Hatbrott

Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets  etniska bakgrund, hudfärg eller nationalitet.

Att förebygga hatbrott

Regeringen har antagit en plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. Den ger ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Regeringen har också givit Forum för levande historia i uppdrag att samordna och följa upp arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott under perioden 2016-2019. Inom ramen för samordnings-uppdraget har Forum för levande historia lagt upp information på myndighetens webbplats om uppdraget, berörda myndigheters uppdrag och redovisningar samt en artikelserie med lärande exempel från myndigheters arbete.

Hatbrott är ett kriminellt uttryck för intolerans. Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans. Skolan är en naturlig arena att arbeta med ungdomars attityder och tolerans och det finns flera olika evidensbaserade metoder. För att läsa mer om detta, gå till sidan Förebyggande arbete i skolan.

Forum för levande historia gav i augusti 2011 ut rapporten Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete som innehåller exempel på förebyggande arbete både i Sverige och i andra länder.

Ungdomsstyrelsen har i olika rapporter visat att unga hbt-personer oftare utsätts för trakasserier än unga heterosexuella personer. Det är därför, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, viktigt att skolan arbetar aktivt med normkritiska perspektiv för att därigenom kunna göra skolan till en fördomsfri och trygg mötesplats.

Hatbrott och våldsam politisk extremism

Ibland, men inte alltid, kan hatbrott vara ett uttryck för våldsbejakande extremism och utföras av personer som tillhör antidemokratiska grupperingar på yttersta högerkanten. Denna kriminalitet faller mer sällan in under begreppet hatbrott.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har från den 1 januari 2018 inrättats för att förstärka och få mer långsiktighet i de förebyggande insatserna mot våldsbejakande extremism. Centrets stöd- och rådgivningfunktion för yrkesverksamma startar den 1 april.

Den Nationella Samordnaren mot våldsbejakande extremism avslutar sin verksamhet den 12 januari 2018 . Samordnaren har 2017 tagit fram en lägesbild över kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism.

En lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism hjälper kommunen och dess anställda att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Som ett stöd i det arbetet finns den Nationella samordnarens 12 rekommendationer vid upprättandet av en lokal handlingsplan.

Samordnaren tog även fram utbildningsmaterialet Samtalskompassen, som syftar till att förebygga radikalisering hos unga, riktar sig till de som möter unga personer som riskerar att radikaliseras.

Sociala risker

Under hösten 2016 fick Länsstyrelsen i Dalarnas län i uppdrag att utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker – med fokus på rasism och extremism. I uppdraget ingår att sprida de resultat som kommer fram, samt lämna förslag till eventuella fortsatta insatser inom området. Läs rapporten: Utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker med fokus på rasism och extremism