Forensiska undersökningar och handläggnings­beslut

NFC är en avdelning inom polisen sedan januari 2015, och ansvarar för forensisk verksamhet, såsom forensiska undersökningar och forensisk spårsäkring och analys vid händelser som innefattar kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära och explosiva element. Vid vissa brottsplatser görs en brottsplatsundersökning, varefter en förundersökningsledare, en lokal brottsplatsundersökare (lokus) eller en ingripandepolis kan göra en beställning till NFC.

I december 2018 fanns 500 anställda vid NFC, men betydligt fler än så arbetar med forensik inom polisen som helhet. Under 2018 arbetade 1 200 polisanställda inom den forensiska verksamheten, från spårsäkring på brottsplats till analyser vid laboratorium och deltagande vid rättegång

NFC hanterar främst stölder, narkotikabrott och allvarligare brott

Sett till polisens samtliga ärenden hanterar NFC bara en mindre del, cirka fem procent. Bland de ärenden som involverar NFC är vissa brottskategorier vanligare än andra. NFC hanterar framför allt inbrott och andra stölder, narkotikabrott samt allvarligare brott, som till exempel mord och dråp eller överlåtelse av narkotika. Vid andra brott är det ovanligt att skicka någon beställning till NFC.

Undersökningar av narkotika och dna är vanligast

NFC genomför flera olika typer av forensiska undersökningar. Vanligast är undersökningar av dna samt av narkotika, dopning och alkohol. Det är inte så vanligt att fingeravtryck och andra spår undersöks vid separata undersökningar, men sådant undersöks relativt ofta i kombination med andra typer av undersökningar.

NFC involverat i en fjärdedel av de ärenden som redovisas till åklagare

Brottmålsprocessen startar med ett brott och avslutas när polis eller åklagare lägger ned ärendet, när åklagaren meddelar åtalsunderlåtelse eller utfärdar strafföreläggande alternativt när ärendet avgörs i domstol. NFC spelar en särskild roll i brottmålsprocessen och är i viss grad involverade i de ärenden som redovisas till åklagare. Under den senaste tvåårsperioden redovisade polisen 274 000 ärenden till åklagare, och NFC var involverade i 69 000 av dem, vilket motsvarar 25 procent.

NFC:s ärenden direktavskrivs mycket sällan. Drygt hälften av dem redovisas till åklagare, och resten läggs ned. Den så kallade redovisningsandelen (den andel ärenden som redovisats till åklagare, i förhållande till samtliga avslutade ärenden) är genomgående hög för NFC:s ärenden, men varierar mellan brottskategorierna. Vissa av brotten anmäls till polisen, medan andra brott registreras av polisen direkt på brottsplatsen. Narkotikabrott är en brottskategori som påverkas av polisens aktivitet mot brott och där det väldigt ofta finns en misstänkt person, vilket bidrar till en hög redovisningsandel. Även vid brott med flera brottskoder är redovisningsandelen särskilt hög.

Vid våldtäkt och inbrott är redovisningsandelen lägre. För våldtäkt, som är ett allvarligare brott, är andelen 18 procent av de ärendena som omfattar endast en undersökning och 25 procent av ärendena med flera undersökningar. För inbrott, som är ett volymbrott, är andelen 14 procent av ärendena med endast en undersökning och 24 procent av ärendena med flera undersökningar.

Fakta om publikationen