Polisanmälda hatbrott 2020

Samtliga hatbrott

På en övergripande nivå var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) vanligast bland de anmälda hatbrotten 2020, följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent). Därutöver var det 15 procent av de anmälda hatbrotten som bedömdes som ospecificerade hatbrott. I dessa anmälningar framgick det att rörde sig om ett hatbrott, men det gick inte att utläsa vilket specifikt motiv som låg bakom det anmälda brottet.

Ofredande var den vanligaste brottskategorin i de flesta hatbrottsmotiven och utgjorde sammanlagt 25 procent av samtliga anmälda hatbrott 2020. Efter ofredande var hets mot folkgrupp (23 procent) vanligast bland samtliga anmälda brott, följt av olaga hot (15 procent).

Den vanligaste brottsplatsen i anmälningarna var allmän plats (20 procent), följt av i den utsattas hem eller i anslutning till det (19 procent) och på den utsattas arbetsplats (11 procent). Även hatbrott i digitala miljöer var vanligt; chatt, sms och telefon (9 procent), sociala medier (6 procent) och övriga internet (2 procent) utgjorde tillsammans 17 procent av de anmälda brotten med hatbrottsmotiv. Ytterligare 10 procent av brotten skedde i skolmiljö (fysisk eller digital).

Den utsatta var en man i 38 procent av anmälningarna och en kvinna i 27 procent. I 28 procent av anmälningarna var det ingen fysisk person som utsattes. Dessa anmälningar gällde till stor del brottstyper som klotter, skadegörelse och hets mot folkgrupp.
I 32 procent av anmälningarna var gärningspersonen en person som var helt okänd för den utsatta. Det var även vanligt att relationen bedömdes som ej relevant (26 procent), vilket innebär att det inte fanns någon relevant relation mellan utsatt och gärningsperson. Detta berodde i regel på att hatbrottsmotivet i brottet inte riktades mot en specifik person, grupp eller verksamhet. I 10 procent av anmälningarna var gärningspersonen en granne till den utsatta och i 8 procent en person som den utsatta kände till namn eller utseende. Relativt få av de anmälda hatbrotten begicks av en skolkamrat (3 procent), kollega (1 procent), vän/bekant (2 procent), släkting (2 procent) eller före detta partner (1 procent) till den utsatta.

Främlingsfientliga och rasistiska hatbrott

Bland de hatbrottsmotiv som identifierades 2020 var 15 procent afrofobiska, 1 procent antiziganistiska, 1 procent hatbrott mot samer samt 37 procent övriga främlingsfientliga och rasistiska. Den sistnämnda kategorin inkluderade dels generella och ospecificerade främlingsfientliga och rasistiska hatbrottsmotiv, dels hatbrott riktade mot specifika etniciteter och nationaliteter som var för få för att särredovisas. Statistiken belyser en komplex och varierad brottsstruktur. Främlingsfientliga och rasistiska hatbrott skedde bland annat i form av både ofredanden, hot och våldsbrott; i offentliga såväl som privata och digitala miljöer; mot män och kvinnor såväl som mot ej fysiska personer; samt av gärningspersoner som är okända och närstående, kollegor och grannar. Misshandel var vanligare i polisanmälningarna med identifierade afrofobiska hatbrott än i de andra främlingsfientligt och rasistiskt motiverade hatbrotten. Även ärekränkning förekom oftare bland afrofobiska hatbrott än i något annat motiv. Utmärkande för de identifierade antiziganistiska hatbrotten, jämfört med övriga motiv, var olaga diskriminering samt utsatthet av servicepersoner. Även våld, hot och trakasserier i offentliga miljöer och i den utsattas hem präglade de antiziganistiska hatbrotten.

Hatbrott mot religiösa grupper

Hatbrott mot religiösa grupper var den näst vanligaste hatbrottskategorin 2020. I dessa ingick antisemitiska hatbrott (5 procent av samtliga hatbrottsmotiv), islamofobiska (9 procent), kristofobiska (2 procent) samt övriga hatbrott mot religiösa grupper (2 procent). Hatbrotten mot religiösa grupper skilde sig mycket åt från varandra. De antisemitiska hatbrotten utgjordes till stor del av hets mot folkgrupp på sociala medier och offentlig plats, och i de flesta av dessa fall rörde det sig om allmänt antisemitiska budskap som inte riktades mot någon specifik person. De islamofobiska hatbrotten utgjordes huvudsakligen av brottskategorierna ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot, och det islamofobiska motivet var ett av få där kvinnor oftare utsattes än män. De identifierade kristofobiska hatbrotten präglades av en stor andel olaga hot och att den utsatta var ofta en man. Nazistiskt klotter på kyrkor var även vanligt förekommande.

Hbtqi-relaterade hatbrott

De hbtqi-relaterade hatbrotten inkluderade homofobiska hatbrott (8 procent av samtliga hatbrott), transfobiska (2 procent) samt övriga hbtqi-relaterade hatbrott (3 procent). Det som utmärkte de identifierade homofobiska hatbrotten 2020 var dels den stora andel män som utsattes, dels den relativt stora spridningen av brottskategori, brottsplats och relation mellan gärningsperson och den utsatta. De identifierade transfobiska hatbrotten 2020 präglades av en stor andel brott i digitala miljöer och i synnerhet via direktkommunikation som chatt, sms och telefon. Dessa brott drabbade kvinnor något oftare än män och brottskategorierna varierade. De övriga hbtqi-relaterade hatbrotten bestod till stor del av generella anti-hbtqi-relaterade motiv, som t.ex. hot eller skadegörelse mot Prideevenemang och föreningar som är engagerade i hbtqi-frågor, likväl som skadegörelse och stöld av prideflaggor. I ett fåtal anmälningar kunde även ett bifobiskt motiv identifieras.

Regional fördelning

Av de hatbrottsmarkerade anmälningarna 2020 registrerades flest i polisregion Stockholm (27 procent), följt av region Syd (21 procent) och region Väst (18 procent). Även när hänsyn tas till skillnader i folkmängd hade region Stockholm flest hatbrottsmarkerade anmälningar (38 per 100 000 invånare, medelfolkmängd), följt igen av region Syd (35 anmälningar per 100 000 invånare). Därefter följde region Nord (33 anmälningar per 100 000 invånare). Främlingsfientliga och rasistiska hatbrott var vanligast i samtliga polisregioner. Den största andelen anmälda brott med identifierade hatbrottsmotiv skedde i eller nära storstäder och större städer.