)
BRÅ - Brottsförebyggande rådet
Meny

Hatbrott

Intolerans är ett samlingsbegrepp för invandrarfientliga, antisemitiska, islamofobiska och homofobiska åsikter och handlingar. När handlingarna är kriminella och intolerans finns med i bilden, kallas det för hatbrott. Att arbeta förebyggande mot hatbrott innebär därmed att arbeta mot intolerans.

Nationell plan

Regeringen har antagit en plan mot rasism och och hatbrott.

Hämta planen här

Fakta

Detta kännetecknar hatbrott

  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte.
  • Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets etniska bakgrund, hudfärg eller nationalitet.

PUBLIKATION

Antisemitiska hatbrott

Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom. I Brås rapport Antisemitiska hatbrott (2019) beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer.

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Hot och ofredande","Hets mot folkgrupp","Ärekränkning","Våldsbrott","Klotter","Skadegörelse","Olaga diskriminering","Övriga brott"],datasets : [{"label": "","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["44","23","10","8","7","5","1","2"],"borderColor": "","backgroundColor": "rgba(112, 38, 115, 0.8)"}]}

Brottskategorier efter huvudbrott vid anmälda hatbrott med identifierat islamofobiskt motiv (år 2016 och 2018). Andelar i procent.

 

PUBLIKATION

Islamofobiska hatbrott

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts.

I denna rapport från 2021 beskrivs de islamofobiska hatbrottens karaktär, var de begås och mot vem, samt vilka konsekvenser som dessa handlingar har för de utsatta. Rapporten belyser även andra uttryck för islamofobi, i form av negativa föreställningar och attityder som finns mot islam och muslimer.

STATISTIK

Polisanmälda hatbrott

Hatbrottsstatistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Hatbrottsstatistikens resultat redovisas årligen och utgörs av polisanmälningar som Brå efter en särskild granskning har bedömt innehålla hatbrott.

Islamofobiska hatbrott

Snacka om brott: avsnitt 30

Islamofobiska hatbrott

Podd: Islamofobiska hatbrott

Vad är ett islamofobiskt hatbrott? Vilka är det som drabbas och vilka är gärningspersonerna? Vad kan utsattheten få för konsekvenser för de som drabbas och hur arbetar polisen mot den här typen av brott? Och hur kan vi förebygga islamofobiska hatbrott?

Medverkande: Lisa Wallin, utredare, Brå; Anne Asp, regionalt införandeansvarig för demokrati och hatbrottfrågor vid Polismyndigheten

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Publicerad: 28 juni, 2021

Relaterad publikation: Islamofobiska hatbrott

PUBLIKATION

Tre studier om hatbrott

Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den första studien Självrapporterad utsatthet för hatbrott (2018:10) fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet.

Den andra studien Polisens hatbrottsmarkering (2018:13) granskar träffsäkerheten avseende polisens hatbrottsmarkering samt studerar likheter och skillnader mellan statistik baserad på polisens hatbrottsmarkering och Brås hatbrottsstatistik.

Den tredje, Handlagda hatbrott (2021:1) studerar handläggningsbeslut för de anmälda brott som Brå har identifierat innehåller ett hatbrottsmotiv åren 2013–2016 samt 2018.

Podd om hatbrott

Vad är egentligen ett hatbrott? Hur stort problem är det i samhället och hur jobbar polisen med hatbrott? Det är några av frågorna som diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott. Från juni 2020.

Medverkande:

  • Nina Forselius, utredare Brå
  • Eva Sund, verksamhetsutvecklare på polisens nationella operativa avdelning (NOA)
  • Cornelia Johansson, projektsamordnare Brottsofferjouren Sverige

Nationell plan

Samlat grepp mot rasism och hatbrott

Regeringen har antagit en plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. Den ger ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Denna bygger på att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället. På så sätt vill regeringen skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet land.

 Nationell plan mot rasism och hatbrott

Forum för levande historia har fått i uppdrag att samordna och följa upp planen och arbetet. Inom ramen för samordningsuppdraget har Forum för levande historia lagt upp information på myndighetens webbplats om uppdraget, berörda myndigheters uppdrag och redovisningar samt en artikelserie med lärande exempel från myndigheters arbete.

 Forum för levande historia

polisarbete

Speciella hatbrottsutredare hos polisen

Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan ta reda på om ett brott har hatbrottsmotiv. I flera län finns det speciella hatbrottsutredare som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott.

Publikation

Antisemitism och islamofobi

Forum för levande historia gav i augusti 2011 ut rapporten Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete som innehåller exempel på förebyggande arbete både i Sverige och i andra länder.