Ta fram en kartläggning och lägesbild

Det här stödet beskriver kartläggning och lägesbild som en process men uppdelat i två delar, för att det ska bli så tydligt som möjligt. I praktiken ligger dock många gånger arbetet med kartläggning, lägesbild och orsaksanalys nära varandra, och som utförare kan man behöva röra sig fram och tillbaka mellan de olika delarna. Längst ned på denna sida hittar du också ett fördjupningsavsnitt om Kartläggning.

Med kartläggning avses en systematisk datainsamling om ett geografiskt område, ett brottsproblem eller en befolkningsgrupp. I kartläggningen samlas information om vad, hur mycket, hur ofta, på vilket sätt och under vilka förutsättningar som brottsligheteten sker eller uppträder.

En lägesbild är en sammanställning kartläggningens resultat. Den är en samlad bedömning om var problemen är som störst, hur situationen ser ut jämfört med referensdata och hur utvecklingen sett ut över tid. En mer avancerad lägesbild kan också innehålla prognoser eller fördjupningar kring vissa brottstyper. Lägesbilden fungerar sedan som underlag när man väljer och planerar åtgärder.

Kartläggning är att samla in information om brottslighet. Lägesbilden är en sammanställning och sammanvägning av kartläggningens resultat.

 Börja inledningsvis med att sammanställa en översiktlig statistisk kartläggning för att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper. Identifiera även återkommande platser eller tider för brottsligheten.

Lägesbilden kan visa vilka problem som är vanligast, hur stor risken för utsatthet är eller hur utvecklingen ser ut över tid. Det är även intressant att undersöka om kommunen har speciellt stora problem jämfört med andra områden eller om det finns andra avvikelser.

En lägesbild kan också innehålla ett proaktivt tänkande genom att man förutser problem. En sådan bild kan till exempel bygga på omvärldsbevakning. Det kan vara planerade eller pågående plan- eller byggprojekt, etablering av verksamheter eller befolkningssammansättning.

Kartläggningen och lägesbilden kommer sedan att byggas på och fördjupas under de gemensamma förberedelserna.

Fördjupning

Det finns fördjupningsavsnitt gällande kartläggning och lägesbild att ta del av. Du hittar dem på följande sidor:

»Börja med statistik

»Identifiera mönster

WEBBINARIUM

Hur kan kartläggningar och lägesbilder utformas och användas?

Se vårt webbinarium om samverkan med kartläggningar och lägesbilder – nycklar till ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Hur kan ni anpassa ert kartläggnings- och lägesbildsarbetet efter era förutsättningar? Från den 25 maj 2021.

Created with Sketch. Steg 5 Steg 4 Steg 3 Steg 2 Steg 1

Var noga med kartläggningen och analysen men fastna inte i den. Styrgruppen kan stödja kartläggnings- och analysarbetet genom att sätta en tidsram för när det ska vara färdigt.

Fördjupning: Kartläggning

Kartläggning på grundläggande nivå

Förutsättningar:

  • Någon form av strategisk organisation för det brottsförebygganande arbetet.
  • Det kan finnas en ansvarig funktion som samordnar arbetet.
  • Ofta begränsningar avseende tid, resurser, mandat och tidigare samverkan.

Ledordet för ett kartläggningsarbete utifrån grundförutsättningar är enkelhet.

Kartläggningar på grundläggande nivå handlar om att bygga en strukturerad kartläggning baserad på öppna och lättillgängliga data. Kartläggningen kan avse övergripande beskrivningar på kommun- eller lokalpolisområdesnivå och bygga på den information som redan finns i organisationerna. Många gånger finns exempelvis statistik över kostnader eller händelser redovisad och dokumenterad som en del i verksamhetsuppföljningen. Det kan också gälla annan information, exempelvis antal ärenden eller uttryckningar, som kan sammanställas utan ytterligare bearbetning. Ytterligare källor är rapporter från brottsförebyggande arbetsgrupper.
Informationen som samlas in är generell och inte nedbruten på exempelvis enskilda områden, skolor eller platser. Exempelvis kan socialtjänsten ge information till en övergripande bild utan att gå ner på målgrupper. På grundnivån handlar kontakt med näringslivet om att ha kontakter med de kommunala bolagen och med upphandlat väktarbolag, eftersom de har tillgång till information som går att använda direkt utan vidare bearbetning.

För polisen kan det vara aktuellt att samla in data enligt den så kallade stadiemodellen och att samla information enligt Polismyndighetens metodstöd mot organiserad brottslighet i lokalsamhället och utsatta områden: Utvecklingscentrum Väst (Polismyndigheten 2016). På den här nivån blir näringslivet en mer aktiv aktör, både som samverkansaktör och som bärare av såväl kvantitativ som kvalitativ information. Cylindermodellen, som är en fördjupning av stadiemodellen, ingår på den breddade nivån.

En kartläggning på grundläggande nivå kommer som lägst att ta hänsyn till statistik över anmälda brott och anlagda bränder samt statistik från Sveriges Kommuners och Regioners Öppna jämförelser trygghet och säkerhet. Om trygghetsmätningar genomförs ska de också ingå. Statistiken kan kopplas ihop med informationen från medborgar- och medarbetardialoger.

Här nedan följer exempel på informationskällor som kan använda för kartläggningar på grundläggande nivå.

Tänk på att:

Denna förteckning är inte heltäckande; det kan finnas andra informationskällor som bidrar till kartläggningen. Likaledes ger de beskrivna fördelarna och begränsningarna inte heltäckande svar på informationskällornas styrkor och svagheter, utan ska snarare ses som exempel.

Förslag på underlag från kommunen

Många kommuner har ett internt incidentrapporteringssystem för att systematisera och hantera avvikelser i den fortlöpande kommunala verksamheten. Det åsyftar allt från vardagliga tekniska tillbud till allvarligare hotande händelser som då även medför polisanmälningar. En del kommuner har även it-tekniska applikationslösningar för att involvera allmänheten, exempelvis i verksamheter som sköter gator och parker eller annat underhåll.

Fördel: Underlaget ger förståelse och överblick över vilka brottsproblem som skulle kunna förebyggas internt inom kommunen.

Begränsning: Användningen kan variera mellan olika verksamheter som ska inrapportera samt genomsnittligt bortfall till följd av internvariation inom specifika verksamheter.

Den eller de funktioner som ansvarar för hantering av skadegörelse på kommunala fastigheter eller markområden för statistik över kostnader och arbeten de behöver utföra. Kostnaderna kan avse dels de enskilda fallen av åverkan, dels den sammanlagda summan över ett kvartal eller ett år. De allra flesta verksamheter för också statistik över var, när och hur skadegörelsen skett.

Fördel: Statistiken utgör ett bra underlag för att få en överblick över vilka platser som drabbas mest, och den är ofta mer tillförlitlig än anmälningsstatistik som inte alltid är lika geografiskt precis.

Begränsning: Det kan finnas brister i hur pass väl kostnaderna är specificerade samt om de systematiskt dokumenteras. Om kostnaderna är uppdelade mellan flera verksamheter försvåras överblicken.

De allra flesta kommuner genomför – på egen hand eller tillsammans med exempelvis regionen – skolundersökningar som berör livsstil och levnadsvanor. Undersökningarna omfattar ofta frågor om trygghet i olika sammanhang, exempelvis i skolan eller i bostadsområdet. Många gånger ställs det frågor om ungdomarna utsatts för hot, misshandel, narkotika eller någon annan form av brott.

Fördel: Skolundersökningar ger ett bra underlag till kunskap om vad ungdomar upplever för svårigheter i sin vardag samt hur detta utvecklas över tid.

Begränsning: Enkätundersökningar kan ha ett stort bortfall, för att vissa personer inte svarar alls eller att vissa frågor inte besvaras. Det finns också en problematik kring individers självskattning och upplevelser. Till exempel behöver inte den subjektiva uppfattningen om den egna utsattheten stämma överens med den faktiska utsattheten.

Anställda inom kommunala förvaltningar och polis har en skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten enligt socialtjänstlagen, i vanligt tal omnämnt som att göra en oros¬anmälan . I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. I vissa fall omfattar lagstiftningen även vuxna, om det är fara för liv och hälsa.

Fördel: Orosanmälningar ger på ett relativt enkelt sätt en överblick över vilka sårbarheter och utmaningar som finns för medborgare i kommunen, och internt utgör de ett bra sätt att involvera socialtjänsten i ett övergripande arbete. Det är även intressant att studera hur anmälningar förändras över tid.

Begränsning: Orosanmälningar tenderar att öka vissa delar av året, exempelvis i samband med skolterminsavslutningar eller lov. Det beror inte bara på en ökad oro, utan på att uppgiftslämnare, ofta skola/förskola, samlar på sig och anmäler en stor mängd samtidigt.

Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga. Ofta i frågor där det finns en ömsesidig vilja att utbyta alltifrån åsikter och behov av förändringar och förbättringar till underlag för formella politiska beslut.

Fördel: Ett konstruktivt sätt att komma närmare medborgarnas vardag, med fokus på vad medborgarna uttrycker för behov.

Begränsning: Det krävs tid och kunskap att hitta rätt form för att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället. Representativiteten och tiden är två svårigheter som återkommer. Det är svårt att omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete, utan att det tar för lång tid.

Räddningstjänsten har bra och lättillgänglig statistik över anlagda bränder och kan redovisa det på såväl övergripande som detaljerad nivå.

Fördel: Statistiken ger en god överblick över viktiga händelser som berör många medborgare. Detta är ett effektivt sätt att involvera räddningstjänsten, som är en nyckelaktör lokalt.

Begränsning: Det finns sekretessregler som gör att det inte alltid går att veta exakt vad som har hänt eller var det hände. Det kan också vara svårt att bedöma om branden orsakats av brott.

Förslag på underlag från polisen

Polisen har tillgång till statistik över alla anmälda brott i kommunen. På den här nivån kan det vara bra att börja med att kartlägga de brott som sker i det offentliga rummet. Det kan till exempel handla om misshandel och personrån eller brott som påverkar människors trygghet, såsom bostadsinbrott och cykelstölder.

Fördel: Enkelt för polisen att ta fram.

Begränsning: Det finns risk att det blir en viss typ av brott som framkommer och som det finns standardlösningar för, vilket gör att den framtida orsaksanalysen, om varför brotten uppstår, riskerar att ignoreras. Anmälda brott och faktisk brottslighet är två helt olika saker. Det finns varierande orsaker till att olika brott anmäls i olika utsträckning. För de flesta brottstyper finns ett mörkertal, det vill säga att många brott som begåtts inte har anmälts, medan det för vissa andra brottstyper rapporteras in fler brott än vad som begås (exempelvis när dödsfall som anmälts som mord visar sig ha naturliga orsaker). Det gäller för alla parter att veta att antalet anmälda brott inte ger en heltäckande beskrivning av hur brottsligheten ser ut i en kommun eller lokalpolisområde.

Förutom statistik över anmälda brott har polisen även statistik över socioekonomiska förhållanden, baserad på bland annat data från statistikmyndigheten SCB. Stadiemodellen är en polisiär analysmodell för att visualisera och beskriva vilka socioekonomiska stadier samhällen eller bostadsområden befinner sig i. Varje stadium motsvarar en viss typ av stödbehov, ur ett socioekonomiskt perspektiv. Från det första stadiet, som karaktäriseras av enstaka brott och goda skyddande strukturer, till det fjärde stadiet, där det råder parallella samhällsstrukturer och en etablerad kriminogen miljö.

Fördel: Modellen bygger ett omfattande frågebatteri/frågematris samt ett stöd för att tolka bedömningen (metodstödet). Det blir ett viktigt verktyg för polisen – och i förlängningen även kommunen, för att förstå hur komplexa lokala strukturer hänger samman och som är lämpligast för polisen att arbeta med.

Begränsning: Modellen är tidskrävande och de resultat som presenteras bygger delvis på subjektiva bedömningar.

Händelserapporter är rapporter som ska sammanfatta polisiära händelser som inte blir anmälningar om brott, till exempel en trafikolycka eller buskörning på moped. I händelserapporten dokumenteras anmälare, typ av ärende, prioritet, beordrad patrull, åtgärd och när insatsen avslutas.

Fördel: Rapporterna ger ett bra kompletterande underlag till kartläggningen, ökar förståelsen för brottslighetens sammanhang, ger förståelse för vilka problem som medborgarna upplever.

Begränsning: För att ha nytta av underlaget krävs det en manuell bearbetning av fritexten.

Det är oftast enkätundersökningar som initieras från polisen för att komplettera medborgardialogerna.

Fördel: Ökar kunskapen och förståelsen för vad som uttrycks generera trygghet och otrygghet bland medborgarna.

Begränsning: Det finns begränsningar i hur många som kan få en enkät, och hur många av dem – och vilka – som faktiskt fyller i den. Det medför att den som tolkar resultatet riskerar att övertolka sambandet mellan faktisk utsatthet och upplevd otrygghet i undersökningens resultat.

Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga, i detta fall polis och/eller andra samverkanspartner. För polisens del är syftet att få en fördjupad bild av medborgarnas känsla av trygghet i sin närmiljö, och att stärka relationen och förtroendet mellan medborgare och polis.

Fördel: Det är ett konstruktivt sätt att komma närmare medborgarnas vardag med fokus på vad medborgarna uttrycker för åsikter.

Begränsning: Representativiteten och tiden. Det är svårt att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället samt att kunna omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete inom rimlig tid. Det finns även risk att mötena resulterar i löften som inte går att omsätta i faktiska insatser.

Polisiära medarbetardialoger syftar till att lyssna in och förankra kunskap och erfarenheter utifrån medarbetarnas perspektiv.

Fördel: Dialogerna fördjupar och kompletterar medborgardialogerna och är ett sätt att ta tillvara de anställdas kompetens och förmåga att utveckla och förbättra det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Begränsning: Även här utgör representativiteten den främsta begränsningen. Det kan vara svårt för operativ personal i yttre tjänst att få tid och utrymme att medverka.

Förslag på underlag från kommunala bolag

De flesta allmännyttiga bostadsbolag, och även många privata bolag, gör återkommande boendeundersökningar. I frågeformulären finns det ofta även frågor som berör trygghet/otrygghet, trivsel och utsatthet för brott.

Fördel: Boendeundersökningar är ett bra komplement till andra statistikunderlag och har ofta en hög svarsfrekvens. Resultaten brukar kunna omsättas i faktiska åtgärder av fastighetsbolag i samråd med andra samverkanspartner.

Begränsning: Boendeundersökningar omfattar endast det egna bostadsbeståndet, och det kan dessutom vara svårt att avgöra vilken information som bidrar till att öka den brottsförebyggande kapaciteten.

Allmännyttan och andra kommunala bolag har bra koll på vilka kostnader de löpande och över tid har inom sitt bestånd. Underlaget kan med fördel föras samman med kommunens kostnader för klotter och skadegörelse.

Fördel: Det är enkelt och tydligt att ta fram och få överblick över kostnaderna. Det är enkelt att räkna hem vinster på en insats, genom för- och eftermätningar.

Begränsning: Det underlag som genereras gäller bara de bestånd som bolagen själva rår över.I ett bostadsområde kan det dock finnas en rad olika fastighetsägare, vilket gör det svårt att få en totalbild.

Förslag på underlag från näringslivet

De flesta kommuner har ett avtal med väktarbolag som sköter bevakning av olika kommunala objekt, oftast kvälls- och nattetid. De har i kontraktet inskrivet att de avlägger dagliga tjänstgöringsrapporter.

Fördel: Väktarrapporterna innehåller information om olika former av ordningsstörningar och andra iakttagelser som kan komma till nytta, inte minst med tanke på att de ofta sker vid tidpunkter då de flesta andra verksamheter inte arbetar.

Begränsning: I likhet med exempelvis anmälda brott är väktarrapporterna inte heltäckande. Beroende på deras olika förutsättningar kan det vara svårt att värdera mängden ordningsstörningar mot varandra, eftersom detta exempelvis kan påverkas av ronderingscheman, antalet väktare i tjänst eller vilka objekt som är prioriterade för bevakning. Den information som framkommer behöver kompletteras av underlag underlag för att bekräftas som korrekt.

Förslag på underlag från Brå

Brå genomför årligen den Nationella trygghets­undersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Fördel: Ger svar på utsatthet för brott som vanligen har ett stort mörkertal.

Begränsning: Vissa variabler är inte tillgängliga på polisområdesnivå, lokalpolisområdesnivå och kommunnivå. Dessutom finns resultat på stadsdelsnivå endast för några få kommuner.

Kartläggning på breddad nivå

Förutsättningar:

  • Organisation finns för det lokala brottsförebyggande arbetet.
  • Samordnare inom kommunen och kommunpolis samverkar med god struktur.
  • Funktionerna har tid, mandat och ekonomiska resurser.
  • Möjlighet att bredda det lokala brottsförebyggande arbetet.

Ledordet för kartläggningsarbetet med breddade förutsättningar är utveckling.

Kartläggningar för dem som har ett brottsförebyggande arbete på breddad nivå är djupare än de som genomförs på den grundläggande nivå. Utöver den grundläggande nivåns övergripande informationsinhämtning kan data nyanseras och brytas ned på områdes- eller gruppnivå. Det går nu även att ta fram data för tidvariationer, såväl årstidsbundna som dygnsbundna.

Det finns även möjlighet att initiera egna datainsamlingar, såväl kvantitativt som kvalitativt, för att bredda kunskapen. För den kvalitativa delen kan trygghetsvandringar, medarbetardialoger och egeninitierade trygghetsmätningar användas. För polisens del är det lämpligt att introducera användningen av cylindermodellen.

Här nedan följer exempel på information att ta med in i kartläggningen på den breddade nivån.

Tänk på att:

Denna förteckning är inte heltäckande; det kan finnas andra informationskällor som bidrar till kartläggningen. Likaledes ger de beskrivna fördelarna och begränsningarna inte heltäckande svar på informationskällornas styrkor och svagheter, utan ska snarare ses som exempel.

Förslag på underlag från kommunen

Kommuner, och i vissa fall regioner, kan ibland göra egeninitierade kompletterande trygghetsmätningar, för att än tydligare lyfta fram det lokala medborgarfokuset på trygghet och otrygghet på exempelvis områdesnivå. Det görs ofta efter en avvägning av om tillgängliga data behöver kompletteras.

Fördel: Frågeställningarna och urvalet kan skräddarsys utifrån en urvalsram innehållande de kriterier som eftersöks. Det medför att mätningen anpassas efter det som ska studeras samt att svaren har bäring på och blir relevanta för det lokala brottsförebyggande arbetet.

Begränsning: Arbetet kräver kunskap om vad som kan studeras och hur frågorna ska ställas. Det finns risk att arbetet blir ledande eller på andra sätt håller tveksam validerings- och kvalitet. Det finns även en risk för enkättrötthet om det görs med för täta intervaller. En annan viktig avvägning är om det är ekonomiskt försvarbart i relation till tid och vad resultatet kan ge.

Medarbetardialoger syftar till att lyssna in och förankra kunskap och erfarenheter utifrån medarbetarnas perspektiv. För kommunens del är medarbetardialogen på breddad nivå det krävs egen informationsinhämtning som det kan saknas utrymme för på grundnivå.

Fördel: Dialoger med medarbetare fördjupar och kompletterar medborgardialogernas perspektiv och är ett sätt att ta tillvara de anställdas kompetens och förmåga att utveckla och förbättra det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Begränsning: Det kan vara svårt för operativ personal att få tid och utrymme att medverka.

Inom många kommuner finns tillgång till fälttjänster som arbetar uppsökande med social prevention gentemot målgrupper som är eller riskerar att hamna i riskzonen för normbrytande beteende.

Fördel: Fältfunktioner arbetar relationsskapande med målgrupper som många andra verksamheter kan ha svårt att nå fram till, vilket medför att de får värdefull information som kan vara till stor hjälp framförallt operativt.

Begränsning: Fälttjänsterna kan ha invändningar mot att dela vidare information, eftersom de upplever det som att de då missbrukar målgruppernas förtroende. Den information som framkommer behöver kompletteras av annat underlag för att bekräftas som korrekt.

Det här avser data som genereras från veckovisa avstämningar från verksamheter på operativa nivå med fokus på yttre miljö i bostadsområden.

Fördel: Informationen bidrar till ett aktuellt och verksamhetsnära underlag som kan beskriva vad som händer över tid i ett visst område.
Begränsning: Informationen avser främst det som händer i den yttre miljön, vilket innebär att en del brottskategorier därmed inte kommer att ingå i underlaget (exempelvis bedrägerier, it-brott eller brott i nära relationer).

Trygghetsvandringar är en metod för att involvera och engagera medborgare i lokalsamhället genom att de inventerar sin egen fysiska närmiljö, ofta tillsammans med företrädare för civilsamhället, kommunen, polisen och lokala näringsidkare.

Fördel: De som bor och verkar i ett lokalsamhälle har oftast bäst kännedom om platser och miljöer som de upplever som trygga respektive otrygga. Genom att engagera dem tillsammans med professionella företrädare fördjupas det demokratiska samtalet och möjligheten att påverka miljön i en riktning som både är brottsförebyggande och trygghetsskapande.

Begränsning: Det kan vara svårt att få med olika grupper av medborgare. De som har störst behov kan vara de svåraste att nå. Det gäller att lyckas få med ett representativ urval personer som speglar lokalsamhället, såväl vad gäller kön och ålder som etnisk och kulturell bakgrund.

Förslag på underlag från polisen

Polisen har möjlighet att kartlägga anmälda brott på områdes-/bostadsområdesnivå, som inte innehåller personuppgifter utan att bryta sekretess.

Fördel: Datan som genereras ger mer träffsäker information om hur anmälda brott varierar mellan olika bostadsområden, olika tider på dygnet, olika brottstyper, gärningspersoner och utsatta.

Begränsning: Kommunpoliser inom lokalpolisområdena kan behöva stöd från analytiker på regional nivå för att ta fram underlaget. Redovisar främst det som händer i den yttre miljön, vilket innebär att en del brottskategorier därmed inte kommer att ingå i underlaget (exempelvis bedrägeri, it-brott och brott i nära relationer).

När polisen tar upp en anmälan skrivs även en fritext med mer utförlig information. Den fritexten tas ofta inte med in i statistiken, men finns som tillgänglig information.

Fördel: Rätt använd kan fritexten bidra med kompletterande underlag, utöver statistiken över anmälda brott, och skapa en bredare förståelse för brottens sammanhang. Fritexten beskriver exempelvis tillvägagångsätt, signalementsuppgifter och orsakssammanhang.

Begränsning: För att ta fram och kategorisera informationen i fritexten krävs manuell bearbetning, och därmed tid och resurser, , vilket kan vara svårt för lokalpolisområdet.

Polisen kan, via särskilda funktioner, bidra med en samlad information om antalet individer i de våldsbejakande extremismmiljöerna samt om hur aktiva de är i olika sammanhang.

Fördel: Ger värdefull information om en svårtillgänglig miljö samt en uppfattning om aktiviteten inom grupperna.

Begränsning: Bygger på underrättelseinformation och kan för de flesta kommuner av sekretesskäl endast redovisas som en samlad bedömning.

Avancerade GIS-kartor, indelade i rutor på 250 * 250 meter. Utvecklat av Malmö universitet, polisen med flera. Platsspecifika egenskaper på små områden, för att identifiera och analysera mönster.

Fördel: GIS-kartor är i princip obegränsade informationsunderlag. Den här ger ett än mer träffsäkert kartläggningsunderlag, till såväl den operativa som strategiska lägesbilden.

Begränsning: Arbetet kräver lokal insats som kan ta tid att sammanställa, hänsyn måste tas till sekretess.

Ett polisiärt metodverktyg som följer som en fortsättning och fördjupning av stadiemodellen som används på grundnivå. Fokuserar på att skapa förståelse för hur den kriminogena miljön ser ut i ett område.

Fördel: Ett viktigt fortsättningsarbete som likt flertalet på den fördjupande nivån breddar kunskapsunderlaget in i en gemensam lägesbild.

Begränsning: För att cylindermodellen ska komma till sin rätt behöver den föregås av Stadiemodellen och Polismyndighetens metodstöd; det blir inte bra om de två stegen frångås.

Förslag på underlag från kommunala bolag

En del kommunala bolag, allmännyttan och energibolag, gör fördjupande undersökningar med direkt fokus på brott och otrygghet gentemot sina kundgrupper, ofta på områdesnivå.

Fördel: Om de sammanställs med andra underlag på områdesnivå, leder det till en fördjupning av kunskapsunderlaget.

Begränsning: Risken är att svarsfrekvensen är låg, vilket ger behov av en urvalsanalys. Dessutom är långt från alla medborgare kunder hos kommunala bolag.

Förslag på underlag från civilsamhället

Civilsamhället – genom exempelvis kvinnojour, brottsofferjour, ungdomsjour eller liknande – ombesörjer flera stödfunktioner lokalt. De har kunskap om utsatthet, vilka brott målgrupperna är utsatta för och trenderna inom brottsligheten.

Fördel: Underlaget de förmedlar kan tillföra kvalitativa data från målgrupper som i många andra sammanhang kan vara svåra att nå.

Begränsning: Framförallt finns det begränsningar i urvalet; långt från alla utsatta kommer i kontakt med civilsamhällets företrädare. Svaren ska därför närmast ses som en bild av hur utsattheten gestaltar sig, snarare än av hur många som är i behov av hjälp. Den information som framkommer behöver kompletteras av andra underlag.

Nattvandrare är vanliga medborgare som vill bidra till en trygg utemiljö och som genom sin närvaro utgör ett viktigt komplement till offentliga företrädare från kommun och polis. De ser, hör och lokaliserar över tid en mängd information som kan vara till gagn för framförallt en operativ lägesbild.

Fördel: Nattvandring kan bidra med kompletterande information som inte fångas upp på annat sätt.

Begränsning: Det finns alltid risker med att koncept som nattvandring, som bygger på ideella insatser, drar till sig personer som försöker bli en del av gruppen med andra intentioner än trygghetsskapande. Det kan leda till destruktiva utfall, otrygghet och i värsta fall lagbrott. Det innebär också att det finns risk för desinformation som inte stödjer data till kartläggningen.

Förslag på underlag från näringslivet

I en kommun finns det ofta ett lokalt näringslivskluster eller företagarförening som tillsammans har god överblick över vilka kostnader medlemmarna har för brott.

Fördel: Underlaget de genererar ger en bra överblick över näringslivets utsatthet.

Begränsning: Näringslivets sammanställning redovisar bara kostnader från dem som vill vara transparenta och ingår i nätverket.

Det är viktigt att få ett brett generellt underlag om utsatthet för hot och våld. En viktig ingång är att undersöka hur vanligt det är inom näringslivet. Ett sådant underlag kan uppnås med hjälp av enkäter och intervjuer, eller genom kontakt med en näringslivsförening eller motsvarande.

Fördel: Det ger en viktig inblick i hur utsattheten är för olika lokala branscher.

Begränsning: En risk som alltid finns är att subjektiva bedömningar av exempelvis upplevt hot och våld tar stor plats.

Näringslivet gör många olika typer av underlagsbedömningar, inte minst om brott och trygghet. Som ett exempel kan dagligvaruhandeln, såväl på nationell som lokal nivå, bidra med underlag om vad de själva utsätts för i form av kostnader för stölder, hot, ordningsstörningar med mera.

Fördel: Det är ett bra initiativ att involvera det lokala näringslivet i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. En bra start är deras egen statistik, inte minst med tanke på hur trender utvecklats över tid och vad de själva ser som svårigheter och problem.

Begränsning: Hur mycket näringsidkarna vill bidra med egna data till den lokala lägesbilden kan variera, av exempelvis konkurrensskäl.

Förslag på underlag på regional nivå

Regionerna har tillgång till data om behov och grad av sjukvård efter utsatthet för brott, vilket kan vägas in i en lokal kartläggning. Inte minst handlar det om brott som sker på eller i anslutning till deras anläggningar eller gentemot dess personal. Ibland finns survey-undersökningar genomförda för vissa typer av fenomen.

Fördel: Underlaget ger en inblick i och breddar förståelsen för hälso- och sjukvårdens förutsättningar och behov inom brottsförebyggande arbete. Det kan skapa bredare förståelse för deras behov då underlaget inte nås av någon annan instans, rörande exempelvis misshandelsbrott. Det skapar en öppning och ingång som gör dem inkluderade i kartläggningen och i förlängningen det brottsförebyggande arbetet.

Begränsning: Vissa underlag måste bearbetas fram med strikta etikprövningsregler. Det gör att det kan vara svårt att få ta del av dessa.

Kriminalvården kan idag via sin webbplats ge övergripande information om återfallsstatistik i brott. Sådan statistik har även Brå tillgång till, men den skiljer sig åt på vissa punkter. Brås statistik omfattar alla brott, medan Kriminalvårdens statistik fokuserar på de brott som åter blir aktuella för deras verksamhet. Hos Kriminalvården ges alltså statistik om andel återfall efter brottstyp, ålder, kön och påföljd, medan Brå kan ge mer detaljerad statistik om brottstyper, ålder, tid till återfall samt relation till tidigare belastning.

Fördel: Kriminalvårdens information ger en övergripande bild av vilken förväntan som finns på olika typer av brott och på olika målgrupper. 

Begränsning: Hur mycket näringsidkarna vill bidra med egna data till den lokala lägesbilden kan variera, av exempelvis konkurrensskäl.

Kartläggning på avancerad nivå

Förutsättningar:

  • Stora möjligheter att bedriva avancerat brottsförebyggande arbete.
  • Kapacitet att närma sig brottstypsområden som varit svåra att få med i det lokala brottsförebyggande arbetet.
  • Civilsamhället och näringslivet självklara medspelare.
  • Finns upparbetad samverkan med universitet och högskolor.

Ledordet för kartläggningsarbete utifrån avancerade förutsättningar är fördjupning.

Kartläggningar för det brottsförebyggande arbetet på avancerad nivå bygger på att det finns förutsättningar för och efterfrågan på träffsäkra lokalt differentierade underlag. Det finns kapacitet att närma sig brottstypsproblem som rör brottstypsområden som av tradition varit svåra att få med i det lokala brottsförebyggande arbetet (exempelvis våld i nära relationer, bedrägeribrott, internetrelaterad brottslighet m.m.). Under den här fasen driver den lokala verksamheten utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet. Lokalt skapas kunskap som kan generaliseras vidare.

På den här nivån är fokus framförallt på att fördjupa och bearbeta de data som finns att tillgå. Det kan exempelvis handla om att statistik från polis och kommun belyses från fler infallsvinklar än tidigare.

I arbetet är civilsamhället och näringslivet självklara medspelare vid kartläggningen, och de tar tillsammans med övriga gemensamt ansvar för arbetet. Det kan också finnas upparbetad samverkan med universitet och högskolor.

Här nedan följer exempel på information till en kartläggning som kan vara lämplig när man har avancerade förutsättningar för arbetet.

Tänk på att:

Denna förteckning är inte heltäckande; det kan finnas andra informationskällor som bidrar till kartläggningen. Likaledes ger de beskrivna fördelarna och begränsningarna inte heltäckande svar på informationskällornas styrkor och svagheter, utan ska snarare ses som exempel.

Förslag på underlag från kommunen

Socialtjänsten har en stor mängd data som är sekretesskyddad, men som bearbetad och avidentifierad kan komplettera lägesbilden med ny information, exempelvis antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Fördel: Kvalitetssäkrade och korrekt avidentifierade ackumulerade data från socialtjänsten är nyckelinformation på fördjupad nivå.

Begränsning: Socialtjänstens data rör individer, vilket betyder sträng sekretess, och för att kunna använda dessa data måste de först förändras, sedan avidentifieras och till slut ackumuleras på exempelvis områdesnivå. Det kräver analytisk kompetens samt sekretess.

Förslag på underlag från polisen

Brottsstatistik baserat på händelser som sker i eller i anslutning till privat miljö, exempelvis våld i nära relationer. Flertalet av de mest integritetskränkande brotten sker inom hemmets fyra väggar.

Fördel: Tillför viktiga kompletterande prioriteringar i det lokala brottsförebyggande arbetet, inte minst eftersom våld i nära relationer traditionellt inte finns med i kartläggning och lägesbild.

Begränsning: Underlaget kräver en kraftig bearbetning och arbetsinsats inom polisen. Lokalpolisområdet behöver stöttning från regionsanalytiker. Känsliga data måste programmeras om till områdesnivå; annars finns uppenbara sekretessbrytande risker.

Hot spots är en kriminologisk term som avser sådana platser som attraherar en stor mängd brott. Polisen analyserar specifika platser utifrån deras brottsalstrande struktur för att komma fram till varför brotten begås just där, av vilka och på vilket sätt.

Fördel: Ett ytterligare sätt att kunna fördjupa kunskapen om de platsspecifika miljöer som på olika sätt alstrar brott och otrygghet.

Begränsning: Likt tidigare beskrivna begränsningar under cylindermodellen, behöver även hot spot-analyser föregås av annat arbete innan det blir aktuellt med denna insats och dess underlag.

Förslag på underlag från nationella organisationer

En ny lagstiftning kommer att göra det möjligt för socialtjänsten och Kriminalvårdens frivårdsinspektörer att få tillgång till statistik om kommande frigivningar från fängelse två till tre månader i förväg.

Fördel: Den informationen kan på övergripande nivå utgöra ett viktigt underlag, inte minst i den operativa lägesbilden.

Begränsning: För att inte bryta sekretessen kommer det endast att finna data på övergripande nivåatt tillgå. Det innebär att det i många fall endast blir en sammanställd siffra för kommunen som helhet, och att den endast kommer att kunna brytas ner till lägre nivå i de befolkningsmässigt större kommunerna.

Underlag som ökar möjligheten för kommunerna att få lokal statistik (via socialtjänsten) över ungdomar som dömts för brott . Det som kan användas är antal inkomna polisanmälningar om barn och ungdomar som begått brott i jämförelse med hela ungdomsgruppen, fördelat på kön och ålder. Exempelvis inkomna ärenden om barn under 15 år jämfört med den totala ungdomsgruppen under 15 år (alternativt per 1 000 invånare) och de mellan 15–17 år jämfört med den totala ungdomsgruppen under 15 år (alternativt per 1 000 invånare). OBS! Viktigt är att relatera antalet inkomna ärenden till övriga åldersgruppen, annars är det lätt att det blir missvisande information om ungdomsbrottsligheten.

Fördel: Bidrar till kunskapen om hur många som lokalt dömts till den här typen av påföljd.

Begränsning: Sekretesskyddat underlag som måste aggregeras upp till övergripande nivå – därför inte möjligt i mindre kommuner, därför att underlaget där blir för litet.

Vilken nivå?

Svara på några frågor för att se vilken nivå ni befinner er på.

Starta testet

Tänk på att grundläggande nivå i kartläggningen hör samman med grundläggande nivå i lägesbilden, och motsvarande för de övriga nivåerna.

Sidan senast uppdaterad:

Samverkanshandboken
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan
Brottsförebyggande rådet
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan