Satsningen på fler polisanställda

Kraftig personaltillväxt inom polisen – men andelen uppklarade grova brott har inte ökat

Sedan 2017 har regeringens anslag till Polismyndigheten ökat med 80 procent och personalstyrkan har vuxit kraftigt. Men andelen grova brott som klaras upp har inte förändrats, och uppklaringen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer har bara ökat marginellt under samma period. Det visar den tredje delrapporten i utvärderingen av satsningen på 10 000 fler polisanställda som behandlar utredningsverksamheten. Särskilt fokus ligger på personalutveckling och utredningsresultat inom utredning av grova brott och brott mot särskilt utsatta brottsoffer under tidsperioden 2018–2023.

Polisen

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till polisutredningar och polisens arbetsmetoder.

Sök bland Brås senaste
publikationer om polisarbete

 

Rapport

Polisen har växt mer centralt än lokalt

Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena. Det visar Brås rapport om polisens resursfördelning och tillväxt.

Resultaten bygger på analyser av verksamhetsstatistik över antal anställda totalt, samt uppdelat på verksamhetsområden, organisatorisk nivå, och geografiska delområden.

Dödligt våld

Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö

Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det visar studien Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö från Brå. I studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.

Satsningen på fler polisanställda

Polisens forensiska verksamhet

I vilken utsträckning har den forensiska verksamheten hos Polismyndigheten tagit del av resurstillskotten under åren 2017–2021, hur har resultaten utvecklats under samma tidsperiod och vilka kvarstående hinder finns det för att uppnå en effektiv forensisk verksamhet?

Resultaten bygger dels på analyser av verksamhetsstatistik över produktion och personal, dels på enkätundersökningar till åklagare och medarbetare inom polisen.

KORTANALYS

Polisen har tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid. Brå har i rapporten 8+2 (2020:5) utvärderat modellen för att se vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas. Utvärderingen visar att modellen har förskjutit ingripande­polisernas arbetstid mer mot kvällar i pilotområdena. Effekten har varit som tydligast under vardagskvällar samt i glesbygd och mindre städer.

Utvärdering

Polismyndigheten har sedan länge sett ett behov av att schemalägga fler ingripandepoliser på kvällar och helger för att bättre möta allmänhetens behov av en tillgänglig polis dygnet runt. Polisen har därför tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid.

Brå har i rapporten 8+2 (2020:5) utvärderat modellen för att se vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas.

Kartläggning

Polisens användning av kroppsburna kameror i region Stockholm gör att poliserna känner sig mer trygga, och sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser har minskat markant. Men det filmade materialet används sällan som bevisning i domstol.

Utvärdering

Snabbare lagföring är en försöks­verksamhet där myndigheter i rättsväsendet arbetar för att minska tiden från ett polis­ingripande till dom eller beslut; brott ska lagföras snabbt och effektivt. Brås rapport Snabbare lagföring från 2020 visar att försöket har fallit väl ut.

Kortanalys

Hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning – endast vid 9 procent av brotten hade de utsatta erbjudits stöd från någon ideell organisation. Resultaten i denna kortanalys från 2020 tyder på att hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning. Polisen är en viktig aktör för att hatbrottsutsatta ska erbjudas stöd. 

Sammanställning

Polisforskning i Sverige

Brå har haft i uppdrag att genomföra en sammanställning över polisforskningen i Sverige under perioden 2010–2017. Denna promemoria redogör för uppdragets genomförande och resultat samt innehåller förslag på hur sammanställningen kan tillgängliggöras, uppdateras och utvecklas framöver. Sammanställningen är ett första steg i att på ett mer strukturerat sätt fånga in den forskning som bedrivs om svensk polis och svensk polisverksamhet.

it-brott

De senaste tio åren har it-relaterade brott ökat kraftigt, men polis och åklagare har brister i förmågan att hantera den ökade mängden ärenden. Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade internetanvändningen har haft stor inverkan på de brottsutredande myndigheternas arbete, och det ställs numera helt nya krav på kompetens och kapacitet för att möta utvecklingen. Rapporten belyser också brister och angelägna utvecklingsområden för att höja rättsväsendets förmåga att hantera brott med it-inslag.

STUDIE 

Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar. Det framkommer av studien Våldtäkt från anmälan till dom (2019:9) som Brå gjort på regeringens uppdrag.

Utvärdering

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar rapporten Föräldrars skadeståndsansvar för barnens brott (2017).

Hur många brott är möjliga att klara upp?

Snacka om brott: avsnitt 2

Hur många brott är möjliga att klara upp?

Podd: Hur många brott är möjliga att klara upp?

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om uppklaring av brott. Tillsammans med City-polisen i Stockholm har Brå genomfört ett försöksprojekt för att undersöka möjligheten att klara upp fler mängdbrott.

Medverkande: Anna Eksten, utredare på Brå. Jakob Svensk, polisassistent på Norrmalmsenheten i Stockholm.
Programledare:
Johannes Rosenberg
Publicerad
: 1 april, 2015

Relevanta publikationer: Brå-Lean. Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott; Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?

rättsväsendet

Under de senaste två åren har Polismyndighetens utflöde ökat, vilket även märks i ökade volymer i resten av rättskedjan. På fyra års sikt prognostiseras ärenden som redovisas till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 9 procent.

Mellan åren 2006 och 2010 genomförde regeringen en satsning som innebar att antalet poliser utökades med närmare 2 500 personer, vilket bland annat förväntades leda till en större andel personuppklarade brott. Istället har andelen minskat sedan 2011.

Regeringen gav därför Brå i uppdrag att undersöka ett antal möjliga förklaringar till denna minskning. I tre delrapporter har Brå studerat betydelsen av

I rapporten Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott (2016:23) görs en samlad bedömning av hur dessa olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna, statistik och polisiär kunskap.

Forskning om polisen

Letar du efter forskning om svensk polis? Brå har samlat närmare 700 publikationer om polisforskning i Sverige. Här kan du hitta kunskap om till exempel brottsutredning, brottsförebyggande arbete eller polisen som organisation. Varje år uppdaterar Brå samlingen med nya artiklar, rapporter och böcker från en mängd olika forskare.

Statistik

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 59 procent uppger stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en ökning från 2021, då andelen var 58 procent.

Kartläggning

Informationsdelning mellan socialtjänst och polis

Brå har i rapporten Informationsdelning mellan socialtjänst och polis (2021:2) kartlagt vilka hinder för informationsdelning som polis, socialtjänst och andra aktörer identifierat i brottsföre­byggande arbete kring i första hand barn och unga. I rapporten undersöks även kännedom och tillämpning av sekretess­lagstiftning, vilka behov aktörerna har samt vilka förändringar som efterfrågas.

Kortanalys

Direktavskrivning av brott skiljer sig mellan landets sju regioner. Det visar en kortanalys från 2020. Brottsstrukturen förklarar en stor del av skillnaden. I polisregion Stockholm direktavskrevs störst andel av brotten, 57 procent. I polisregion Nord direktavskrevs minst andel, 43 procent.

brottskoder

Här finns senaste versionen av de anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott.

sammanställning

Medborgarlöftet beskriver vilka åtgärder polisen och dess samverkansparter lovar att vidta för att komma åt identifierade lokala problem. Brås utvärdering pekar på några saker som polisen och kommunerna behöver jobba med att förbättra i det arbetet:

  • Tydliggör prioriteringen av medborgarlöftena
  • Stärk kunskapen om och förståelsen för löftena
  • Gör vissa förtydliganden i metodstödet
  • Överväg en mer anpassad ambitionsnivå
  • Fortsätt uppföljningen och utvärderingen av arbetet

Kortanalys

I denna kortanalys beskrivs Nationellt forensiskt centrums (NFC) undersökningar och polisens handläggningsbeslut. Sett till polisens samtliga ärenden hanterar NFC bara en mindre del, cirka fem procent. NFC hanterar framför allt inbrott och andra stölder, narkotikabrott samt allvarligare brott.

Konferens

Stockholm Criminology Symposium 2018 fokuserade bland annat på framgångsrikt polisarbete. I spellistan här ovan kan du se de inspelade sessionerna från konferensen.

Kunskapssammanställning

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? I rapporten Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare (2017) framträder tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren, nämligen att det finns:

  • Rutiner för samverkan
  • Systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare
  • Upparbetade åtgärder och insatser.

översikt 

Kostnader för brott

Litteraturöversikt av studier om kostnader för brott samt studier som fokuserat på ekonomiska fördelar med brottsförebyggande åtgärder. I rapporten återges exempel ur såväl den internationella som den svenska forskningen.

hatbrott

Under 2016 identifierade Brå 6 415 polisanmälningar med hatbrottsmotiv. Det är färre än 2015 men fortfarande på en högre nivå än 2013 och tidigare. Mest minskade antiromska och antisemitiska motiv, medan anmälningar kopplat till asylboenden har ökat.

Avsnitt 7: Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Snacka om brott: avsnitt 7

Våld i nära relationer

7. Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är en företeelse som är svår att utreda. Men hur vanligt är det och hur kan man förebygga den här typen av brott och få fler att anmäla? I Västra Götaland ska man starta ett projekt för att för bättra samarbetet mellan polis, socialtjänst och sjukvård inom just våld i nära relationer.

Medverkande: Anna Frenzel och Olle Westlund, utredare på Brå. Anna Lindström, polis och verksamhetsutvecklare på polisens nationella operativa avdelning, utvecklingscentrum Väst.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 2 september, 2016

Relevanta publikationer: Brott i nära relationer; Målsägandes medverkan i rättsprocessen