Målsägare vid brottsanmälan

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan beskriver antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2021, för några utvalda brottstyper mot person.

Här presenteras ny statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2021, för några utvalda brottstyper mot person.

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser. Genom att målsägarstatistiken räknar unika individer är den ett mer robust underlag för detta syfte än den officiella statistiken över anmälda brott, som kan påverkas av stora ärenden med många brott mot en och samma person.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 215 000 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2021. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–6 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. Nytt för denna publicering är att även uppgifter om antal målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp samt hemfridsbrott redovisas i statistiktabellerna.

Illustration om vilken brottsutsatthet som personerna i målsägarstatistiken omfattas av.

Figuren visar hur antalet målsägare vid brottsanmälan (ljusgrön cirkel), som denna statistik avser, förhåller sig till antalet personer som upplevt utsatthet för brott, antalet personer som faktiskt utsatts för brott i juridisk mening samt antalet personer som efter utredning konstaterats ha utsatts för brott och där brottet lett till lagföring. Notera dock att bilden är schematisk och inte anger några exakta proportioner.

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmåls­processen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits eller där utredningen av brottet lagts ner. De sista två redovisningsåren i statistiken bör tolkas med viss försiktighet, eftersom det sammanfaller med coronapandemins utbredning i samhället. Det görs här ingen djupgående analys av pandemins inverkan på statistiken.

Läs mer om pandemins inverkan på flödet i rättskedjan


Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket
Samtliga statistiktabeller för statistiken.
Tidsserie

Att tänka på när du tolkar resultaten

Statistiken omfattar endast målsägare för en delmängd av samtliga brott som anmäls. Detta innebär att resultatet på totalnivå endast kan användas för jämförelser av populationsstorleken mellan olika år. Det går exempelvis inte att dra några generella slutsatser om hur många män respektive kvinnor som blir målsägare under ett år, eftersom flera brottstyper som riktas mot person inte ingår i statistiken. Kvinnor och män kan därför endast jämföras inom samma brottstyp från år till år eller mellan olika brottstyper i statistiken. Samma förutsättningar gäller även för redovisningen av åldersgrupper.

För varje brottstyp som ingår i statistiken förekommer samma person endast en gång i statistiken. Detta innebär att om personen utsatts för samma brott flera gånger så räknas personen ändå endast en gång per redovisningsår. Annars skulle antal målsägare likställas med antal brott, vilket inte är ändamålet med statistiken över målsägare.

Försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp

För 2021 registrerades 1 059 målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, varav 20 procent var kvinnor och flickor och 80 procent var män och pojkar. Nästan tre fjärdedelar var vuxna män. Barn av båda könen stod för 10 procent av alla registrerade målsägare för brottet. Det är en tydlig övervikt av vuxna män bland målsägarna.

Försök m.m. till mord och dråp: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Det fanns nästan dubbelt så många män mellan 18–24 år per 100 000 i befolkningen som var målsägare än i de näst största grupperna, män mellan 25 och 34 år och tonårspojkar 15–17 år. Eftersom det fanns betydligt fler målsägare bland män eller pojkar var också antalet män eller pojkar per 100 000 i befolkningen mycket större i nästan samtliga åldersgrupper. Endast bland barn mellan 7–14 fanns det ett större antal flickor än pojkar. Bland kvinnor och flickor var antal per 100 000 störst för 18–24-åringar. Antalet per 100 000 i befolkningen var lika stora för 25–34-åriga kvinnor som för 15–17-åriga tonårsflickor. Antalet barn under 15 år och personer 65 år eller äldre var mycket litet jämfört med de andra åldersgrupperna.

Försök m.m. till mord och dråp: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för misshandel uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp har ökat mellan 2014 och 2021 med 31 procent, men var 2021 på en något lägre nivå än föregående år. Ökningen av antalet målsägare var tydligare för män och pojkar (34 procent) än för kvinnor och flickor (18 procent) och låg för män och pojkar under alla åren på en mycket högre nivå än för kvinnor och flickor.

Misshandel

Av brotten mot liv och hälsa (kapitel 3 i brottsbalken) ingår misshandel i målsägarstatistiken. Av samtliga brottstyper som ingår i målsägarstatistiken var misshandel den brottstyp där flest personer registrerats som målsägare. År 2021 registrerades 64 400 personer som målsägare vid anmälan om misshandel. Av dem var det något fler män eller pojkar (57 procent) än kvinnor eller flickor (43 procent).

Misshandel: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för misshandel per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Det var vanligast bland pojkar i 15–17-årsåldern att registreras som målsägare för misshandel. Därefter avtog antalet målsägare per 100 000 med stigande ålder, för varje åldersgrupp. Det var därmed minst antal målsägare per 100 000 i befolkningen i den äldsta åldersgruppen, 65 år eller äldre. I åldersgrupperna mellan 7 och 24 år var det betydligt fler män och pojkar som registrerades som målsägare, mellan 7 och 17 år är det två till tre gånger så många pojkar som registrerades som målsägare per 100 000 i befolkningen jämfört med flickor i motsvarande åldrar. Från 25 års ålder och uppåt var i stället andelen kvinnor större än andelen män. Per 100 000 i befolkningen var det fler barn i åldern 0–6 år än personer över 55 år som registrerades som målsägare för misshandel.

Misshandel: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för misshandel uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Totalt har antalet målsägare för misshandel minskat med 5 procent från 2014 till 2021. Nedgången beror främst på att antalet män och pojkar som var målsägare har gått ner med 10 procent. Antalet målsägare bland kvinnor och flickor har däremot gått upp med 2 procent. Antalet män och pojkar som var målsägare ökade tydligt fram till 2016, för att därefter minska successivt. Utvecklingen för kvinnor och flickor har varit mer stabil över tid.

Grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är två av de mer allvarliga brotten i kapitel 4 i brottsbalken. Brotten skiljer sig från de flesta andra brott på så vis att de består av en samling upprepade brott, som har pågått under en kortare eller längre tidsperiod. Brotten kan utgöras av till exempel misshandel, hot, tvång, sexuellt ofredande eller skadegörelse.

Eftersom brotten kan ha pågått under längre tid är det bra att tänka på att det är den lägsta åldern som redovisas i statistiken.

Grov kvinnofridskränkning skiljer sig från grov fridskränkning genom att det ska ha begåtts av en man mot en kvinna som han lever eller har levt ihop med i en äktenskapsliknande relation. Det finns ett litet antal minderåriga flickor registrerade som målsägande för grov kvinnofridskränkning, framförallt i de äldre tonåren. Dessa redovisas i statistiken, men med undantag för barn 0–6 år eftersom bedömningen har gjorts att det i förkommande fall handlar om felregistreringar. Om brottet begås i andra nära relationer (till exempel inom familjen), rubriceras det som grov fridskränkning, vilket kan ha både barn och vuxna av båda könen som målsägare.

År 2021 registrerades 1 369 flickor och kvinnor som målsägare för grov kvinnofridskränkning, och 1 124 personer för grov fridskränkning.

Grov kvinnofridskränkning: ålder

Antal kvinnor och flickor per 100 000 i befolkningen som registrerades som målsägare grov kvinnofridskränkning, uppdelat på ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

De absolut flesta målsägare för grov kvinnofrids­kränkning är vuxna kvinnor, få tonåringar registreras. Bland de målsägare som registrerats för grov fridskränkning var nästan 80 procent barn . Om man tittar på antalet målsägare per 100 000 i befolkningen ser man att andelen registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning var störst i gruppen kvinnor 18–24 år, följt av kvinnor i åldern 25–34 år. Det är vanligare med målsägare för grov kvinnofridskränkning bland flickor i åldern 15–17 år än bland kvinnor som är 55 år eller äldre. Det är mycket ovanligt med målsägare i åldrarna 7–14 år och 65 år eller äldre.

Grov kvinnofridskränkning: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021

Sedan 2014 har antalet registrerade målsägare för grov kvinnofrids-kränkning gått ner med 25 procent. Här ska nämnas att brottets konstruktion gör statistiken känslig för eventuella förändringar i de brottsutredande myndigheternas registreringsrutiner, och i vilken grad de vid anmälan registrerar grov kvinnofridskränkning eller de underliggande brotten.

Grov fridskränkning: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för grov fridskränkning, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Det är framför allt är barn som registrerats som målsägare för grov fridskränkning. Bland flickor var det 7–14-åringarna som hade störst andel målsägare registrerade för grov fridskränkning. Bland pojkarna var det ungefär lika stora andelar i gruppen 0–6 år som i gruppen 7–14 år. Trots att man skiljer på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var det bland vuxna vanligare att kvinnor var målsägare för grov fridskränkning än män.

Grov fridskränkning: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov fridskränkning. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Utvecklingen av antalet män och pojkar som registrerats som målsägare för grov fridskränkning liknade i stort den för antalet kvinnor och flickor. Skillnaden mellan könen var dock större 2020 och 2021 än tidigare år.

Olaga hot

Ett av de vanligaste brotten i brottsbalkens fjärde kapitel är olaga hot. År 2021 registrerades 45 000 personer som målsägare för olaga hot, med en viss övervikt av män och pojkar (53 procent).

Olaga hot: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021

Om man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen är det tydligt att det framför allt var en större andel tonåringar och unga vuxna som registrerades som målsägare. Störst antal målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen registrerades bland tonåringar i åldern 15–17 år. Könsfördelningen i denna åldersgrupp var ojämn, med en övervikt av pojkar. Även i de andra åldersgrupperna var det oftast något fler män eller pojkar. Undantagen var åldersgrupperna inom spannet 25–44 år, där det fanns något fler kvinnor bland målsägarna för olaga hot per 100 000 i befolkningen. Små barn (0–6 år) registrerades ytterst sällan som målsägare för olaga hot.

Olaga hot: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för olaga hot, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Antalet målsägare har varit relativt konstant över tid, så när som på en viss ökning 2016.

Ofredande

Ofredande ingår i kapitel 4 i brottsbalken och har ungefär lika många målsägare som olaga hot. Under 2021 registrerades 29 300 kvinnor och flickor samt 19 300 män och pojkar som målsägare för ofredande.

Ofredande: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för ofredande per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Hälften av alla målsägare var vuxna kvinnor. I alla åldrar över 6 år kan man se en tydlig könsskillnad. I åldersgrupperna 18–24 och 25–34 år var det nästan dubbelt så många registrerade kvinnor som män.

Störst andel registrerade kvinnor och flickor per 100 000 i befolkningen fanns bland 25–34-åringar, och att antalet vuxna kvinnor per 100 000 i befolkningen i åldern 18–44 år som registrerats som målsägare var något större än motsvarande andel bland 15–17-åriga flickor.

Bland män och pojkar registrerades störst andel målsägare för ofredande i åldern 35–44 år. Näst störst andel målsägare registrerades bland 25–34-åriga män. Pojkar 15–17 år registrerades dock oftare som målsägare än både 18–24-åriga eller 55–64-åriga män. En mycket liten andel av barn i åldern 0–6 år registrerades som målsägare för ofredande. Det var inte heller någon stor andel bland personer som var 65 år eller äldre.

Ofredande: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för ofredande, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Antal målsägare för ofredande gick ner åren 2017–2019, men har under 2020 och 2021 gått upp igen, till nästan samma nivå som 2014. Utvecklingen för män och pojkar följer den för kvinnor och flickor, fast på en lägre nivå, både vid den tidigare nedgången samt vid uppgången de senaste två åren.

Våldtäkt

Kapitel 6 i brottsbalken omfattar sexualbrott. Våldtäkt, det generellt sett allvarligaste brottet i kapitel 6, ingår i målsägarstatistiken. I statistiken ingår även våldtäkt mot barn enligt 6 kap 4 § brottsbalken, som omfattar ett större spektrum av situationer och syftar till att skydda barn under 15 år, men även minderåriga mellan 15 och 17 år i vissa situationer.

År 2021 registrerades 7 019 målsägare vid brottsanmälan för våldtäkt. De allra flesta (93 procent) var flickor eller kvinnor, och 7 procent var pojkar eller män.

Våldtäkt: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för våldtäkt per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Bland kvinnor och flickor övervägde antalet vuxna målsägare. Däremot var det fler pojkar under 18 år än vuxna män som registrerades som målsägare för våldtäkt.

Bland kvinnor och flickor fanns flest registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen i åldersgruppen 15–17 år, och därefter sjönk antalet målsägare per 100 000 i befolkningen med stigande ålder. Bland 25–34-åringar var antalet målsägare per 100 000 mindre än bland 7–14-åringar. Andelen flickor mellan 0–6 år som registrerades som målsägare för våldtäkt var större än andelen kvinnor över 45 år.

För män och pojkar fanns det ett annat mönster. Antalet registrerade målsägare var som högst bland yngre barn (0–14 år) och minskade med åldern, så att antalet målsägare per 100 000 i befolkningen var närmare noll för män 50 år eller äldre.

Våldtäkt: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för våldtäkt, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Antalet målsägare för våldtäkt har ökat mellan 2014 och 2021. Detta beror åtminstone delvis på flera lagändringar som har trätt i kraft under perioden, och som inneburit en utvidgning av vad som ingår i begreppet våldtäkt. Bland annat infördes det nya brottet oaktsam våldtäkt den 1 juli 2018 och samtidigt ändrades lagstiftningen så att den bygger på en samtyckesreglering. Det kan troligtvis delvis förklara uppgången de sista tre åren.

Antalet målsägare för våldtäkt 2021 har ökat med 51 procent för kvinnor och flickor jämfört med 2014. För män och pojkar var uppgången likartad, 44 procent, trots det betydligt mindre antalet.

Även med hänsyn till befolkningsökningen under åren har antalet registrerade målsägare ökat. År 2014 fanns det 89 kvinnor och flickor och 7 män och pojkar per 100 000 personer i befolkningen som registrerades som målsägare för våldtäkt. År 2021 hade antalet ökat till 126 kvinnor och flickor och till 10 män och pojkar per 100 000 personer i befolkningen. För båda könen var det främst andelen målsägare mellan 18 och 24 år som ökat under åren, men även andelen målsägare mellan 25 och 34 år har ökat.

Sexuellt ofredande

Bland sexualbrotten (kapitel 6 i brottsbalken) fanns det största antalet målsägare inom brottstypen ”annat sexuellt ofredande”, som innehåller sexuellt ofredande förutom blottning.

Liksom för våldtäkt fanns det för denna brottstyp en tydlig könsskillnad i antalet målsägare. En stor majoritet (88 procent) av de 10 032 personer som registrerades som målsägare vid brottsanmälan var kvinnor eller flickor.

Sexuellt ofredande: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för sexuellt ofredande, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

I samtliga åldersgrupper fanns det mångdubbelt fler kvinnor och flickor än män och pojkar som registrerades som målsägare för sexuellt ofredande. När man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen visar det sig att det bland män och pojkar framför allt var en stor andel pojkar mellan 7 och 14 år som registrerades som målsägare. Bland kvinnor och flickor var det främst tonåringar i åldern 15–17 år som registrerades. Det var vanligare för yngre flickor (7–14 år) att registreras som målsägare än förkvinnor i åldern 18–24 år. För båda könen var det mindre vanligt med målsägare i de äldre åldersgrupperna. Små barn (0–6 år) registrerades oftare som målsägare för sexuellt ofredande än äldre personer. Pojkar i åldern 0–6 år var oftare målsägare än män i ålder 35 år och äldre, och flickor i åldern 0–6 år var det oftare än kvinnor i ålder 55 år och äldre.

Sexuellt ofredande: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för sexuellt ofredande, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Under åren 2014–2021 utgjorde kvinnor och flickor 88–90 procent av alla målsägare för sexuellt ofredande.

Antalet målsägare för sexuellt ofredande har gått upp med 21 procent mellan 2014 och 2021. En stor ökning skedde fram till 2017, då antalet var 22 procent högre än 2014. Eftersom antalet kvinnor och flickor stod för merparten av det totala antalet registrerade målsägare, följer utvecklingen av det totala antalet till stora delar utvecklingen för kvinnor. Utvecklingen av antalet målsägare bland män och pojkar liknade dock den för kvinnor och flickor, med en stor ökning fram till 2017. Däremot gick antalet vidare upp och visade 2021 det högsta värdet med en total uppgång på 32 procent 2021 jämfört med 2014. Det var mer än för kvinnor och flickor, där ökningen var 20 procent.

Fickstöld

Fickstöld, som ingår i kapitel 8 i brottsbalken, är ett mindre integritets-kränkande brott än sexualbrotten ovan. Det är också ett relativt vanligt förekommande brott, och därmed fanns det också relativt många registrerade målsägare. År 2021 var det 16 500 personer som blev registrerade som målsägare vid en brottsanmälan för fickstöld. Mer än hälften var kvinnor eller flickor. Det var i huvudsak vuxna personer som registrerades som målsägare för fickstöld.

Fickstöld: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för fickstöld, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Jämfört med andra brottstyper som redovisas i rapporten noteras en större andel registrerade äldre målsägare, och framförallt äldre kvinnor. Det var ytterst ovanligt att barn i åldern 0–6 år blev registrerade som målsägare för fickstöld. Det fanns även en mycket liten andel registrerade målsägare för fickstöld bland barn mellan 7–14 år, oberoende av kön. Däremot var antalet tonåringar i åldern 15–17 år per 100 000 i befolkningen större än bland personer i åldersgruppen 65 år eller äldre. Störst antal målsägare per 100 000 i befolkningen fanns bland personer mellan 18–24 år. I praktiskt taget alla åldersgrupper var det fler kvinnor eller flickor som registrerades som målsägare för fickstöld. Störst könsskillnader var det i åldersgrupperna 18–24 år samt 25–34 år. Det går också att konstatera att fickstöld, bland alla brott som presenteras i den här rapporten, var ett av de vanligaste brotten där äldre personer registrerades som målsägare vid brottsanmälan, även om antalet målsägare per 100 000 i befolkningen var större bland yngre personer.

Fickstöld: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för fickstöld, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Antalet personer som registrerades som målsägare för fickstöld har gått ner noterbart mycket under 2020 och 2021. Antalet målsägare gick ner med 43 procent 2020 jämfört med 2019 och sedan ytterligare 14 procent mellan 2020 och 2021. Det är troligt att nedgången åtminstone delvis är en konsekvens av pandemin och dess följder i form av minskad rörelse i samhället och ett begränsat resande, såväl inom landet som till och från andra länder. Nedgången började dock långt tidigare; från 2014 har antalet registreringar minskat med nästan två tredjedelar.

Nedgången har varit ungefär lika stor för män och pojkar som för kvinnor och flickor, och den har varit obruten under hela perioden 2014–2021.

Personrån

Ett allvarligt brott som ligger under brottsbalkens kapitel 8 (Stöld, rån m.m.) och som ingår i målsägarstatistiken är rån mot privatperson. Bland de personer som registrerades som målsägare för personrån under 2021, fanns det betydligt fler män och pojkar än kvinnor och flickor. Av de 6 412 målsägare som registrerades var 83 procent män eller pojkar, och 17 procent kvinnor eller flickor.

Personrån: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för personrån, uppdelat på kön och ålder, år 2021. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Det var i alla åldersgrupper fler män och pojkar än kvinnor och flickor som registrerades som målsägare för personrån. Redovisat per 100 000 i befolkningen blir det tydligt att det framför allt fanns en stor andel registrerade målsägare bland tonårspojkar i 15–17-årsåldern.

Det var också en relativt stor andel pojkar i åldern 7–14 år som registrerades som målsägare för personrån. Andelen var större än bland män över 35 år. Andelen barn mellan 0–6 år var mindre än för alla andra åldersgrupper. Bland kvinnor och flickor var antalet registrerade målsägare för personrån per 100 000 i befolkningen högst i åldersgruppen 18–24 år, därefter bland tonårsflickor 15–17 år och vuxna kvinnor 25–34 år.

Personrån: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för personrån, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021.

Jämfört med 2014 har antalet målsägare för personrån gått upp med fyra procent. Det har under perioden funnits en kraftig ökning med det högsta värdet år 2019, och därefter en nedgång de senaste två åren. Mellan 2019 och 2021 har antalet målsägare för personrån minskat med 19 procent. Enligt analyser av statistiken över anmälda brott är det troligt att pandemin och en minskad rörlighet i samhället bidragit till en minskning av antalet anmälda personrån. Detta är därför även en trolig förklaring för nedgången i antalet målsägare 2020 och 2021, jämfört med den stadiga uppgången de tidigare åren.

Publikationer