utslussning

För att underlätta övergången från anstalt till frihet, och därmed minska risken för att en klient begår brott, kan Kriminalvården bevilja att klienten får ta del av en särskild utslussningsåtgärd. Brå har i rapporten Utslussning från anstalt (2017) följt upp Kriminalvårdens arbete med särskilda utslussningsåtgärder: frigång, vårdvistelse, halvvägshus och utökad frigång.

Kriminalvård

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till kriminalvård och straffrättsliga påföljder.

Isolering

Trots upprepad kritik från både FN och Europarådet har andelen häktade i Sverige som har restriktioner, och isoleras mer än 22 timmar per dygn, inte minskat. Det finns dock åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska isoleringen och dess negativa konsekvenser för de häktade, utan förlorade möjligheter att lagföra för brott. Det framgår rapporten Att minska isolering i häkte.

återfall

Återfallen minskade från 2003 till 2010. Kortanalysen Utvecklingen av återfall efter fängelse (2017) visar att det framför allt tycks hänga samman med att klientsammansättningen har förändrats under perioden – det handlar om ålder, tidigare belastning, typ av brott och utdömd strafftid.

Avsnitt 8: Otillåten påverkan mot myndigheter och organisationer

Trakasserier, hot, våld och korruptionsförsök är exempel på otillåten påverkan som många myndighetsanställda utsätts för i sitt arbete. Vad kan chefer, HR, säkerhetsfunktioner och medarbetare göra för att förebygga och hantera påverkansförsök?

Medverkande: Johanna Skinnari, projektledare, Brå samt Ulf Rumar, säkerhetsexpert, Kriminalvården.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 24 april, 2017

Relevanta publikationer: Att förebygga och hantera påverkansförsök; Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

Statistik

39%

2017 hade 39 % av befolkningen stort förtroende för kriminalvården, vilket är mindre än föregående år (44 % 2016). Källa: NTU

rättsväsendet

På fyra års sikt prognostiseras ärenden redovisade till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 12 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 17 procent, antalet avgjorda brottmål (Domstolsverket) att öka med 9 procent samt medelantalet klienter i Kriminalvården att minska med 4 procent.

När intagna på anstalt begår brott under strafftiden är det ofta personal och andra intagna som drabbas. Men det omgivande samhället kan också drabbas, främst i samband med att intagna befinner sig utanför anstalt, till exempel för permission. Kortanalysen Intagnas brott under påföljden (2017) kartlägger i vilken utsträckning fängelsedömda fortsätter att begå brott under påföljden, vilka brott det rör sig om och hur utvecklingen ser ut.

Vanligaste brotten bland intagna:

  • Brott mot narkotikastraff- eller smugglingslagen (24 %).
  • Hot och våld (17 %).
  • Brott mot trafikbrottslagen (15 %), där olovlig körning och rattfylleri tillsammans stod för majoriteten av brotten. Intagna kan till exempel ha begått trafikbrott i samband med rymning eller när de vistades utanför anstalt för permission.

kriminalvård

Antalet personer som sitter i fängelse har varierat under åren. Kortanalysen Fångpopulationens utveckling i Sverige och Norden (2017) visar att de ökade strafftiderna är den mest betydelsefulla förklaringen till förändringarna i fångpopulationen i Sverige.