BARN OCH UNGA

Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar rapporten Barn och unga i kriminella nätverk.

Våldsbrott

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till våldsbrott såsom misshandel, dråp och mord.

Knivvåld

Kraftig ökning av knivvåld sedan 2010

Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Medan utvecklingen av skjutvapenvåld har fått stort fokus, har ökningen av knivvåld blivit mindre uppmärksammat. Brå har undersökt utvecklingen av knivvåld mellan åren 2010 och 2022 och kan konstatera att det har skett en kraftig ökning av antalet skadade fram till och med 2020.

Relationsvåld

Våld i ungas parrelationer

Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. I Brås rapport Våld i ungas parrelationer (2021:15) studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskaps­sammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.

Analys

Gärningspersonens kön, ålder och relation till den utsatta

Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De datakällor som används är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.

PANDEMIN

Utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier och våld i hemmet under 2020

Resultaten av denna kortanalys gäller utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier samt våld i hemmet under mars–december 2020, det vill säga den tid då pandemin gjorde sig gällande i Sverige under det första pandemiåret. Analysen beskriver hur den självrapporterade utsattheten varierade med kön, ålder och förändrade levnadsmönster under pandemin. Underlaget utgörs av data från de 3 603 individer mellan 16 och 84 år som besvarade frågor i tilläggsmodulen.

HATBROTT

Dödligt våld

Efter en längre period med en minskande trend började det dödliga skjutvapenvåldet öka vid mitten av 00-talet i Sverige, och har fortsatt så sedan dess. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I många andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (2021:8) som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet sedan millennieskiftet. Rapporten omfattar även jämförelser av dödligt våld mot kvinnor respektive mot män samt mellan olika åldersgrupper.

Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?

Snacka om brott: avsnitt 31

Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?

Podd: Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om skjutvapenvåld. Hur ligger Sverige till jämfört med de med övriga länder som ingår i Brås studie och varför ser det ut som det gör? Hur arbetar rättsväsendet mot den här typen av allvarliga brott?

Medverkande: Klara Hradilova Selin, utredare Brå; Maria Hävermark, senior åklagare vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm; Håkan Jarborg Eriksson, polismästare och chef vid Utvecklingscentrum Syd på Polismyndigheten.

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare Brå.

Publicerad: 1 juli, 2021

Relaterad publikation: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder

Dödligt våld

Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och oro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp. I denna kartläggning beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017.

Diagram dom visar att antalet fall av dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön har ökat mellan 2003 och 2017.

dödligt våld

Dödligt våld i den kriminella miljön har ökat kraftigt de senaste åren

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärnings­personer blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare. Det visar rapporten Dödligt våld i den kriminella miljön (2020:4).

Dödligt våld i kriminella miljöer

Snacka om brott: avsnitt 25

Dödligt våld i kriminella miljöer

Podd: Dödligt våld i kriminella miljöer

Hur stort är problemet med dödligt våld i kriminella miljöer? Hur ser en typisk gärningsperson ut, och vad kan polisen och samhället i övrigt göra? Det är några av frågorna som diskuteras i det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott.

Medverkande: Jonas Öberg, utredare Brå; Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (NOA); Torbjörn Forkby, professor vid Institutionen för socialt arbete på Linnéuniversitetet

Programledare: Willy Silberstein

Publicerad: 22 juni, 2020

Relaterad publikation: Dödligt våld i den kriminella miljön (2005–2017)

dödligt våld

Fyra av tio gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin

Det är cirka sju gånger vanligare att gärnings­personer vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet. Det är särskilt vanligt med psykisk ohälsa när det dödliga våldet har riktats mot någon i familjen. Det visar kartläggningen Dödligt våld och psykisk ohälsa (2020:7).

Statistik

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 2,8 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för misshandel 2022, vilket motsvarar cirka 231 000 personer (skattat antal). Källa: NTU

Dödligt våld

Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö

Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det visar studien Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö från Brå. I studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.

Kortanalys

Det är en liten grupp personer som utsätts för en stor del av alla brottshändelser som sker under ett år. Utsattheten för brott är inte jämnt fördelad i befolkningen, då de flesta inte alls drabbas av brott, medan en mycket liten del utsätts för många händelser och därmed är upprepat utsatta för brott. Mer än hälften av alla hot- och våldshändelser mot kvinnor drabbar de frekvent utsatta kvinnorna.

utveckling

Rapportserien Brottsutvecklingen i Sverige har getts ut av Brottsförebyggande rådet sedan 1976. Fokus i denna rapport från 2017 är utvecklingen under 2000-talet, bland annat misshandel.

Kunskapssammanställning

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? I rapporten Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare (2017) framträder tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren:

  • att det finns rutiner för samverkan,
  • att det finns systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare,
  • att det finns upparbetade åtgärder och insatser.

kortanalys

I denna kortanalys undersöks hur vanligt det är att de inblandade vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott uppges vara påverkade av alkohol (utsatta personer) eller alkohol och droger (gärningspersoner).

Resultaten visar på en fortsatt stark koppling mellan berusning och olika typer av våldsbrott och belyser därmed vikten av att ta med alkohol som en faktor när man arbetar brottspreventivt.

kortanalys

I denna kortanalys från 2014 görs för första gången en beskrivning av kön och ålder på gärningspersonerna vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott med utgångspunkt i NTU. Den visar att:

  • Män utgör en majoritet av gärningspersonerna 
  • De flesta fall av misshandel begås av unga (18–24 år)
  • Gärningspersoner misshandlar ofta någon i samma ålder
  • Yngre män misshandlar män medan äldre män misshandlar kvinnor

Dödligt våld

I den officiella statistiken över konstaterade fall av dödligt våld ingår samtliga fall som polisanmälts som mord eller dråp under ett kalenderår och där det kan konstateras att det med stor sannolikhet är dödligt våld som är dödsorsaken.

dödligt våld

En påtagligt hög andel av det dödliga skjutvapenvåldet sker i storstadslänens socialt mest utsatta områden. Brås studie av dödligt skjutvapenvåld (2015) visar också att våldet ofta sker i områden som kännetecknas av utanförskap. Åren 2011-2013 skedde omkring 40 procent av det dödliga skjutvapenvåldet i storstadslänen i något av de så kallade URBAN15- eller LUA-områdena.

Oftast handlade det om såväl att brottet skedde i ett sådant område som att offret vid tiden för brottet bodde i området. Majoriteten av dessa fall tycks också ha skett inom ramen för kriminella konflikter.

DÖDLIGT VÅLD

Sedan 1990-talet har vi sett en ökning av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer i Sverige. Brå har därför genomfört en studie där vi intervjuat personer med egen erfarenhet av de miljöer där våldet förekommer. I den här filmen sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten från rapporten.