Brottmålsprocessen

På den här sidan presenteras relativt ny statistik som belyser olika aspekter av brottsmålsprocessen. Dels statistik över handläggningen av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan, dels statistik över målsägare vid brottsanmälan.

Här redovisas statistik över genomströmningstider för handläggning av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan.

Här redovisas statistik som belyser handläggningen av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan.

Här redovisas statistik över målsägare vid brottsanmälan. Statistiken beskriver antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under för ett urval av brott som riktats mot person.

Om statistiken: Genomströmningstider och handläggningsresultat

Statistiken belyser handläggningen av brott och skäliga brottsmisstankar i rättskedjan – från registrering till beslut i åtalsfrågan – i ett flerårigt perspektiv, och ger därmed en mer sammantagen bild av handläggningsresultatet i de brottsutredande verksamheterna än den officiella statistiken. Statistiken kan användas som underlag för en sammanhållen uppföljning och analys av rättsväsendets verksamheter. Statistiken publiceras årligen sedan 2018. Den ska vidareutvecklas och kommer på sikt att införlivas i den officiella kriminalstatistiken.

Om statistiken: Målsägare vid brottsanmälan

Här presenteras ny statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2021, för några utvalda brottstyper mot person.

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser. Genom att målsägarstatistiken räknar unika individer är den ett mer robust underlag för detta syfte än den officiella statistiken över anmälda brott, som kan påverkas av stora ärenden med många brott mot en och samma person.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 215 000 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2021. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–6 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. Nytt för denna publicering är att även uppgifter om antal målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp samt hemfridsbrott redovisas i statistiktabellerna.

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmåls­processen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits eller där utredningen av brottet lagts ner. De sista två redovisningsåren i statistiken bör tolkas med viss försiktighet, eftersom det sammanfaller med coronapandemins utbredning i samhället. Det görs här ingen djupgående analys av pandemins inverkan på statistiken.

Läs mer om pandemins inverkan på flödet i rättskedjan

Publikationer