Hatbrott

Intolerans är ett samlingsbegrepp för invandrarfientliga, antisemitiska, islamofobiska och homofobiska åsikter och handlingar. När handlingarna är kriminella och intolerans finns med i bilden, kallas det för hatbrott. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans.

Nationell plan

Regeringen har antagit en plan mot rasism och och hatbrott.

Fakta

Detta kännetecknar hatbrott

  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte.
  • Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets etniska bakgrund, hudfärg eller nationalitet.

PUBLIKATION

Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom. I Brås rapport Antisemitiska hatbrott (2019) beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer.

Antal hatbrott – samtliga motiv och rasistiska motiv

Uppskattat antal anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv, samtliga motiv och främlingsfientliga/rasistiska motiv, åren 2008–2018¹. Källa: Hatbrott 2018

STATISTIK

Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Hatbrottsstatistikens resultat redovisas årligen och utgörs av polisanmälningar som Brå efter en särskild granskning har bedömt innehålla hatbrott.

Praktiska erfarenheter

Utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker 

Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker – med fokus på rasism och extremism. I uppdraget ingår att sprida de resultat som kommer fram, samt lämna förslag till eventuella fortsatta insatser inom området.

PUBLIKATION

Två studier om hatbrott

Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den första studien Självrapporterad utsatthet för hatbrott fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet.

Den andra studien Polisens hatbrottsmarkering granskar träffsäkerheten avseende polisens hatbrottsmarkering samt studerar likheter och skillnader mellan statistik baserad på polisens hatbrottsmarkering och Brås hatbrottsstatistik.

Nationell plan

Samlat grepp mot rasism och hatbrott

Regeringen har antagit en plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. Den ger ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Denna bygger på att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället. På så sätt vill regeringen skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet land.

Forum för levande historia har fått i uppdrag att samordna och följa upp planen och arbetet. Inom ramen för samordningsuppdraget har Forum för levande historia lagt upp information på myndighetens webbplats om uppdraget, berörda myndigheters uppdrag och redovisningar samt en artikelserie med lärande exempel från myndigheters arbete.

polisarbete

Speciella hatbrottsutredare hos polisen

Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan ta reda på om ett brott har hatbrottsmotiv. I flera län finns det speciella hatbrottsutredare som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott.

Publikation

Antisemitism och islamofobi

Forum för levande historia gav i augusti 2011 ut rapporten Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete som innehåller exempel på förebyggande arbete både i Sverige och i andra länder.