BRÅ - Brottsförebyggande rådet
Meny

Skolan

Eftersom skolplikten är obligatorisk måste skolan vara en trygg miljö för de unga. Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet.

Samverkan kring barn och unga

Genom att samordna åtgärderna kan kriminalitet motverkas.

Samverkan

Stödmaterial

Så kan vi förebygga skolattacker

På skolattack.se hittar du information och stöd från flera aktörer som på olika sätt jobbar förebyggande mot skolattacker. Stödet vänder sig till alla skolformer, oavsett huvudman. Sidan innehåller svar på konkreta frågeställningar som berör skolattacker och samlar kontaktuppgifter till bland annat myndigheter.

Samverkande myndigheter bakom sidan är: Center mot våldsbejakande extremism (CVE), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Skolattack.se

Säkerhetsskydda butiken

Statistik

Nästan hälften av eleverna utsatta för något brott

I Skolundersökningen om brott tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

råd för framtiden 2021

Skolan och det brottsförebyggande arbetet

Seminarium från konferensen Råd för framtiden 2021.

Resultaten från Skolundersökningen om brott 2019 visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för brott minst en gång under de senaste tolv månaderna och att skolan är den plats där de oftast utsätts. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, bland både tjejer och killar. Hur kan vi öka tryggheten och se till att färre brott begås i skolan? Hur kan vi utveckla det brottsförebyggande arbetet i tillsammans? Seminariet tar upp erfarenheter av situationella åtgärder i skolan.

Medverkande: Marika Haug, stiftelsen Tryggare Sverige; Annie Lees, brottsförebyggande samordnare vid Länsstyrelsen Blekinge län. Moderator: Linda Lindblom, utredare, Brå.

Publikation

Effekter av anti- mobbningsprogram

Det finns en tydlig koppling mellan grovt våld i skolan och mobbning. Forskning visar att på skolor där det förekommer mycket mobbning är risken också väsentligt högre att utsättas för grovt våld. Forskning visar också att mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Rapporten Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? presenterar aktuell svensk lagstiftning och forskning om mobbning. Rapporten visar också att 60 procent av de före detta mobbarna (pojkar) hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbning hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan.

Ladda ner rapporten

Se webbinariet om trygga och säkra skolor

Hur kan vi tillsammans skapa skolor som är trygga och säkra för eleverna? Vilken roll har kommun, polis och andra brottsförebyggande aktörer i arbetet? Hur får vi det situationella och sociala brottsförebyggande perspektivet att gå hand i hand när det gäller att planera och skapa en trygg skolmiljö? Det är några av de frågor som kommer att tas upp under detta webbinarium. Vi får även ta del av såväl lokala som nationella exempel och perspektiv på frågan. Från september 2018.

Medverkande:

  • Maria Elmér, undervisningsråd, Skolverket
  • Esbjörn Jonsson, förstelärare, Tullgårdsskolan
  • Sofia Löwhagen, arkitekt SAR/MSA, Codesign
  • Moderator: Karin Svanberg, enhetschef, enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, Brå

Publikationer

Riktade insatser ger resultat

I idéskriften Att förebygga brott och problembeteenden i skolan beskrivs tre exempel på brottsförebyggande arbete i skolan. I ett av exemplen arbetar skolan med att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade "hot spots" i skolan. Det handlar ofta om exempelvis elevskåphallar och ytorna utanför klassrummen. Genom att sätta in riktade insatser på dessa platser minskades våldet mellan eleverna. Resultatet av insatserna förstärks om skolan dessutom arbetar med attityder och normer mot brottslighet

Publikationer

Mobbning kan leda till depression och brottslighet

Mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Risken att utveckla depression och framför allt att begå brott senare i livet är signifikant högre för den ungdom som mobbar, och den som blir mobbad löper ökad risk att bli deprimerad. Det visar Brå-rapporten School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life. Rapporten lyfter fram vikten av att skolor och myndigheter skapar en våldsfri miljö samt att metoder för att förebygga brott på ett tidigt stadium.

Ladda ner (rapporten är skriven på engelska)

Fakta

Fakta om mobbning

  • I Skolundersökningen om brott (2016) uppger ungefär fyra av tio tjejer och tre av tio killar att de utsatts för mobbning.
  • Trots att majoriteten av dessa elever uppger att det skett ganska sällan, uppger en betydande andel elever att de blivit mobbade ibland eller ofta (ungefär 16 procent av tjejerna och 11 procent av killarna uppger detta).
  • Risken att utveckla depression och framför allt att begå brott senare i livet är signifikant högre för den ungdom som mobbar, och den som blir mobbad löper ökad risk att bli deprimerad. (School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life, Brå 2012).
  • På skolor där det förekommer mycket mobbning är risken också väsentligt högre att utsättas för grovt våld (Effekter av antimobbningsprogram, Brå 2009).
  • Mobbade uppger i dubbelt så stor utsträckning som icke-mobbade att de även blir utsatta för andra brott i skolan. De löper större risk att bli misshandlade, få sina skåp sönderslagna och bli bestulna (Grövre våld i skolan, Brå 2009).

Stödmaterial

Stöd från andra myndigheter

Det är många myndigheter som engagerar sig för en säkrare och tryggare skolmiljö. Bland dem kan Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor nämnas.

På Skolverket pågår exempelvis ett arbete som syftar till att rent generellt höja kvaliteten på skolorna genom att hjälpa dem med deras värdegrundsarbete. Läs mer om detta på Skolverkets sida om skolans värdegrund.

Skolverket har även publicerat en utvärdering av metoder mot mobbning. I utvärderingen granskas effekterna av åtta program (Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis).

Råd för framtiden 2022: Skolan – både brottsförebyggande och brottsgenererande?

Skolans roll betonas ofta som viktig för att förebygga brott. Men kan skolan även främja brottslighet bland barn och ungdomar? Hur kan sociodemografiska faktorer förklara skillnaderna i brottslighet, skolor emellan? Från konferensen Råd för framtiden i Gävle 2022.