Skadegörelse och klotter

En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Om människor undviker att passera och vistas på dessa platser ökar risken för att de ska förstöras ytterligare.

Med en gemensam orsaksanalys och samordnade åtgärder kan skadegörelsen motverkas.

Foto av graffiti på p-huset Anna i Malmö

På p-huset Anna i Malmö är det tillåtet att måla på två av väggarna.

Att förebygga klotter

Forskning understryker att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet.

Bland de som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, 14-15-åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott.

Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Att ge ungdomar möjlighet till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder.

För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas.

Metod

Grannsamverkan

Skadegörelse sker ofta i skydd av anonymitet. Genom ökad kunskap och engagemang kan grannar tillsammans minska anonymiteten och tillsammans motverka mycket av den brottslighet som sker i bostadsområden.

I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Stödmaterial

Faktablad om klotter

I faktabladet kan du läsa om förebyggande åtgärder på lokal nivå mot klotter.

Publikationer

Klotterförebyggande åtgärder

Klotter (det olagliga uttrycket) och graffiti (det lagliga uttrycket) är komplicerade områden; något som beskrivs i rapporten Klotterförebyggande åtgärder. En idéskrift om att tänka parallellt. Hittills gjorda erfarenheter tyder på att en viss sorts förebyggande åtgärder kan fungera mot en viss sorts klottrare. För andra kategorier av klottrare passar andra sorters förebyggande åtgärder bättre. Sammantaget bör de förebyggande åtgärderna vara lika mångfacetterade som de grupper av klottrande ungdomar och unga vuxna är.

Nationell kartläggning

På regeringens uppdrag gjorde Brå år 2003 en nationell kartläggning och analys av klotterförebyggande åtgärder. Därefter har ingen liknande landsomfattande studie gjorts. Rapportens huvudresultat var att det finns ett omfattande och skiftande klotterförebyggande arbete i landet, men att inget av detta är vetenskapligt utvärderat.