- Start
- / Forskning och analys
POLIS
Polisen har växt mer centralt än lokalt
Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena. Det visar Brås rapport om polisens resursfördelning och tillväxt.
Resultaten bygger på analyser av verksamhetsstatistik över antal anställda totalt, samt uppdelat på verksamhetsområden, organisatorisk nivå, och geografiska delområden.
Vårt uppdrag
Brå bedriver forskning om brottsligheten och rättsväsendets verksamheter. Vi bidrar till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet samt genomför utvärderingar av satsningar och reformer.
Belysning
Går det att förebygga brott genom att förändra utomhusbelysningen?
Ett sätt att försöka förebygga brott på allmänna platser är genom förändrad utomhusbelysning. Den här studien samlar resultat från effektmätningar av belysningsåtgärder som gjorts i olika länder. Resultaten visar att åtgärderna sammantaget gett statistiskt signifikanta brottsförebyggande brottsminskningar, att belysningsförändringar är effektiva och billiga, men samtidigt inget universalmedel.
UNGDOMAR OCH BROTT
Skolan vanlig brottsplats när unga utsätts för brott
45 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsattes för brott under 2021, vilket är den lägsta nivån sedan 2015. Det året skedde en stor del av undervisningen digitalt, men trots det var skolmiljön den vanligaste platsen för misshandel – både lindrig och grövre – samt fysiska sexuella kränkningar. Skolan var även den näst vanligaste brottsplatsen när det gäller rån. Det visar Skolundersökningen om brott 2021, en undersökning där elever i årskurs nio svarar på frågor om utsatthet för och delaktighet i brott.
HATBROTT
Hatbrott i digitala miljöer
Denna rapport beskriver förekomsten och karaktären på digitala hatbrott under år 2020. Resultaten beskriver vilka digitala miljöer som de digitala hatbrotten sker i, fördelningen av olika brottskategorier och hatbrottsmotiv samt omständigheter kring den utsatta.
Ladda ner som pdf
BROTTSUTVECKLINGEN
Brottsutvecklingen till och med 2021
Denna kortanalys utgår från tillgängliga och lämpliga källor för att ge en aktuell och lättillgänglig bild av brottsutvecklingen i Sverige. I analysen synliggörs även eventuella förändringar i brottsligheten under 2000-talet.
Brottstyper
I kortanalysen beskrivs utvecklingen för:
- bostadsinbrott
- bilstöld och stöld ur eller från fordon
- cykelstöld
- bedrägeri
- hot
- personrån
- misshandel och dödligt våld
- sexualbrott
KÖP AV SEXUELLA TJÄNSTER
Polisens arbete mot sexköpsbrott med vuxna säljare är idag inriktat mot så kallade eskortsidor. Arbetet behöver breddas till att omfatta även andra arenor. När det är barn som utnyttjas genom köp av sexuella handlingar behöver polisen och socialtjänsten bli bättre på att motverka kontakter och upptäcka brott oavsett arena. Det visar två nya rapporter från Brå.
Den ena rapporten har följt upp förbudet mot köp av sexuell tjänst av vuxna i prostitution. Den andra rapporten har följt upp arbetet mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
PANDEMIN
Utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier och våld i hemmet under 2020
Resultaten av denna kortanalys gäller utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier samt våld i hemmet under mars–december 2020, det vill säga den tid då pandemin gjorde sig gällande i Sverige under det första pandemiåret. Analysen beskriver hur den självrapporterade utsattheten varierade med kön, ålder och förändrade levnadsmönster under pandemin. Underlaget utgörs av data från de 3 603 individer mellan 16 och 84 år som besvarade frågor i tilläggsmodulen.
Välfärdsbrott
Kommuner och regioner saknar ofta metoder för att upptäcka allvarlig välfärdsbrottslighet
Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer. De kontrollsystem som finns missar ofta den grova brottsligheten. Tillståndsplikt och bättre uppföljning behövs för att komma åt välfärdsbrotten. I rapporten Välfärdsbrott (2022:1) undersöks hur företag och föreningar får tillträde till välfärdssystemen, vilka felaktigheter som upptäcks, hur de utreds och åtgärdas av kommuner och regioner samt vilken roll som rättsväsendet spelar.
Rån
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet.
I Brås rapport Ungdomsrån (2021:19) redovisas utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år över tid, geografisk fördelning avseende brottsplatser samt de misstänkta och brottsutsattas boende. Den beskriver också vilka som misstänks och vilka som utsätts, karaktären på brotten och ungdomars erfarenheter av personrån.
våld i nära relationer
Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. I Brås rapport Våld i ungas parrelationer (2021:15) studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.
HATBROTT
I rapporten Polisanmälda hatrbrott 2020 (2021:17) redovisas dels de anmälda brott från 2020 som har markerats som hatbrott av polisen, dels omfattningen och karaktären av de hatbrott som Brå identifierat i dessa anmälningar.
Kartläggning
I den här rapporten från 2021 presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.
Brottstyperna som ingår är misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån.
Rättsprocessen
Vilka faktorer påverkar hur domare bestämmer straffvärde och hur de väljer mellan olika påföljder? Finns det systematiska skillnader mellan olika grupper av domare, eller mellan domstolar i olika hovrättsområden? Hur resonerar domare själva kring dessa frågor? Denna rapport undersöker dessa frågor med hjälp av en experimentell vinjettstudie där domare bedömt lämplig påföljd i fiktiva brottsfall, och genom gruppintervjuer med domare. I rapporten Enhetlighet och relevanta hänsyn i dömandet i brottmål (2021:16) har Brå studerat om domare och domstolar dömer brottsfall på ett enhetligt sätt, och hur domarna beaktar olika faktorer som ska, och inte ska, ha betydelse för påföljdsbestämningen. Med rapporten vill Brå öka kunskapen om faktorer som kan påverka likabehandling i domstolarna.
Narkotikabrott
Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. I Brås rapport Narkotikamarkander (2021:10) redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige. Rapporten ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning samt internetförsäljning och köpare på olika marknader.
Misstänkta för brott
Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund. Det visar studien Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund (2021:9) från Brå. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan de olika gruppernas risk att misstänkas för brott, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.
Otrygghet
Det finns ett tydligt mönster där risken att känna sig otrygg är betydligt mindre i landets norra och mer glesbefolkade delar jämfört med kommuner i mer tätbefolkade områden i närheten av storstadsregionerna.
I den här kortanalysen studeras kommunala variationer i risken att känna sig otrygg vid utevistelse i det egna bostadsområdet kvällstid. Vidare undersöks i vilken mån individsammansättningen kan bidra till att förklara variationen i otrygghet på kommunnivå. Kortanalysen bygger på data från den Nationella trygghetsundersökningen för åren 2017-2020.
Skjutningar
Efter en längre period med en minskande trend började det dödliga skjutvapenvåldet öka vid mitten av 00-talet i Sverige, och har fortsatt så sedan dess. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I många andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (2021:8) som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet sedan millennieskiftet. Rapporten omfattar även jämförelser av dödligt våld mot kvinnor respektive mot män samt mellan olika åldersgrupper.
Studie
Sedan 2019 utreder en särskild sexualbrottsgrupp alla våldtäktsärenden hos polisområde Stockholm Nord. Specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats. Men antalet ärenden som har redovisats till åklagare har bara ökat marginellt. Det visar rapporten Utvärdering av Sexualbrottsgruppen i Stockholm Nord (2021:7) som Brå har gjort på uppdrag av Polisen.
terrorfinansiering
Det är svårt att utreda och bevisa finansiering av terrorism, och endast ett fåtal har dömts de senaste tio åren. I stället spelar andra åtgärder som exempelvis beslut om skattetillägg eller återkrav av bidrag en viktig roll i att förhindra och förebygga misstänkt terrorfinansiering. Det finns en etablerad samverkan mellan myndigheter idag men informationsdelningen är i vissa fall bristfällig. Det visar rapporten Finansiering av terror (2021:6).
Hatbrott
Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar rapporten Islamofobiska hatbrott (2021:3).
I rapporten beskrivs de islamofobiska hatbrottens karaktär, var de begås och mot vem, samt vilka konsekvenser som dessa handlingar har för de utsatta. Rapporten belyser även andra uttryck för islamofobi, i form av negativa föreställningar och attityder som finns mot islam och muslimer.
HATBROTT
Antalet anmälda brott med ett identifierat hatbrottsmotiv har ökat under perioden 2013–2018. Ökningen består framför allt av en ökning av anmälda brott som saknar en misstänkt person. Det visar Brås rapport Handlagda hatbrott (2021:1) som studerar handläggningsbeslut för anmälda brott med ett hatbrottsmotiv.
polisen
Polismyndigheten har sedan länge sett ett behov av att schemalägga fler ingripandepoliser på kvällar och helger för att bättre möta allmänhetens behov av en tillgänglig polis dygnet runt. Polisen har därför tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid.
Brå har i rapporten 8+2 (2020:5) utvärderat modellen för att se vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas. Utvärderingen visar att modellen har förskjutit ingripandepolisernas arbetstid mer mot kvällar i pilotområdena. Effekten har varit som tydligast under vardagskvällar samt i glesbygd och mindre städer.
Kriminalvård
Kriminalvården har på uppdrag av regeringen genomfört en försöksverksamhet med inslussningsgrupper. Syftet är att underlätta klienternas återanpassning i samhället genom tidiga och samordnade insatser mellan frivård och lokala samhällsaktörer. Brå har, på uppdrag av regeringen, utvärderat denna försöksverksamhet. Målet är att bedöma om Kriminalvården skapat bättre förutsättningar för att minska återfall i brott, implementera inslussningsprogrammet nationellt samt ett långsiktigt och förbättrat inslussningsarbete.
Sexualbrott
Sveriges lagstiftning och sätt att föra statistik får som konsekvens att antalet upprättade anmälningar som kommer in i statistiken blir fler än i många andra länder. Sverige skulle hamna någonstans i mitten av den europeiska statistiken över anmälda våldtäkter – om vi hade haft liknande lagstiftning och statistiska upplägg som exempelvis Tyskland. Sverige sticker heller inte ut när det gäller andelen kvinnor som i en europeisk brottsofferundersökning uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt.
I studien Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa (2020:2) framgår att det finns skillnader både i hur våldtäktslagstiftningen är utformad och hur statistiken förs, vilket gör att ländernas siffror inte är jämförbara.
Kartläggning
De flesta simhallar och bibliotek uppger att brott och ordningsstörningar påverkar verksamheten negativt. I de flesta fall handlar det dock om att verksamheten har påverkats negativt i väldigt liten eller i ganska liten utsträckning.
Det visar kartläggningen Simhallar och bibliotek (2020:10) som Brå har gjort på uppdrag av regeringen. Variationen är dock stor över landet, det är vanligare med störningar i större städer och i lokaler med fler besökare.
dödligt våld
Det är cirka sju gånger vanligare att gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet. Det är särskilt vanligt med psykisk ohälsa när det dödliga våldet har riktats mot någon i familjen. Det visar kartläggningen Dödligt våld och psykisk ohälsa (2020:7).
Våldsbrott
Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärningspersoner blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare. Det visar rapporten Dödligt våld i den kriminella miljön (2020:4).
POLISEN
Brås kartläggning Kroppsburna kameror (2020:1) visar att Polisens användning av kroppsburna kameror i region Stockholm gör att poliserna känner sig mer trygga, och sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser har minskat markant. Däremot används det filmade materialet sällan som bevisning i domstol. Polisernas sätt att använda kamerorna varierar, bland annat till följd av att det saknas tydliga anvisningar om vilka situationer som bör spelas in.
RÄTTSPROCESSEN
Denna kortanalys studerar regionala skillnader i direktavskrivningar under perioden januari 2016 till december 2018. I polisregion Stockholm direktavskrevs störst andel av brotten, 57 procent. I polisregion Nord direktavskrevs minst andel, 43 procent. Andelen direktavskrivningar varierar över kalenderåret på så sätt att de är vanligare på sommaren än på vintern.
Tystnad mot rättsväsendet
Tystnadskulturer
För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde. Det visar Brås studie om tystnad mot rättsväsendet (2019:10)
hot mot fötroendevalda
Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren men det är få som anmäler. Fler kvinnor än män är oroliga för att utsättas och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär. Det visar rapporten Politikernas trygghetsundersökning 2019.
DÖDLIGT VÅLD
Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och oro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp. I denna kartläggning från 2019 beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017.
Statistik
I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 19,5 procent att de under 2021 utsattes för misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri eller nätkränkning. Källa: NTU
Satsningen på fler polisanställda
Polisens forensiska verksamhet
I vilken utsträckning har den forensiska verksamheten hos Polismyndigheten tagit del av resurstillskotten under åren 2017–2021, hur har resultaten utvecklats under samma tidsperiod och vilka kvarstående hinder finns det för att uppnå en effektiv forensisk verksamhet?
Resultaten bygger dels på analyser av verksamhetsstatistik över produktion och personal, dels på enkätundersökningar till åklagare och medarbetare inom polisen.
RÄTTSPROCESSEN
KRIMINALTEKNIK
Polisens forensiska undersökningar
Forensiska undersökningar kan vara en viktig nyckel för att komma vidare i det polisiära utredningsarbetet och det är därför angeläget att studera deras utveckling. Syftet med den här kortanalysen är att beskriva utvecklingen av polisens forensiska undersökningar i utredda ärenden.
Strategiska brott
Pojkar som lagförs för rån och flickor som lagförs för våld eller hot mot tjänsteman, som första brott, är de som har störst risk att fortsatt begå många brott. En tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än andra jämnåriga är också vanligare bland unga som fortsätter att begå många brott. Det visar rapporten Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet (2021:5).
Kartläggning
Brå har i rapporten Informationsdelning mellan socialtjänst och polis (2021:2) kartlagt vilka hinder för informationsdelning som polis, socialtjänst och andra aktörer identifierat i brottsförebyggande arbete kring i första hand barn och unga. I rapporten undersöks även kännedom och tillämpning av sekretesslagstiftning, vilka behov aktörerna har samt vilka förändringar som efterfrågas.
Brå granskar även hur en sekretessbrytande bestämmelse som infördes 2013 har tillämpats. Den tillåter att socialtjänsten under vissa förutsättningar får lämna uppgifter om enskilda som inte fyllt 21 år till Polismyndigheten i brottsförebyggande syfte.
Snacka om brott: avsnitt 36
Ungas våld i parrelationer
Snacka om brott: en podd från Brå
Ungas våld i parrelationer
Det här avsnittet av Brås podd handlar om våld i ungas parrelationer, och om den rapport som Brå publicerade under hösten 2021. Hur kan vi göra för att uppmärksamma den här typen av våld? Hur kan våldet i ungas parrelationer ta sig uttryck? Vilka är det som utsätts och vad vet vi om våldsutövarna? Vilket stöd kan de unga få och framför allt, hur kan man arbeta förebyggande mot den här typen av våld?
Medverkande: Monika Sellgren Karlsson, projektledare och utredare på Brå samt Ulrika Granskog, utvecklingsstrateg vid det lokala Brottsförebyggande rådet i Umeå, UmeBrå.
Programledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.
Relaterad publikation: Våld i ungas parrelationer
Rättsprocessen
Flickor får oftare åtalsunderlåtelse
En av de grundläggande principerna i tillämpningen av det svenska straffsystemet är att lika fall ska behandlas lika. Exempelvis ska pojkar och flickor behandlas lika, och det ska inte spela någon roll var i landet ett ärende hanteras.
Ändå finns det en könsskillnad i lagföringsbesluten som är särskilt intressant att studera; av flickors lagföringar står åtalsunderlåtelser för 56 procent, medan motsvarande siffra bland pojkar är endast 29 procent, en betydligt lägre siffra. Denna typ av skillnad mellan flickor och pojkar i åldern 15–17 år har därför studerats under perioden 2013–2018, i kortanalysen Får flickor lättare åtalsunderlåtelse än pojkar? (5/2020)
FÖREBYGGANDE ARBETE
Kommunernas brottsförebyggande arbete och identifierade problem
Det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet är strukturerat och kunskapsbaserat. Det är möjligt att det brottsförebyggande arbetet är mer prioriterat i kommuner där befolkningen i större utsträckning utsätts för brott. Därför studeras i kortanalysen om det finns skillnader i det brottsförebyggande arbetet mellan kommuner/stadsdelar med olika nivåer av självrapporterad utsatthet. Eftersom landsbygdskommuner har annorlunda förutsättningar görs också en fördjupning om dem.
Uppföljning
Antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt, ofta kallad samtyckeslagen, infördes 2018. Men få av de fällande domarna avsåg det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det visar Brottsförebyggande rådets genomgång av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.
Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent.
POLISEN
Polismyndigheten har sedan länge sett ett behov av att schemalägga fler ingripandepoliser på kvällar och helger för att bättre möta allmänhetens behov av en tillgänglig polis dygnet runt. Polisen har därför tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid.
Brå har i rapporten 8+2 (2020:5) utvärderat modellen för att se vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas. Utvärderingen visar att modellen har förskjutit ingripandepolisernas arbetstid mer mot kvällar i pilotområdena. Effekten har varit som tydligast under vardagskvällar samt i glesbygd och mindre städer.
RÄTTSPROCESSEN
Snabbare lagföring är en försöksverksamhet där myndigheter i rättsväsendet arbetar för att minska tiden från ett polisingripande till dom eller beslut; brott ska lagföras snabbt och effektivt. Brås rapport (2020:3) visar att försöket har fallit väl ut.
Ekonomisk Brottslighet
Färre organiserade brottslingar än förväntat döms för penningtvättsbrott
Anmälningar om penningtvätt har ökat kraftigt sedan den nya lagen infördes i juli 2014. Majoriteten av ökningen kan kopplas till bedrägerier och då särskilt annonsbedrägerier. Däremot fångar den nya lagen inte upp storskalig ekonomisk och organiserad brottslighet i någon större utsträckning, vilket var en av intentionerna med lagstiftningen. Det visar rapporten Penningstvättsbrott (2019:17).
Sammanställning
Brå har sammanställt svenska och nordiska kvantitativa studier som berör skillnader i brottslighet mellan personer med inhemsk bakgrund och personer med bakgrund i andra länder samt studier som behandlar särbehandling inom rättskedjan. Litteraturöversikten bygger på en systematisk genomgång av befintlig litteratur på området från 2005 och framåt.
Frivård
Mer än en tredjedel lagförs för nya brott som de begått under övervakningen – andelen är större bland män liksom bland yngre personer. Oftast handlar det om narkotikabrott, trafikbrott eller stöld. Brås kortanalys från 2019 handlar om brott som begås under tiden i frivård, som en del av övervakning eller intensivövervakning.
Brott på nätet
I den här kortanalysen från 2019 har utsattheten för, samt polisanmälningar gällande, hot och kränkningar på internet satts i relation till hur internet används och vilka skillnader som finns kopplat till kön och ålder. Sammanfattningsvis syns inga markanta könsskillnader i utsatthet för kränkningar och hot på internet enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Bland anmälda brott märks dock en viss skillnad mellan könen, där brott mot kvinnor anmäls i aningen större utsträckning.
forensisk verksamhet
Vid rättegångar kan bevis, såsom fingeravtryck och dna, fungera som underlag till en fällande dom. Därför kan det forensiska arbetet vara den pusselbit som gör det möjligt att utreda och väcka åtal. I en kortanalys från 2019 beskriver Brå Nationellt forensiskt centrums forensiska verksamhet.
hatbrott
Polisanmälda hatbrott 2018
Under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning.
SMYGFOTOGRAFERING
Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering, som kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).
Brås rapport Kränkande fotografering (2019) visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.
SEXUALBROTT
Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. De senaste åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat. I rapporten Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005-2017 från 2019 har Brå analyserat utvecklingen av anmälda brott och data från Nationella trygghetsundersökningen.
polisen
Brå har haft i uppdrag att genomföra en sammanställning över polisforskningen i Sverige under perioden 2010–2017. Denna promemoria redogör för uppdragets genomförande och resultat samt innehåller förslag på hur sammanställningen kan tillgängliggöras, uppdateras och utvecklas framöver. Sammanställningen är ett första steg i att på ett mer strukturerat sätt fånga in den forskning som bedrivs om svensk polis och svensk polisverksamhet.
Lagföring
I Sverige, liksom i många andra länder, behandlas unga personer mildare ur ett straffrättsligt perspektiv. Påföljdssystemet och bestämmelserna om ungas särbehandling inom rättsväsendet är dock föränderliga och det är därför viktigt att följa upp och beskriva utvecklingen av rättsväsendets ingripanden mot unga. I denna kortanalys görs en översiktlig beskrivning av lagföringar mot pojkar och flickor, från perioden 2001–2016.
BROTT MOT ÄLDRE
Drygt var sjätte person 65 år eller äldre utsätts för något brott under ett år. En stor andel av anmälningarna om misshandel av bekant avser händelser av relationsvåld, som i åtta fall av tio riktar sig mot äldre kvinnor. Det förekommer också att äldre utsätts för misshandel av en partner, barn eller barnbarn. Risken att utsättas för brott sjunker med stigande ålder men äldre är särskilt sårbara just på grund av sin ålder.
%202018_hatbrott_utsatthet_800.png)
HATBROTT
Två studier om hatbrott
Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den första studien Självrapporterad utsatthet för hatbrott fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet.
Den andra studien Polisens hatbrottsmarkering granskar träffsäkerheten avseende polisens hatbrottsmarkering samt studerar likheter och skillnader mellan statistik baserad på polisens hatbrottsmarkering och Brås hatbrottsstatistik.
Brott i nära relationer
Nästan var femte ung person (18 %) i åldern 16-24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. De flesta har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld, men det är få som anmäler.
Yrkesrelaterade brott
Utsatthet för brott i arbetslivet skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Den är större inom kvinnodominerade yrken, men få av brotten polisanmäls. Utsatthet för yrkesrelaterade brott mot person har ökat från 2,5 procent till 4,0 procent under åren 2008-2016.
Narkotika
I rikare stadsdelar i Stockholm misstänks ungdomar mer sällan för narkotikabruk än i områden med lägre medelinkomst, trots att de rapporterar högre narkotikakonsumtion. Det är också sex gånger vanligare att pojkar misstänks för eget bruk av narkotika jämfört med flickor, fast den självrapporterade konsumtionen inte skiljer sig så mycket åt. Det visar en kortanalys om narkotikaanvändning och misstankar om eget bruk bland ungdomar i Stockholm.
Kartläggning
Åklagare har haft möjlighet till förundersökningsbegränsning sedan 1982, och 2013 fick även polisen denna befogenhet. Efter 2013 har uppmärksamheten på begränsningsmöjligheten ökat, exempelvis med en syn på att vaneförbrytare kan gynnas och att målsägare kan drabbas. Det är mot denna bakgrund Brå haft i uppdrag av regeringen att kartlägga hur instrumentet används och utreda i vad mån avgörandena är i konflikt med andra centrala mål för rättsväsendet.
Kunskapssammanställning
Brå har i en rapport sammanställt kunskap om lovande polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld. Tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren, nämligen att det finns:
- rutiner för samverkan,
- systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare och
- upparbetade åtgärder och insatser.
översikt
Litteraturöversikt av studier om kostnader för brott samt studier som fokuserat på ekonomiska fördelar med brottsförebyggande åtgärder. I rapporten återges exempel ur såväl den internationella som den svenska forskningen.
kriminalvård
Återfallen minskade från 2003 till 2010. En kortanalys från Brå visar att det framför allt tycks hänga samman med att klientsammansättningen har förändrats under perioden – det handlar om ålder, tidigare belastning, typ av brott och utdömd strafftid.
Kortanalys
En ny kortanalys från Brå beskriver utvecklingen av bostadsinbrott, bilstöld och stöld ur eller från fordon, cykelstöld, bedrägeri, hot, personrån, misshandel samt dödligt våld. Här ges en övergripande bild baserat på en genomgång av de lämpligaste källorna.
Uppklaring
Den totala uppklaringen av brott påverkas delvis av sammansättningen av olika brottskategorier av anmälda brott. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.