella som sociala och ske på olika preventionsnivåer.

Situationell prevention i skolan: utifrån en lokal lägesbild och kartläggning skolan fokusera på de platser där flest brott begås. Vad kan skolan göra för att göra skolmiljön tryggare?

Social prevention i skolan – generella och riktade insatser i samverkan med socialtjänst, polismyndighet och fritidssektor. Insatserna anpassas efter de behov som lägesbilden visar och kan vara såväl generella, riktade till alla elever och föräldrar, eller riktade mot någon grupp av ellever eller individinriktade.

Skolfrånvaro

Upprepad skolfrånvaro är en riskfaktor som bör tas på allvar. År 2016 gjordes en statlig utredning på temat som betonar vikten av att uppmärksamma och agera då elevers skolfrånvaro ökar:

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Statistik

Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.

Film

Skolan – både brottsförebyggande och brottsgenererande?

Skolans roll betonas ofta som viktig för att förebygga brott. Men kan skolan även främja brottslighet bland barn och ungdomar? Hur kan sociodemografiska faktorer förklara skillnaderna i brottslighet, skolor emellan? Från konferensen Råd för framtiden i Gävle 2022.

Våld i skolan

Våld mellan elever blivit vanligare och grövre och skolan den vanligaste brottsplatsen för detta. Mentors in violence prevention (MVP) är ett utbildningsbaserat program där äldre elever utbildas till att undervisa yngre. Programmet har genusperspektiv och innehåller verktyg för att hantera våld.

Botkyrkas försök att använda den amerikanska metoden utvärderades 2019 med stöd av Brå. Trots att inga tydliga effekter kunde mätas via enkätundersökningen bland eleverna upplevdes MVP ha bidragit till mindre våld och framför allt mindre grova våldsyttringar bland eleverna.

Film

Webbinarium: Trygga och säkra skolor

Hur kan vi tillsammans skapa skolor som är trygga och säkra för eleverna? Vilken roll har kommun, polis och andra brottsförebyggande aktörer i arbetet? Webbinariet spelades in i september 2018.

Ungdomar och narkotika

Det finns en stark koppling mellan narkotika och brottslighet och just narkotikarelaterad brottslighet är en av de vanligaste brottstyperna bland ungdomar. Många ungdomar kommer i kontakt med narkotika och därmed löper de ökad risk att begå lagöverträdande handlingar. All hantering av narkotika är olaglig i Sverige, även eget bruk. Ett narkotikaberoende leder också ofta till att andra brott begås.

Mer om ungdomar och narkotika

Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av narkotikasituationen i Sverige:

Den svenska narkotikasituationen 2021

SBU – statens beredning för medicinsk och social utvärdering - har utvärderat hur kommuner arbetar drogförebyggande:

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Mer att läsa om ungdomar och narkotika på
www.can.se

Varför begår barn och unga brott?

Det finns ett antal teorier som gör anspråk på att förklara brottslighetens orsaker. Ofta är dessa antingen individ- eller miljöfokuserade.

Om du vill läsa mer om olika teoretiska förklaringar till brottslighet, se till exempel:

Åtgärder

När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga "mirakelkurer" som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå. Läs artikeln här:

Vilka insatser fungerar när barn och unga begår brott?

Socialtjänsten bedömer risk och behov för barn och unga som begår brott. Här kan du läsa mer om det:

Barn och unga som begår brott

Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstödet med rekommendationer för
socialtjänstens arbete med barn 6–17 år:

Insatser mot normbrytande beteende och återfall i brott

Film

Barn och unga – så kan vi motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott

Seminarium från den brottsförebyggande konferensen Råd för framtiden 2022.

Film

Sofiastudien – riskfaktorer hos barn i förskoleåldern

Seminarium från den brottsförebyggande konferensen Råd för framtiden 2021. Hur kan kommuner hantera riskfaktorer hos barn i tidig ålder och varför är det viktigt att just tidigt hantera detta?

Läs mer om Sofiastudien här

Inspiration

Utvärderade insatser

Brå ger ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter. Du hittar fler utvärderingar i vår erfarenhetsbank.

Sidan senast uppdaterad: