Våld i nära relationer

Våld i nära relation omfattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, eller hot om våld och kan förekomma i alla former av nära relationer. Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem och orsakar stort lidande för både inblandade och närstående.

Det förebyggande arbetet handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. 

Nationell strategi

Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Strategi

Nationella strategin för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor trädde i kraft den 1 januari 2017. I strategin lyfts särskilt två faktorer fram – vikten av förebyggande insatser samt mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld. Strategin anger fyra målsättningar för arbetet:

  • Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.
  • Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
  • Effektivare brottsbekämpning.
  • Förbättrad kunskap och metodutveckling.

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att göra strategin känd, öka samordningen och bidra med kunskap, metoder och stöd i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Publikation

Den här kortanalysen redovisar omfattningen och karaktären på ungdomars utsatthet för brott i nära relationer, såsom misshandel, hot, sexualbrott, trakasserier, kränkningar samt försök att inskränka den andra partens frihet.

Några slutsatser:

  • Var femte ungdom har någon gång utsatts för brott i en nära relation
  • De flesta anmäler inte, utan anser att händelsen var en småsak
  • Gärningspersonen är oftast i samma ålder och av motsatt kön
  • Utsattheten relativt jämn över tid

Stöd

Våldsförebyggande arbete

Det förekommer våld i nära relationer bland unga och våra normer formas i tidig ålder är tidiga insatser för unga viktiga där attityder och värderingar kring genus och våld bearbetas. Brå har publicerat flera lärarhandledningar för att arbeta förebyggande i skolan och öka jämställdheten, ett exempel är handledningen 'Var går gränsen?' som fokuserar på unga, våld och sexualbrott.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har publicerat Inget att vänta på – handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga. Den ger stöd för kunskapsbaserad våldsförebyggande praktik och utgår från genusvetenskapliga perspektiv på våld och folkhälsovetenskapliga perspektiv på våldsprevention.

Stöd

Polis och socialtjänst

I Brås studie Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående beskrivs hur både polis och socialtjänst ska genomföra strukturerade risk- och hotbedömningar för att utreda behovet av skydd för brottsoffret, både vad gäller vuxna och barn. Bland annat är bedömningsmetoderna FREDA och SARA exempel på verktyg som används. Riskbedömningar avser sannolikheten för offret att bli utsatt igen och att den misstänkte upprepar brottet.

Lagföring av den som utövat våld i en nära relation är viktig då flera återfallsförebyggande insatser sker först efter den. Brås studie Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer visar att grundliga förstahandsförhör och att den misstänkte konfronteras med bevis ökar sannolikheten att den misstänkte helt eller delvis medger brottet, något som ökar personuppklaringen avsevärt.

Publikation

Kartläggning från Brå

Brås kartläggning över brott i nära relationer (2014:8) beskriver människors utsatthet för olika former av psykiskt och fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner.

  • Ungefär lika stora andelar kvinnor och män (7,0 respektive 6,7 procent) uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång. Däremot är det vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger.
  • Det är betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård.
  • Det är ovanligt att personer som utsatts av en aktuell eller tidigare partner polisanmäler det de blivit utsatta för. Totalt uppgav 4,9 procent av de kvinnor och 2,9 procent av de män som utsatts under 2012 att de polisanmält händelsen eller någon av händelserna.
  • De vanligaste orsakerna till att man inte polisanmäler är att man betraktar det som hänt som en småsak samt att man redde ut händelsen själv.

Stödmaterial

Faktablad

Kortfattade fakta samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot våld i nära relationer bland unga.

Publikationer

Fler rapporter från Brå

Kærestevold...

De nordiska länderna har såpass mycket gemensamt att det finns goda förutsättningar att överföra framgångsrika insatser från ett land till ett annat. Rapporten Kærestevold... beskriver hur man arbetar med problematiken med våld i nära relationer i Sverige, Danmark och Finland

Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare

Här presenteras en sammanställning av svensk och internationell kunskap om polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld. Tre specifika utländska arbetssätt beskrivs mer ingående. Samtliga tre är samverkansmodeller där polisen är huvudaktör och insatserna är tydligt inriktade på våldsutövaren.

Larmtelefoner för hotade

Rapporten visar att majoriteten av dem som har fått lån en larmtelefon upplever att det har haft en stor betydelse för deras känsla av trygghet och möjlighet att kunna lev nästan som vanligt. Brås undersökning visar dock att de fortfarande finns skillnader i hur polismyndigheterna runt om i landet arbetar med denna typ av skydd.

Kontaktförbud

Polisen bör alltid utreda behovet av kontaktförbud och andra personskyddsåtgärder. Socialtjänsten ska också särskilt uppmärksamma barn som bevittnar våld mot närstående och då utreda frågor kring vårdnad och umgänge.