Identifiera mönster

Brott och upplevelser av otrygghet är inte slumpmässiga fenomen – vissa personer, platser och objekt är mer utsatta än andra. Brottslighet är inte heller jämnt fördelad över dygn eller veckans dagar och inte heller inom- och utomhus. Längst ned på denna sida hittar du också ett fördjupningsavsnitt om Lägesbild.

Det finns goda skäl att försöka identifiera platser där många brott äger rum eller där otryggheten är hög. Om man kan identifiera sådana platser kan man också vidta riktade åtgärder, vilket innebär att resurserna används på ett effektivt sätt. Sammanställningen ger ett övergripande underlag till planering av arbetet, utifrån exempelvis årstid, veckodag eller tid på dygnet.

Vissa mönster och fenomen återkommer från år till år utan att förändras speciellt mycket. De kan med fördel föras in i ett årshjul som skapar överblick och möjlighet till god planering, struktur och uppföljning.

Jämförelser mellan olika platser

Ett sätt att identifiera utsatta områden är att ta fram en bild av hur den anmälda brottsligheten fördelar sig geografiskt. Polisen har tillgång till kartverktyg som visualiserar var anmälda brott skett. Med uppgifterna kan man skapa en kartbild över ett område.

Created with Sketch. Steg 5 Steg 4 Steg 3 Steg 2 Steg 1

I exemplen används statistik för anmälda brott, men samma principer gäller även för annan statistik.

Exempel på kartvy från polisens kartverktyg Hobit. Karta med anmälda brott utmärkta i kluster.

Denna kartvy beskriver platsens betydelse för brott. Vissa platser är helt enkelt mer utsatta och brottsalstrande än andra. De markeras i bilden med gul färg. Några få är extra utsatta, det víll säga har en högre koncentration av brott, de har mörkare orange färg. De allra mest utsatta och brottsalstrande platser markeras med röd färg. De är ofta lokaliserade i stadens centrala delar, eller vid ett transportnod – exempelvis ett resecentrumsområde. Ofta är de mest utsatta platserna geografiskt närliggande varandra.

Denna kartvy beskriver var brott sker och vilket typ av brott det handlar om. Det görs för att förstå samspelet mellan platsens betydelse och brottets karaktär. Vissa brott är mer koncentrerade till vissa platser och närliggande områden. Olika brott markeras med olika färger. En sådan information bidrar till förståelsen för vilka typer av åtgärder och insatser som kan behöva genomföras. Bildexemplet visar att många av de markerade brotten sker längs ett par huvudstråk i de centrala delarna av orten.

Polisens kartverktyg tar inte bara fram en kartbild, utan till den finns också en excelfil kopplad. Var noga med att sekretesspröva materialet och se till att de uppgifter som används inte gör det möjligt att identifiera personer.

En sammanställning av den befintliga kunskapen om upprepad utsatthet som är tänkt att stödja och utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet.

Ladda ner Pdf, 15 MB.

Stöd för att identifiera variationer och mönster

  • Är fenomenet mer omfattande jämfört med referensvärdet?
  • Har det skett en ökning eller minskning över tid?
  • Finns det årsvariationer?
  • Är fenomenet koncentrerat till vissa dagar?
  • Är fenomenet koncentrerat till vissa tider på dygnet?
  • Är fenomenet koncentrerat till vissa platser, så kallade hot spots?

Fördjupning: Lägesbild

Lägesbild på grundläggande nivå

I likhet med kartläggningen, ska arbetet med en lägesbild på grundnivå präglas av enkelhet. Här är fokus på att få en överblick över hur problemen generellt förändrats över tid samt att finna avvikelser. Stor vikt läggs vid att undersöka hur problemen kan variera och om de är särskilt framträdande i relation till varandra. Ibland går det att se mönster över olika delar av kommunen.

På den här nivån görs ingen skillnad mellan operativ och strategisk lägesbild, även om inriktningen är mer mot det operativa.

Syftet med lägesbilden på grundläggande nivå är att försöka svara på frågorna:

  • Vilka problem finns?
  • Var finns problemen och var är de vanligast förekommande?
  • Hur ser problemen ut över tid och jämfört med andra kommuner i lokalpolisområdet och i länet?
  • Hur ser genomsnittet ut på läns- och riksnivå?

Hur går det till?

På grundläggande nivå är tillgången till system, som underlättar framtagandet av lägesbilden, begränsad. Därför är det viktigt att informationen läggs samman på ett systematiskt sätt. Utgå från det enklast möjliga – var kreativa, men var medvetna om att det sätt ni väljer att sammanställa informationen på ska kunna besvara frågor om var och hur brottsproblemen uppstår. Utgå från att kommunens och polisens lägesbilder är likvärdiga. Studera lägesbilderna parallellt. Vilka mönster framträder och vad går att utläsa? En utmaning kan vara om lägesbilderna indikerar olika saker och olika prioriteringar. På grundläggande nivå är det oftast tillräckligt att arbeta vidare med de underlag som förenar bägge parter.

Sammanställningen kan man med fördel markera på fysiska kartor för att finna mönster, eller göra jämförelser mellan olika kategorier av brottsproblem. Ett sätt att hitta och identifiera vilka problem som framträder är att ställa den lokala kartläggningen mot referensvärden från riket, länet eller liknande kommuner. Det fungerar för både kommunen och polisen.

När man arbetar på grundläggande nivå görs ingen omfattande prognostisering, utan fokus är retrospektivt fram till nuläge. På den här nivån handlar det om att få en överblick och därefter få igång ett operativt arbete. Detta gäller oavsett om det är allra första gången ni tar fram en lägesbild eller om det är ett återkommande arbete ni genomför.

Tänk på att:

Att återkommande ställa er frågan om den kunskap ni genererat i lägesbilden är tillräcklig för att skapa en efterföljande diskussion om val av åtgärder i en orsaksanalys. Om svaret är ja – då är lägesbilden tillräcklig, om svaret är nej – då behövs mer underlag.

Ett exempel på lägesbildsarbete på grundläggande nivå

Effektiv samordning för trygghet (EST) är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Målet är att minska och förebygga brott och otrygghet i bostadsområden (framförallt i den offentliga miljön) genom tidiga insatser, när problem uppstår eller är på väg att kunna inträffa. Det systematiska arbetet innebär att man har fasta rutiner avseende deltagare (funktioner), dagordningar, formulär, checklistor, mötestider och dokumentation. Inrapportering sker kontinuerligt från många parter. EST utgår från en handbok som i huvudsak hämtar kunskap från situationell prevention.

Fördel: Ett systematiskt och kunskapsbaserat arbete som genererar information in till en uppdaterad lokal lägesbild, med fokus på den offentliga miljön. Strukturen och systematiken möjliggör effektivare och mer träffsäkra lokala lägesbilder och är enklare att operationalisera.

Begränsning: EST-rapporteringen fokuserar på händelser i bostadsområden, i den offentliga miljön, och på de brott, ordningsstörningar och otrygghetsproblem som det medför. Därav ingår det sällan annan typ av brottslighet, som våld i nära relationer, it-brott eller bedrägerier.

Lokal information att väga in

På grundläggande nivå finns det en viss förmåga att föra in och bredda förståelsen för kartläggningens resultat. Till stöd kan då annan information, som inte direkt har bäring på att förebygga brott, vägas in. Informationen breddar lägesbilden och ger nyanser till det underlag som enbart fokuserar på brott.

Många kommuner gör egna fördjupande undersökningar om barn och ungas alkohol- och/eller drogvanor, som kompletterar exempelvis underlaget från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Fördel: Undersökningar av det här slaget ger en lokal beskrivning som kompletterar den övergripande kunskapen inom alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). De ger även en mer träffsäker beskrivning, och illegal alkohol och narkotika kan fångas upp.

Begränsning: Det finns risk för att det brottsförebyggande arbetet skiftar fokus. Det finns även en risk för enkättrötthet om det görs med för täta intervaller.

Mätningar av narkotikarester i kommunens vatten och avloppssystem (VA-nätet).

Fördel: Ger en övergripande bild av hur vanligt det är att narkotiska preparat förekommer i den aktuella kommunen, vilket kan jämföras med andra kommuner. Om provtagningarna görs över tid går det att följa utvecklingen, förutsatt att det görs flera mätningar, på samma sätt.

Begränsning: Resultaten från de här mätningarna påverkas av hur de genomförs och med vilka tidsintervall, vilket gör det svårt med jämförelser mellan kommuner eller över tid. En annan begränsning är att det blir en allmän information om läget i hela kommunen. Risken finns att ett resultat likställs med en viss målgrupp – exempelvis ungdomar – eller ett visst område, men det här är en genomsnittssiffra för hela befolkningen. Vissa preparat (som exempelvis Tramadol) används såväl genom laglig förskrivning som på olagligt sätt.

Trossamfund spelar ofta en viktig roll i ett lokalsamhälle och har därtill uppdrag att möta samhällets mest utsatta.

Fördel: De kan ge kompletterande information över tid om antalet utsatta eller hemlösa som de möter samt en generell bild av vad det är människor söker stöd för. Vissa trossamfund spelar även en avgörande roll för människor i kunskaps- och kontaktförmedling. Det spelar roll, eftersom de kan nå ut med information och dessutom samla in underlag från målgrupper som annars inte kommer till tals i tillräckligt hög grad.

Begränsning: Trossamfunden har många gånger frivillig tystnadsplikt, och delger därför inte all information som de kan tänkas ha tillgång till. De möter dessutom ett urval av människor som inte alltid är representativa för målgruppen i stort.

SNA är ett sätt att studera samhällets funktioner genom relationer mellan individer, grupper eller sociala institutioner. Det bygger ett system att binda samman länkar och noder och skapa ett visualiserat kluster. Inom polisen används analysen för att skapa förståelse för hur kriminella individer och löst sammansatta nätverk binds samman i olika relations- eller interaktionskluster. Den används även för att hitta vilka nyckelaktörer som exempelvis har tillgång till information och/eller fattar avgörande beslut.

Fördel: Om det används på rätt sätt kan kartläggningen bidra till en avgörande förståelse för hur den lokala kriminella strukturen fungerar och dess aktörer förhåller sig till varandra.

Begränsning: Bygger mycket på polisiär underrättelseinformation och behöver arbetas om till en aggregerad nivå för att kunna användas i ett gemensamt kartläggningsunderlag, vilket kräver kunskap och tid.

Förslag på underlag från länsstyrelsen eller regionen

Länsstyrelserna runt om i Sverige har, förutom ett brottsförebyggande regionalt samordningsuppdrag, även andra uppdrag inom området social hållbarhet. De tar fram och följer regionalt den samlade utvecklingen genom olika typer av underlag om exempelvis jämställdhet, våld i nära relationer, integration eller ANDT.

Fördel: Länsstyrelsens underlag ger en möjlighet att få en regional bild av utmaningar och förutsättningar samt i förlängningen utveckla samverkansformer mellan lokal och regional nivå, inte minst i kartläggning och lägesbildsunderlag.

Begränsning: Underlaget avser regional nivå, och tar inte alltid hänsyn till de variationer som finns mellan kommuner.

Ger underlag till en jämförelse mellan polisens lokala siffror och nationella siffror.

Fördel: Kan fungera som referensvärde som man jämför den lokala statistiken mot.

Begränsning: Går inte att bryta ner mer än på generell lokal nivå, ej områdes- eller platsspecifik nivå, på grund av sekretess.

En årlig undersökning som bland annat syftar till att mäta människors utsatthet för brott samt deras upplevelse av oro och otrygghet.

Fördel: Undersökningen har hög relevans, eftersom det totala urvalet är så pass stort. Finns generaliserbar information som inte behövs undersökas lokalt.

Begränsning: För en del kommuner går undersökningen inte att bryta ner på mindre än lokalpolisområdesnivå, vilket gör att det kan vara svårt att använda data lokalt.

Kunskapsunderlag om de olika extremistiska miljöerna.

Fördel: Kan vara ett underlag för att kunna göra en lokal lägesbild över extremistiska tendenser som bidrar till den övergripande lokala lägesbilden.

Begränsning: För många kommuner är våldsbejakande extremism ett avgränsat problem.

Öppna data om jämförelsemått mellan kommuner som hämtas ur databasen Kolada och finns att nå via SKR:s webbplats.

Fördel: Det går bra att jämföra sin egna data och utvecklingen över tid.

Begränsning: Bara vissa data är direkt tillämpbara för den lokala lägesbilden.

Statistiska centralbyrån (SCB) har en gedigen databas med många informationsunderlag.

Fördel: SCB:s data går att bryta ner på kommunnivå, de går att jämföra mellan kommuner och det går att se trendutveckling. Det finns lättillgänglig statistik presenterad, och statistikdatabasen har stora mängder statistiskt säkerställda data.

Begränsning: Det kan ta tid att arbeta fram och värdera underlaget , eftersom det kräver goda kunskaper i statistik.

Undersökningarna håller god kvalitet, är differentierade utifrån olika kunskapsområden och ger god inblick i hur utvecklingen sett ut på kort och lång sikt. Skapar en ökad förståelse för de generella förutsättningarna för drogrelaterade problem. Delar av underlaget bidrar till en beskrivning av tillgång och efterfrågan på illegal alkohol och narkotika.

Fördel: Undersökningarna håller god kvalité, är differentierade utifrån olika kunskapsområden och ger god inblick över hur utvecklingen sett ut på kort och lång sikt. Skapar en ökad förståelse för de generella förutsättningarna för drogrelaterade mönster och bruk. Delar av underlaget bidrar till en beskrivning av tillgång och efterfrågan på illegal alkohol och narkotika.

Begränsning: Endast fakta på nationell nivå, svårt att bryta ner på lokal nivå. Det finns risk för att fokus flyttas från det brottsförebyggande till ett ANDT perspektiv.

Lägesbild på breddad nivå

På den breddade nivån är ledordet utveckling. Det betyder att lägesbilden här kommer att bearbetas på ett mer utförligt och nyanserat sätt än tidigare, med syfte att skapa mer förståelse för brotten och brottsligheten. Ofta leder det till att fler källor vägs mot varandra och att fler överväganden tillkommer. Det innebär dock inte att mer information per automatik leder till en bättre lägesbild. På den här nivån innebär det en ökad förmåga att identifiera mönster i brottsligheten och hur den varierar mellan områden, mellan tider och/eller mellan målgrupper. Det går i högre utsträckning att svara på frågan om vilka platser, objekt eller fenomen som är mer utsatta än andra, och därtill när de är som mest utsatta.

På den breddade nivån kan lägesbilden ta in annan kompletterande information som den grundläggande nivån inte har kapacitet till. Det kan gälla information som skapar ett sammanhang för att öka förståelsen för varför det sker mer brott på plats X jämfört med plats Y. Exempelvis kan en kommun samla in sociodemografiska och socioekonomiska underlag på områdes- eller målgruppsnivå med hjälp av GIS-kartor.

Syftet med lägesbilden på breddad nivå är att försöka svara på frågorna:

  • Vilka problem finns?
  • Var finns problemen och var är de vanligast förekommande?
  • Hur ser våra problem ut jämfört med andra kommuner i länet, eller andra lokalpolisområden inom polisregionen, eller jämfört med länet som helhet och med riksgenomsnittet?

  • Hur varierar problemen mellan platser eller områden?
  • Hur varierar problemen över tid?
  • Hur varierar problemen mellan olika målgrupper?

Hur går det till?

På den breddade nivån finns både förmåga och ett behov av mer precisa digitala system. För att visualisera hur data varierar över tid, rum och målgrupper, kan man med fördel använda tekniska hjälpmedel, exempelvis GIS-kartor (antingen egenutvecklade eller som en del i en färdig paketlösning). På GIS-kartan kan polisens underlag i många fall läggas samman med kommunens, så att all information vägs samman i en gemensam bild.

De jämförelser som tidigare gjordes med andra kommuner, länet och riket i stort, kan nu fördjupas genom exempelvis jämförelser med kommuner med liknande sociodemografiska och socioekonomiska förutsättningar.

Lägesbilder på breddad nivå kan också ha ett proaktivt inslag genom att man förutser problem, exempelvis genom att man statistiskt prognostiserar ett förväntat antal anmälda brott. Prognosvärden ger möjlighet att förutsäga brottslighetens utveckling. Den proaktiva lägesbilden kan vara ett bra underlag för att i god tid göra prioriteringar i det brottsförebyggande arbetet och/eller besluta om resurstillsättning och annan verksamhetsplanering. Det förväntande värdet kan också påvisa om det brottsförebyggande arbetet haft någon inverkan på brottsligheten.

Ett enkelt sätt att ta fram ett sådant mått är att räkna ut det månatliga medianvärdet för de tre senaste åren. Runt vart och ett av de förväntade månadsvärdena beräknas därefter ett intervall, för att kunna avgöra om den faktiskt anmälda brottsligheten under en månad är låg, hög eller ”normal”. Läs mer om hur sådana prognoser kan göras i Brås idéskrift En lokal uppföljnings- & prognosprocedur i problemorienterat arbete mot brott.

Tar lägesbilden in risk- och skyddsfaktorer?

På breddad nivå kan lägesbilden också ta hänsyn till kunskapen om risk- och skyddsfaktorer som påverkar individen. Generellt kan de kategoriseras på följande sätt:

Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – i detta fall normbrytande beteende.

Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – i detta fall normbrytande beteende

Inom socialtjänsten är detta ett vanligt sätt att beakta helheten kring en enskild individ, det vill säga vilken situation vederbörande befinner sig i. Centralt är att försöka förstå samspelet mellan skydds- och riskfaktorer och hur de ömsesidigt påverkar varandra. Detta synsätt är relevant inte enbart inom socialt arbete, utan går att tillämpa även i det brottsförebyggande arbetets underlag, med fokus på studerandet av kriminogena miljöer, beteenden och kriminalitet.

Viktiga lärdomar visar att det inte råder orsakssamband, utan oftast är mer komplext än så – men forskningen är relativt överens om att det finns en kumulativ effekt, det vill säga att en riskfaktor ökar risken för ytterligare riskfaktorer och så vidare, och detsamma gäller för skyddsfaktorer. Dessutom är risken för exempelvis ett normbrytande beteende större ju fler riskfaktorer som förekommer i relation till antalet skyddsfaktorer (och vice versa).

Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer, från individuella, familjebaserade, till omgivningsorienterade, lokalsamhälles och samhällsövergripande. De samspelar och påverkar varandra.

Varför är det här då viktigt? Främst för att det bidrar till att belysa varför vissa drabbas eller utsätter andra för brott samt hur den omgivande miljön växelverkar med dessa fenomen och beteenden. Det här spelar roll för urvalet men kanske framförallt för den sammanvägning av underlaget som görs i lägesbilden och den efterföljande orsaksanalysen.

Vissa indikatorer är särskilt betydelsefulla för att påvisa risk för ett normbrytande beteende som kan leda till en kriminell karriär. Det gäller det att uppmärksamma, inte minst inom det brottsförebyggande arbetet. Ett exempel är så kallade strategiska brott, det vill säga sådan brottslighet bland ungdomar, som indikerar hög risk för en fortsatt kriminell livsstil.

Tänk därmed på vilka underlag som ni väljer att ta fram, vad ska de tillföra och hjälpa er att bedöma, samt hur ni ska tolka resultatet i lägesbilden.

Ett exempel på lägesbildsarbete på breddad nivå

Arbetet med att samla in underlag bedrivs kontinuerligt, . Det gäller att göra en avvägning mellan att studera risk- och skyddsfaktorer och hur de påverkar varandra. Det finns beredskap att arbeta med en dagsaktuell situation likväl som att bygga upp en struktur för ett mer långsiktigt arbete.

Ett antal inrapportörer samlar regelbundet in information, med hjälp av ett frågeformulär. Det bygger på den senaste veckans händelser, en prognos om kommande dagars arbete samt noterade avvikelser av intresse ur ett brottsförebyggande perspektiv. Den samlade informationen systematiseras i ett flerdimensionellt verktyg – en GIS-karta. Verktyget genererar en samlad överblick över den senaste veckans händelser, hur de värderats av avsändarna samt hur det sett ut över tid. Utifrån kartans bild diskuteras och analyseras den i den operativa lägesbildsgruppen och en kortfattad rapport skickas ut till ett antal mottagare. I den operativa lägesbildsgruppen tas även beslut om eventuella behov av insatser och extra resurser den kommande veckan.

Varje kvartal gör det lokala brottsförebyggande rådet en mer genomgående uppföljning av den samlade lägesbilden för att överensstämma med tertialboksluten för hela organisationen. Sammanställningen kompletteras med uppföljningar av genomförda insatser. Resultatet påverkar det kommande kvartalets inriktning och åtaganden samt om det behövs medel för mer omfattande insatser inom ett visst område. På årsbasis görs uppföljningar av de fyra kvartalens samlade bedömning.

Fördel: Följer ett strukturerat och kunskapsgenererat angreppssätt, bygger in verktyg som hjälper till att visualisera lägesbilden, på såväl kort som lång sikt. Skapar underlag för arbetet på såväl operativ som strategisk nivå.

Begränsning: Kräver att de samverkande organisationerna och funktionerna har förutsättningar och kunnande att ta till sig den mängd information som genereras. I ett senare skede behövs tid att analysera varför bilden ser ut som den gör. Till detta behövs mandat och resurser samt en förståelse för både det operativa och det strategiska arbetet.

Lokal information att väga in

På breddad nivå finns det större förmåga att föra in och bredda förståelsen för kartläggningens resultat. Till stöd kan då annan mer detaljerad information, som inte direkt har betydelse för att förebygga brott, vägas in. Informationen tillför utförligare och mer precisa mått jämfört med på grundnivån.

Många kommuner, och i vissa fall regioner, gör egeninitierade undersökningar för att fördjupa förståelsen för skillnader i lokala sociodemografiska och socioekonomiska förutsättningar bland medborgarna. Ibland inom ramen för ett övergripande Agenda 2030-arbete eller i en översiktsplan.

Fördel: Informationen kan skräddarsys och brytas ner på områdesnivå utifrån det som ska studeras. Det skapar värde för många parter, alltifrån samhällsplanering till brottsförebyggande arbete.

Begränsning: Många gånger kräver det en extern part som gör arbetet och bearbetningen, och det medför kostnader. Resultaten har oftast indirekt en inverkan på det brottsförebyggande arbetet.

Inom skolorganisationen, ofta elevhälsan, genomförs hälsokontrolls­undersökningar. De slås ofta samman på en övergripande nivå och ger en bra överblick över såväl den fysiska som den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i kommunen.

Fördel: Det skapar en breddad förståelse för barns och ungdomars hälsa, och gör det också möjligt att jämföra olika skolor eller olika delar av kommunen. Bortfallet är i regel lågt.

Begränsning: Privata skolor ingår sällan i det kommunala underlaget. Har ingen direkt betydelse för brott och brottslighet.

Det är en lagstadgad skyldighet för alla Sveriges kommuner att utifrån en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) regelbundet arbeta för att reducera risker, minska sårbarheter, och förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera risker och extraordinära händelser.

Fördel: Analysen kan bidra till att belysa kommunens förmåga och sårbarheternas struktur. Tillsammans med annat underlag breddas kunskapsunderlaget till lägesbilden genom en RSA.

Begränsning: Fokuserar på riskbedömning och syftar inte primärt till att bedöma brott utan mer till krisberedskap och civilt försvar.

På flera nivåer – såväl nationell som regional och kommunal – finns idag handlingsplaner för att hantera våld i nära relationer. Ofta ingår även hedersrelaterat våld och förtryck.

Fördel: Utifrån handlingsplanerna går det dels att få en överblick över vad som sker, dels att se vilket underlag prioriteringarna vilar på. Det ökar möjligheten för brottsförebyggande arbetet att även närma sig arbetet.

Begränsning: Handlingsplanerna behöver inte vila på en lokal lägesbild, utan utgår från en mer generell beskrivning av våldets natur och att våldet förekommer i alla samhällskontexter. Svårt att få fram lokala data som då kräver omfattande bearbetning för att inte röja sekretess.

Handlingsplan som oftast utgår från en egen kartläggning och analys, kopplad till risker för olika former av extremism i lokalsamhället.

Fördel: Fyller på med viktig kunskap och breddar den lokala lägesbilden. Många gånger går det att föra in underlaget till en gemensam kartläggning och lägesbild, och därmed få två arbetssätt att synkronisera med varandra.

Begränsning: Svårt att avgöra när extremism är brottsliga handlingar; det är inte brottsligt att vara radikaliserad eller ha extremistiska åsikter, men det finns faktorer i beteendet som kan medföra allvarliga konsekvenser.

Purple flag, eller förbättrad kvällsekonomi, är ett arbetssätt att levandegöra stadskärnor efter klockan 17. I det arbetet genomförs en nulägesanalys, med fokus på bland annat trygghet och säkerhet i stadskärnor på kvällar.

Fördel: Underlaget som tas fram kan användas som del i breddandet av information till kartläggningen. En fördel är att den aktivt inhämtar information från det lokala näringslivet, och fokuserar på vissa områden inom vissa tidsramar.

Begränsning: Är framförallt inte ett brottsförebyggande arbete, även om det ingår som en röd tråd, har ett avgränsat uppdrag till centrumområden och kvällstid.

En nationell enkätundersökning som studerar hur unga på lokal nivå ser på olika frågor som berör dem i vardagen. Från generella frågor om inflytande, demokrati och framtidsutsikter till mer vardagsnära frågor som hälsa och trygghet.

Fördel: Breddar bakgrundsförståelsen och tillför underlag som kompletterar andra data.

Begränsning: Relativt lite data som är direkt relaterade till brottsförebyggande arbete, och de data som tas fram kräver bearbetning.

Svenskt brottsskadeindex bygger på korskörningar av hot spot-platser (där många brott sker) och harm spot-platser (som enligt ett index visar hur mycket skada brott medför). Sammanvägningen syftar till att identifiera vilka platser som är sårbara både utifrån ett kvantitativt mått (antal brott) och ett kvalitativt mått (brottens allvarlighetsgrad).

Fördel: Rätt använt bidrar det till underlag som även viktar olika typer av brott efter hur stor skada de åstadkommer.

Begränsning: Är just nu i en testfas och finns ännu inte tillgängligt för polisen generellt att använda sig av.

Allmännyttan för statistik över in- och utflyttningar i boendebeståndet.

Fördel: I och med att allmännyttan ofta är representerade i utsatta områden ger det en bra överblick och ett mått på hur attraktivt och hur anonymt ett område är.

Begränsning: Ger bara statistik över det egna beståndet. Avgränsningen av vilken information som bidrar till att öka den brottsförebyggande kapaciteten.

Förslag på underlag från regionella och nationella organisationer

Öppna data på Socialstyrelsens webbplats om nationella undersökningar om brottsoffer.

Fördel: Ger en kompletterande inblick i vilka som söker vård på grund av att de utsatts för olika typer av brott, och/eller hur utsatt personal inom olika områden är.

Begränsning: Oftast enbart på nationell nivå, sällan nedbrutet på regional eller lokal nivå.

Lägesbild på avancerad nivå

Ledordet på avancerad nivå är fördjupning, vilket ger att data till lägesbilden belyses från fler infallsvinklar och perspektiv. På den här nivån kan kommunen och lokalpolisområdet göra mer bruk av kartläggningarna vid sammanställningen av lägesbilden. Framförallt genom att olika former av it-stöd används för att finna kluster mellan brott och brottslighet. Det finns förutsättningar att beskriva brottstyper som vanligtvis är mer dolda, såsom exempelvis våld i nära relationer, organiserad brottslighet eller välfärdsbrott.

Hur går det till?

På avancerad nivå vägs olika typer av lägesbilder samman och analyseras gemensamt. Det kan gälla såväl långsiktigt strategiska som dagsaktuellt operativa. För att klara det finns system som stödjer, automatiserar och systematiserar informationsflödet till färdiga kartläggningar på såväl operativ som strategisk nivå, såväl i närtid som i ett flerårigt perspektiv. Systemen hjälper till att utarbeta överblickbara kartor för varje område i kommunen. De får i sin tur sin egna framtagna profil i lägesbildsarbetet och därtill anpassade åtgärder.

Kom ihåg att mer data, precis som på den breddade nivån, inte per automatik medför en bättre lägesbild. Tänk på om dessa data är tillräckliga för att skapa en efterföljande diskussion om val av åtgärder i en orsaksanalys. Om svaret är ja – då är lägesbilden tillräcklig, om svaret är nej – då behövs mer underlag.

Polisens nätverksanalys är ett arbetssätt som kan implementeras under den här fasen. Den skapar förståelse, inte bara för de händelser och fenomen som kartlagts, utan också för mönstren bakom – de sociala kontexterna som återspeglas i lokalsamhället. Här är det viktigt att analysens resultat in i lägesbilden bygger på aggregerade data, annars finns risk för sekretessbrott. Det gäller såklart även andra känsliga data som exempelvis vad gäller våld i nära relationer.

Generellt är fokus på att bli mer finmaskig i såväl frågor som svar. Därav blir frågorna som tillkommer av följande karaktär:

 Frågor att ställa på avancerad nivå:

  • Hur varierar problemen inom olika platser/områden?
  • Hur varierar problemen dag för dag och timme för timme?
  • Hur varierar problemen inom olika målgrupper (vilka subgrupperingar finns, åldersdifferentiering, könsdifferentiering, områdestillhörighet)

Ett exempel på lägesbildsarbete på avancerad nivå

På den avancerade nivån finns det en väl utbyggd och fungerande struktur för hur data kontinuerligt läggs in och bearbetas i flera digitala system. Problembilden studeras och justeras dagligen, och små förändringar dokumenteras. Systemet läser av och indikerar när förändringar uppstår. På avancerad nivå är olika system sammanlänkande så att de direkt överför inmatade data enligt kvalitetssäkrade rutiner med hänsyn tagen till sekretess och personlig integritet. Även brottskategorier som normalt sett har svårt att få plats i det brottsförebyggande arbetet ingår och hanteras på samma sätt som mer traditionella brott. Därtill finns en beredskap att snabbt justera efter förändrade behov som belyses i lägesbilden.

Organisatoriskt går det utan några större ställtider att justera resurser efter behov, och uppföljningar sker regelbundet. Det innebär att gränsdragningar mellan ansvarsområden är tydliga men alla parter är införstådda med att de behöver göra sin del i arbetet och därmed vid behov ställa om och frigöra interna resurser. De insatser som beslutas utifrån lägesbilden och den därtill tillkommande orsaksanalysen följs upp och kvalitetssäkras av såväl den egna organisationen som av externa parter, exempelvis revisionsföretag eller högskolor och universitet.

Fördel: Utvecklar arbetet ytterligare från den breddade nivån och gör det än mer följsamt och precist. Följer ett välstrukturerat och kunskapsgenererat arbetssätt. Det finns inbyggda verktyg som hjälper till att visualisera lägesbilden på en mer detaljerad nivå, från hela år till enskilda dagar. Genererar kontinuerligt underlag för såväl operativ som strategisk nivå.

Begränsning: Den här nivån kräver att det lokala brottsförebyggande arbetet getts alla de förutsättningar som anses behövas. Det betyder att det finns ett gediget intresse och mandat att utveckla kunskap och delvis bereda ny mark, inte sällan sammanflätat med forskning, samtidigt som behovet av resurser tillgodoses, genom både digitala hjälpmedel och personal. I det här steget är en del av lärprocessen att våga testa nya innovativa lösningar.

Lokal information att väga in

Avancerade sociodemografiska och socioekonomiska data på platsspecifik nivå.

Fördel: Sammanställd information som ger utökade, ibland avgörande pusselbitar, till förståelse för variationer inom en kommun som kan jämföras med andra motsvarande data. Underlaget har bäring för många andra uppdrag i en kommun.

Begränsning: Få kommuner har möjlighet att själva genomföra en sådan rapport, utan behöver upphandla detta av ett statistikföretag. Det medför extra kostnader.

Det finns en fördjupad europeisk standard för att kvalitetssäkra och systematisera det drogförebyggande arbetet som kallas European drug prevention quality standards (EDPQS). EDPQS finns att ta del av via Folkhälsomyndighetens plattformar.

Fördel: Dess resultat kan skapa synergieffekter som tillfaller det brottsförebyggande arbetets kartläggning. Främst bidrar den till förståelsen av vad som behöver göras inom de områden där ANDT och brottsförebyggande arbete överlappar varandra.

Begränsning: EDPQS är i sig en manual och styrmodell och kräver en omfattande arbetsinsats, och det är viktigt att den inte ses som en konkurrent till samverkansprocessen.

Vilken nivå?

Svara på några frågor för att se vilken nivå ni befinner er på.

Starta testet

Tänk på att grundläggande nivå i lägesbilden hör samman med grundläggande nivå i kartläggningen, och motsvarande för de övriga nivåerna.

Sidan senast uppdaterad:

Samverkanshandboken
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan
Brottsförebyggande rådet
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan