Crime proofing-analyser är ett sätt att förebygga fel och brott mot välfärdssystemen. Analysmodellen går ut på att riskanalysera regelverk eller andra system som styr till exempel gynnande beslut, tillstånd, avtal eller utbetalningar.
När ska du göra en crime proofing-analys?
Hur organiserar ni ert crime proofing-arbete?
Så gör du en crime proofing-analys
Råd från myndigheter och kommuner som testat crime proofing
Crime proofing är en analysmodell som kan användas när en verksamhet identifierat risker för brott eller överutnyttjande kopplat till ett regelverk. Ett regelverk kan vara en lag, en riktlinje, en intern skriftlig rutin, ett rättsligt ställningstagande eller andra styrdokument. Genom att analysera hur regelverket kan missbrukas kan verksamheten vidta förebyggande åtgärder som direkt påverkar identifierade risker.
Crime proofing kan användas inom många olika områden. Den mall som finns här på webbplatsen har tagits fram och testats på regelverk om utbetalningar från välfärdssystemen. Det har både varit regelverk som är i bruk och kommande regelverk som ska införas.
Genom att göra en crime proofing-analys kan ni:
Det finns flera skäl att göra en crime proofing-analys för ett specifikt regelverk. Det kan handla om att regelverket är nytt och riskerna är okända. Om bidraget eller ersättningen förändras och ska omfatta fler personer, föreningar eller företag än tidigare eller om det finns rättsliga avgöranden som påverkar tillämpningen kan det också vara läge att göra en crime proofing-analys. Likaså om kontrollmöjligheterna stärks för den kommun eller myndighet som betalar ut pengarna.
Det kan också handla om att ni i kartläggningen upptäckt att systemet överutnyttjats eller utsatts för brott, eller att riskerna för detta ökat. Prioritera att analysera de regelverk som ni misstänker utnyttjas på ett systematiskt sätt eller där koppling finns till annan brottslighet.
För att få hög kvalitet i er crime proofing-analys behöver den göras av en arbetsgrupp med blandade kompetenser. Det kan vara personer i er verksamhet och hos samverkande kommuner, regioner eller myndigheter som arbetar inom vissa områden som ekonomi och juridik eller har erfarenhet av att handlägga eller kontrollera den aktuella utbetalningen. Olika funktioner och roller har kunskap om olika risker, och ni vill få in den sammantagna kunskapen i analysarbetet. Det ger er möjlighet att göra djupare analyser. Det är ingen nackdel att någon i gruppen har ”nya ögon” och kan ställa frågor om regelverket till de som är mest insatta. Det gör det lättare att sätta ord på tyst kunskap och tänka i nya banor.
Mallen för crime proofing-analyser innehåller fem steg, där själva analysen utgörs av steg 2, 3 och 4. Arbetet inleds med ett inledande steg med frågor om regelverket och underlag för analysen. Slutligen ska resultaten summeras och rekommendationer väljas.
Sedan följer en mängd hjälpfrågor som är strukturerade efter crime proofing-analysens olika teman. Mallen innehåller många frågor och ni får själv avgöra vilka som är relevanta för er analys. Vi föreslår dock att ni diskuterar fler frågor än bara de som är uppenbart relevanta. Det ger möjligheter att upptäcka nya risker som ni inte tänkt ut på förhand.
En och samma fråga kan bestå av flera delfrågor. Följ inte det skrivna alltför ordagrant, utan inkludera det som passar för regelverket som ska analyseras, eller översätt frågan till motsvarande aspekter av det aktuella regelverket. Frågorna syftar till att få gång ett tankesätt och en diskussion, inte att utgöra en checklista som måste följas till punkt och pricka, och i sin helhet.
Ni kan använda mallen som ett förslag på hur analysen kan dokumenteras under arbetets gång, och sedan skriva rent de centrala slutsatserna i ett format som passar för er organisation eller uppdragsgivare.
I steg 1 fyller ni i uppgifter om vad ni tagit del av för er analys. Ni behöver inte läsa förarbeten med mera i sin helhet, utan det kan vara fullt tillräckligt att leta efter särskilt centrala delar. Tänkbara sökord är villkor, uppfylla, krav, kontroll, granska/granskning, fel, fusk, oegentlighet, överutnyttjande, brott etc.
Tänk också igenom vilka som berörs av regelverket. Svara på några frågor om innehållet i regelverket och vilka aktörer det berör, som är bra att ha med sig i analysen. Det kan också vara centralt att ha överblick över när ni sätter samman er crime proofing-analysgrupp. Kanske ska de aktuella myndigheterna vara representerade? Kanske behövs experter på företag eller föreningars uppgiftslämnande och villkor?
Här inleds själva crime proofing-analysen och regelverket granskas rent formuleringsmässigt. Dessutom analyseras regelverket i relation till andra regelverk som berörs. Fokus ligger på de delar i regelverken som är kopplade till risker för felaktiga utbetalningar. Alla problem med regelverket behöver inte lyftas. Klipp in citat från regelverken om de är centrala och illustrerar risker eller skyddsfaktorer.
Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst tolkningar och beroenden.
Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst kontroll, sanktioner, ansvar och informationsdelning.
Följande steg kan kräva sidokunskap för att besvara. Börja med det ni vet inom er organisation. Steget handlar framför allt om att identifiera risker och skyddsfaktorer inom den sektor som utbetalningen riktar sig till, för att på ett bättre sätt bedöma allvaret i riskerna totalt sett, och för att kunna inkludera andra aktörer (skyddsfaktorer i sektorn) i åtgärdsförslagen. Klipp in citat från regelverken om de är centrala och illustrerar risker eller skyddsfaktorer.
Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst sårbarheter.
Det EU-finansierade projektet Marc (Mechanisms for assessing the risk of crime) startade 2004 för att skapa kunskap och stödja beslutsfattare och företagare i att bedöma och minska riskerna för organiserad brottslighet. Från början användes crime proofing för att upptäcka, bedöma, kvantifiera och minska risker innan nya EU-lagar trädde i kraft. Syftet var att minska möjligheten till brott som en följd av nya lagar och regelverk. Genom samarbete mellan olika yrkesgrupper med en förutbestämd analytisk metod kan ett helhetsgrepp tas kring enskilda lagar och regelverk.
Brå och andra aktörer bedömde tidigt att crime proofing även kan användas för nationell lagstiftning. Det finns starka skäl för aktörer att regelbundet uppdatera sina crime proofing-analyser för enskilda lagar eller regelverk, eftersom risker och kontrollmekanismer kan förändras över tid.
Crime proofing som analysmetod har utvecklats och justerats med tiden av forskare. Det kan även i fortsättningen utvecklas och anpassas till nya lagar och regelverk i nya samhällssektorer och länder (Savona 2017).
Crime proofing-mallen på Brås webbplats är ett exempel på hur crime proofing kan anpassas till svenska förhållanden när det gäller felaktiga utbetalningar, såsom bidrag, ersättningar, förmåner och välfärdstjänster, oavsett mottagare för utbetalningen.
Crime proofing kan tillämpas där det finns risk att relativt resursstarka och rationella kriminella aktörer utnyttjar befintliga, framtida eller nya lagar och regelverk på lokal, regional eller nationell nivå (projekt MARC, Savona 2006, Savona 2017, Korsell 2018).
Forskningen pekar ut riskområden och exempel där crime proofing är särskilt relevant.
I vanliga riskanalyser betraktas regelverk oftast som en av många komponenter, medan en crime proofing-analys fokuserar på både regelverk och systemen runt omkring.
Crime proofing-mallen har tagits fram av en arbetsgrupp inom MUR-nätverket, som består av 24 myndigheter. Nätverkets syfte är främst att genom samverkan arbeta förebyggande för att förhindra felaktiga utbetalningar. Arbetsgruppen om crime proofing har letts av Brå, som också ansvarat för att dokumentera arbetet.
Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.
Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Delegationen för inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Kronofogden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Pensionsmyndigheten och Tillväxtverket.
Säkrare föreningsbidrag i Linköping genom crime proofing
Linköpings kommun har, med stöd av Brå, använt metoden för att stärka sitt regelverk för kommunens föreningsbidrag.
Ny mall identifierar fel och risker i regelverk inom välfärdssystemet
Johanna Skinnari, utredare på Brå, berättar om arbetet med att ta fram mallen Crime proofing och ger tips på hur du lyckas med din analys.
Kommande webbinarium
Hur fungerar crime proofing? Under detta webbinarium får du lära dig mer om crime proofing och hur analysmodellen kan användas för att förebygga välfärdsbrott.
Webbinariet riktar sig till dig som planerar att göra en crime proofing-analys, som utförare eller beställare.
Du kan ladda ner mallen för Crime proofing-analyser som pdf. Innan du börjar fylla i dokumentet - glöm inte att spara ner pdf:en på din dator!
Bidragsbrott: Den som lämnar oriktiga uppgifter och därmed orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, eller betalas ut med ett för högt belopp, kan begå ett brott mot bidragsbrottslagen.
Bidragsbrottslagen: Gäller bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna.
Crime proofing: En analysmetod för att säkerställa att lagar och regelverk skyddas mot brott, fusk eller överutnyttjande.
Felaktiga utbetalningar: Ett samlat begrepp för utbetalningar som mottagaren saknar rätt till enligt gällande lagar, regler, föreskrifter och beslut.
Förarbeten: Inför en lagändring kan departement, lagråd eller regering arbeta fram förarbeten. Det handlar framför allt om propositioner, men i en crime proofing-analys kan det även handla om utredningar, betänkanden etc.
Intygsgivare: Aktörer som genom olika intyg och utlåtanden ansvarar för autentisering av exempelvis inkomstförhållanden, identitetsuppgifter, anställningsvillkor eller diagnoser.
Regelverk: Det kan vara en del av en lag, en förordning eller interna regler och styrdokument som styr exempelvis villkor för föreningsbidrag. I en kommun kan flera aktiverande eller normerande styrdokument göra sig gällande i form av exempelvis lokala riktlinjer, regler eller beslut.
Risk: Sannolikheten för en oönskad konsekvens av en händelse samt konsekvensens storlek.
Skyddsfaktorer: Åtgärder som stärker och skyddar systemets motståndskraft.
Språklig analys av regelverket: Steg 2 i crime proofinganalysen som går ut på särskild granskning av centrala begrepp, definitioner och mål i reglerna.
Utbetalningar: När stat, region eller kommun betalar för en inköpt vara eller tjänst genomförs utbetalningar till leverantören, oftast genom en leverantörsfaktura.
Välfärdsbrottslighet: Välfärdsbrott inkluderar bidragsbrott, vissa bedrägerier och sker ibland parallellt med skattebrott. Brotten riktas mot välfärdssystemets utbetalningssystem och centrala beslutsprocesser.
