Våldsbrott

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärnings­personer blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare. Det visar rapporten Dödligt våld i den kriminella miljön (2020:4).

Våldsbrott

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till våldsbrott såsom misshandel, dråp och mord.

dödligt våld

Fyra av tio gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin

Det är cirka sju gånger vanligare att gärnings­personer vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet. Det är särskilt vanligt med psykisk ohälsa när det dödliga våldet har riktats mot någon i familjen. Det visar kartläggningen Dödligt våld och psykisk ohälsa (2020:7).

Dödligt våld

Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och oro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp. I denna kartläggning beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017.

DÖDLIGT VÅLD

Sedan 1990-talet har vi sett en ökning av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer i Sverige. Brå har därför genomfört en studie där vi intervjuat personer med egen erfarenhet av de miljöer där våldet förekommer. I den här filmen sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten från rapporten.

Dödligt våld

I den officiella statistiken över konstaterade fall av dödligt våld ingår samtliga fall som polisanmälts som mord eller dråp under ett kalenderår och där det kan konstateras att det med stor sannolikhet är dödligt våld som är dödsorsaken.

dödligt våld

En påtagligt hög andel av det dödliga skjutvapenvåldet sker i storstadslänens socialt mest utsatta områden. Brås studie av dödligt skjutvapenvåld (2015) visar också att våldet ofta sker i områden som kännetecknas av utanförskap. Åren 2011-2013 skedde omkring 40 procent av det dödliga skjutvapenvåldet i storstadslänen i något av de så kallade URBAN15- eller LUA-områdena.

Oftast handlade det om såväl att brottet skedde i ett sådant område som att offret vid tiden för brottet bodde i området. Majoriteten av dessa fall tycks också ha skett inom ramen för kriminella konflikter.

kortanalys

I denna kortanalys från 2014 görs för första gången en beskrivning av kön och ålder på gärningspersonerna vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott med utgångspunkt i NTU. Den visar att:

  • Män utgör en majoritet av gärningspersonerna 
  • De flesta fall av misshandel begås av unga (18–24 år)
  • Gärningspersoner misshandlar ofta någon i samma ålder
  • Yngre män misshandlar män medan äldre män misshandlar kvinnor

Statistik

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 3,5 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för misshandel 2018, vilket motsvarar cirka 260 000 personer (skattat antal). Källa: NTU

Kortanalys

Det är en liten grupp personer som utsätts för en stor del av alla brottshändelser som sker under ett år. Utsattheten för brott är inte jämnt fördelad i befolkningen, då de flesta inte alls drabbas av brott, medan en mycket liten del utsätts för många händelser och därmed är upprepat utsatta för brott. Mer än hälften av alla hot- och våldshändelser mot kvinnor drabbar de frekvent utsatta kvinnorna.

utveckling

Rapportserien Brottsutvecklingen i Sverige har getts ut av Brottsförebyggande rådet sedan 1976. Fokus i denna rapport från 2017 är utvecklingen under 2000-talet, bland annat misshandel.

Kunskapssammanställning

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? I rapporten Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare (2017) framträder tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren:

  • att det finns rutiner för samverkan,
  • att det finns systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare,
  • att det finns upparbetade åtgärder och insatser.

kortanalys

I denna kortanalys undersöks hur vanligt det är att de inblandade vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott uppges vara påverkade av alkohol (utsatta personer) eller alkohol och droger (gärningspersoner).

Resultaten visar på en fortsatt stark koppling mellan berusning och olika typer av våldsbrott och belyser därmed vikten av att ta med alkohol som en faktor när man arbetar brottspreventivt.