)

Målsägare vid brottsanmälan

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan beskriver antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.

Här presenteras ny statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2020, för en delmängd brott som riktats mot person.

En målsägare definieras i statistiken som en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om antalet målsägare för vissa typer av brott, inom olika köns- och åldersgrupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och en delmängd av brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 221 500 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2020. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–6 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten.

Illustration om vilken brottsutsatthet som personerna i målsägarstatistiken omfattas av.

Figuren visar hur antalet målsägare vid brottsanmälan (ljusgrön cirkel), som denna statistik avser, förhåller sig till antalet personer som upplevt utsatthet för brott, antalet personer som faktiskt utsatts för brott i juridisk mening samt antalet personer som efter utredning konstaterats ha utsatts för brott. Notera att bilden är schematisk och inte anger några exakta proportioner.

I tolkningen av statistiken bör även beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmåls­processen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits eller där utredningen av brottet lagts ned.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att målsägarstatistiken endast baseras på brott som har anmälts till rättsväsendet. Hur stor andel av alla begångna brott som faktiskt kommer till polisens kännedom skiljer sig mycket från brott till brott. Vid mer integritetskränkande brott, mot den egna personen, gäller generellt att de inte anmäls i lika hög utsträckning som andra, mindre kränkande brott.

Det sista redovisningsåret i statistiken bör tolkas med viss försiktighet, eftersom det sammanfaller med pandemins utbredning i samhället. Det görs i statistiken ingen djupgående analys av pandemins inverkan på statistiken.

Läs mer om anmälda brott under pandemin

 
Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket
Samtliga statistiktabeller för statistiken.
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Tidsserie

Att tänka på när du tolkar resultaten

Statistiken omfattar endast målsägare för en delmängd av samtliga brott som anmäls. Detta innebär att resultatet på totalnivå endast kan användas för jämförelser av populationsstorleken mellan olika år. Det går exempelvis inte att dra några generella slutsatser om hur många män respektive kvinnor som blir målsägare under ett år, eftersom flera brottstyper som riktas mot person inte ingår i statistiken. Kvinnor och män kan därför endast jämföras inom samma brottstyp från år till år eller mellan olika brottstyper i statistiken. Samma förutsättningar gäller även för redovisningen av åldersgrupper.

För varje brottstyp som ingår i statistiken förekommer samma person endast en gång i statistiken. Detta innebär att om personen utsatts för samma brott flera gånger så räknas personen ändå endast en gång per redovisningsår. Annars skulle antal målsägare likställas med antal brott, vilket inte är ändamålet med statistiken över målsägare.

Misshandel

Av brotten mot liv och hälsa (kapitel 3 i brottsbalken) ingår misshandel i målsägarstatistiken. Av samtliga brottstyper i målsägarstatistiken var misshandel den brottstyp där flest personer registrerats som målsägare. År 2020 registrerades 67 200 personer som målsägare vid anmälan om misshandel. Av dem var det fler män eller pojkar (58 procent) än kvinnor eller flickor (42 procent).

Misshandel: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["521","1312","2133","1711","920","711","529","384","120 "],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["405","819","1301","1168","822","693","508","296","86"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare för misshandel per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Av målsägarna vid misshandel var ungefär 30 procent barn (under 18 år) och 70 procent vuxna (18 år eller äldre). Det var nästan dubbelt så många pojkar som flickor. När man ser till antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen blir det tydligt att det framför allt var bland pojkar i 15–17-årsåldern som många målsägare registrerades för misshandel under året. Därefter avtog antalet målsägare per 100 000 med åldern, för varje äldre åldersgrupp. Det var därmed minst antal målsägare per 100 000 i befolkningen i den äldsta åldersgruppen. I alla åldersgrupper fanns det fler män och pojkar än kvinnor och flickor som var målsägare, men skillnaden var som tydligast bland personer mellan 7 och 24 år. Per 100 000 i befolkningen var det fler barn i åldern 0–6 år än personer över 55 år som registrerades som målsägare för misshandel.

Misshandel: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["40731","42863","45450","42111","40243","40316","38758"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["26887","28077","28420","27700","27623","28014","28462"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för misshandel uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Totalt har antalet målsägare för misshandel varit relativt konstant från 2014 till 2020, och endast minskat med en halv procent. Nedgången beror främst på att antalet män och pojkar som var målsägare har gått ner med 5 procent. Antalet målsägare bland kvinnor och flickor har däremot gått upp med 6 procent. Antalet män och pojkar som var målsägare ökade tydligt fram till 2016, för att därefter minska successivt. Utvecklingen för kvinnor och flickor har varit mer stabil över tid.

Vid Brås analyser av statistiken över anmälda brott har det bedömts att pandemin har haft en påverkan på antalet misshandelsbrott mot obekant. Det är alltså troligt att minskningen av antalet registrerade målsägare under 2020 till viss del beror på pandemin och den minskade rörelsen i samhället, liksom på restriktioner gällande alkoholservering på restauranger och barer.

Grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är två av de mer allvarliga brotten i kapitel 4 i brottsbalken. Brotten skiljer sig från de flesta andra brott på så vis att de består av en samling upprepade brott, som har pågått under en kortare eller längre tidsperiod. Brotten kan utgöras av till exempel misshandel, hot, tvång, sexuellt ofredande eller skadegörelse. Grov kvinnofridskränkning skiljer sig från grov fridskränkning genom att det ska ha begåtts av en man mot en kvinna som han lever eller har levt ihop med i en äktenskapsliknande relation. Vi har bedömt att det för detta brott inte kan förekomma målsägare i åldersgruppen 0–6 år. Om brottet begås i andra nära relationer (till exempel inom familjen), rubriceras det som grov fridskränkning, vilket kan ha både barn och vuxna av båda könen som målsägare.

År 2020 registrerades 1 470 flickor och kvinnor som målsägare för grov kvinnofridskränkning, och 1 350 personer för grov fridskränkning.

Grov kvinnofridskränkning: ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["1","28","93","73","48","26","8","2"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal kvinnor och flickor per 100 000 i befolkningen som registrerades som målsägare grov kvinnofridskränkning, uppdelat på ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

De absolut flesta målsägare för grov kvinnofrids­kränkning är vuxna kvinnor, få tonåringar registreras. Om man tittar på antalet målsägare per 100 000 i befolkningen ser man att andelen registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning var störst i gruppen kvinnor 18–24 år, följt av kvinnor i åldern 25–34 år. Figuren visar också att det är vanligare med målsägare för grov kvinnofridskränkning bland flickor i åldern 15–17 år än bland kvinnor som är 45 år eller äldre. Det är mycket ovanligt med målsägare i åldrarna 7–14 år och 65 år eller äldre.

Grov kvinnofridskränkning: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["1774","1701","1757","1744","1611","1618","1470"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020

Sedan 2014 har antalet registrerade målsägare för grov kvinnofrids­kränkning gått ner med 17 procent. Här ska nämnas att brottets konstruktion gör statistiken känslig för eventuella förändringar i de brottsutredande myndigheternas registreringsrutiner, och i vilken grad de vid anmälan registrerar grov kvinnofridskränkning eller de underliggande brotten.

Grov fridskränkning: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["51","51","21","5","3","3","4","2","1"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["37","70","37","16","6","4","4","3","1"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för grov fridskränkning, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Det är framför allt barn som registrerats som målsägare för grov fridskränkning. Bland flickor var det 7–14-åringarna som hade störst andel målsägare registrerade för grov fridskränkning. Bland pojkarna var det ungefär lika stora andelar i gruppen 0–6 år som i gruppen 7–14 år. Trots att man skiljer på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var andelen kvinnor större bland de vuxna för grov fridskränkning.

Grov fridskränkning: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["798","720","774","722","751","695","626"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["863","761","817","794","777","699","724"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov fridskränkning, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Utvecklingen av antalet män och pojkar som registrerats som målsägare för grov fridskränkning liknade i stort den för antalet kvinnor och flickor. Skillnaden mellan könen var dock större 2020 än tidigare år.

Olaga hot

Ett av de vanligaste brotten i brottsbalkens fjärde kapitel är olaga hot. År 2020 registrerades 47 300 personer som målsägare för olaga hot, med en lätt övervikt av män och pojkar (53 procent).

Olaga hot: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["73","531","1151","898","671","640","509","368","125 "],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["61","425","880","858","708","661","482","302","82"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Om man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen är det tydligt att det framför allt var en större andel tonåringar och unga vuxna som registrerades som målsägare. Störst andel målsägare för olaga hot jämfört med befolkningen registrerades bland tonåringar i åldern 15–17 år. Könsfördelningen i denna åldersgrupp var tydligt ojämn, med en övervikt av pojkar. Även i de andra åldersgrupperna var det oftast något fler män eller pojkar. Undantagen var åldersgrupperna inom spannet 25–44 år, där det fanns något fler kvinnor bland målsägarna för olaga hot per 100 000 i befolkningen. Små barn (0–6 år) registrerades ytterst sällan som målsägare för olaga hot.

Olaga hot: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["23711","24687","26724","25477","25078","25377","25140"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["21295","22076","22874","22113","22354","22461","22163"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för olaga hot, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Antalet målsägare har varit relativt konstant över tid, så när som på en viss ökning 2016.

Ofredande

Ofredande ingår i kapitel 4 i brottsbalken och har ungefär lika många målsägare som olaga hot. Under 2020 registrerades 28 400 kvinnor och flickor samt 19 000 män och pojkar som målsägare för ofredande.

Ofredande: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["85","357","477","453","481","523","448","361","165"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["88","442","807","994","888","845","634","452","199"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare för ofredande per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Störst andel registrerade kvinnor och flickor per 100 000 i befolkningen fanns bland 18–24-åringarna, och andelen vuxna kvinnor i åldern 18–44 år som registrerats som målsägare var större än motsvarande andel bland 15–17-åriga flickor. Bland män och pojkar registrerades störst andel målsägare för ofredande i åldern 35–44 år. Även bland männen var andelen vuxna målsägare större än andelen barn. Näst störst andel målsägare registrerades bland 25–34-åringarna. En mycket liten andel av barn i åldern 0–6 år registrerades som målsägare för ofredande. Det var inte heller någon stor andel bland personer 65 år eller äldre.

Ofredande: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["19610","19837","19434","18301","17570","17655","18992"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["29555","29847","29686","28111","26846","26435","28414"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för ofredande, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Antal målsägare för ofredande gick ner åren 2017–2019, men har under 2020 gått upp igen, till nästan samma nivå som 2014 . Utvecklingen för män och pojkar följer den för kvinnor och flickor, fast på en lägre nivå, både vid den tidigare nedgången samt vid uppgången 2020.

Våldtäkt

Kapitel 6 i brottsbalken omfattar sexualbrott. Våldtäkt, det generellt sett allvarligaste brottet i kapitel 6, ingår i målsägarstatistiken. I statistiken ingår även ”våldtäkt av barn”, som omfattar ett större spektrum av situationer och syftar till att skydda barn under 15 år, men även minderåriga mellan 15 och 17 år i vissa situationer.

År 2020 registrerades 6 607 målsägare vid brottsanmälan för våldtäkt. De allra flesta (92 procent) var flickor eller kvinnor, och 8 procent var pojkar eller män.

Våldtäkt: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["32","29","19","16","10","4","2","1","0"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["74","235","549","382","168","96","49","17","6"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare för våldtäkt per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Bland kvinnor och flickor övervägde antalet vuxna målsägare. Däremot var det fler pojkar under 18 år än vuxna män som registrerades som målsägare för våldtäkt. Det var främst kvinnor och flickor som registrerades som målsägare för våldtäkt.

Åldersfördelningen bland målsägare för våldtäkt framgår tydligt när man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen. Bland kvinnor och flickor var den mest registrerade åldersgruppen 15–17-åringar, och därefter sjönk antalet målsägare per 100 000 i befolkningen med stigande ålder. Bland 25–34-åringarna var antalet målsägare per 100 000 mindre än bland 7–14-åringarna. Andelen flickor mellan 0–6 år som registrerades som målsägare för våldtäkt var större än andelen kvinnor över 45 år.
För män och pojkar fanns det ett annat mönster. Antalet registrerade målsägare var som högst bland yngre barn (0–6 år) och minskade med åldern, så att antalet målsägare per 100 000 i befolkningen var närmare noll för män 50 år eller äldre.

Våldtäkt: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["354","343","386","477","437","444","511"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["4248","4202","4480","5167","5344","5679","6086"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för våldtäkt, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Antalet målsägare för våldtäkt har ökat mellan 2014 och 2020. Detta beror åtminstone delvis på flera lagändringar som har trätt i kraft under perioden, och som har utvidgat vad som ingår i begreppet våldtäkt. Bland annat infördes det nya brottet oaktsam våldtäkt den 1 juli 2018 och samtidigt ändrades lagstiftningen så att den bygger på en samtyckesreglering. Det kan troligtvis delvis förklara uppgången de sista två åren.

Antalet målsägare för våldtäkt 2020 har ökat med 43 procent för kvinnor och flickor jämfört med 2014. För män och pojkar var uppgången likartad, 44 procent, trots det betydligt mindre antalet.

Sexuellt ofredande

Bland sexualbrotten (kapitel 6 i brottsbalken) fanns det största antalet målsägare inom brottstypen ”annat sexuellt ofredande”, som innehåller sexuellt ofredande förutom blottning. Liksom för våldtäkt fanns det för denna brottstyp en tydlig könsskillnad i antalet målsägare. En stor majoritet (88 procent) av de 9 267 personer som registrerades som målsägare vid brottsanmälan var kvinnor eller flickor.

Sexuellt ofredande: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["16","88","47","29","18","13","8","6","4"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["49","435","576","468","211","108","77","42","17"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för sexuellt ofredande, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

I samtliga åldersgrupper fanns det mångdubbelt fler kvinnor och flickor än män och pojkar som registrerades som målsägare. När man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen visar det sig att det för män och pojkar framför allt var en stor andel pojkar mellan 7 och 14 år som registrerades som målsägare. Bland kvinnor och flickor var det främst tonåringar i åldern 15–17 år som registrerades. Det var vanligare för kvinnor i åldern 18–24 år att registreras som målsägare än för yngre flickor (7–14 år). För båda könen var det mindre vanligt med målsägare i de äldre åldersgrupperna. Små barn (0–6 år) registrerades oftare som målsägare för sexuellt ofredande än äldre personer. Pojkar i åldern 0–6 år var oftare målsägare än 35–44-åriga (och äldre) män, och flickor i åldern 0–6 år var det oftare än 55–64-åriga (och äldre) kvinnor.

Sexuellt ofredande: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["756","835","940","971","887","1022","1076"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["6446","6598","7751","8113","8029","7971","8181"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för sexuellt ofredande, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Under åren 2014–2020 utgjorde kvinnor och flickor 88–90 procent av alla målsägare för sexuellt ofredande.

Antalet målsägare för sexuellt ofredande har gått upp med 29 procent mellan 2014 och 2020, och 2020 uppnåddes också det största antalet under tidsperioden. En stor ökning skedde fram till 2017, då antalet var 26 procent högre än 2014. Eftersom antalet kvinnor och flickor stod för merparten av det totala antalet registrerade målsägare, följer utvecklingen av det totala antalet till stora delar utvecklingen för kvinnor. Utvecklingen av antalet målsägare bland män och pojkar liknade dock den för kvinnor och flickor, med en stor ökning fram till 2017 och en total uppgång med 42 procent 2020 jämfört med 2014. Det var mer än för kvinnor och flickor, där ökningen var 27 procent.

Fickstöld

Fickstöld, som ingår i kapitel 8 i brottsbalken, är ett mindre integritets­kränkande brott än sexualbrotten ovan. Det är också ett relativt vanligt förekommande brott, och därmed fanns det också relativt många registrerade målsägare. År 2020 var det 19 300 personer som blev registrerade som målsägare vid en brottsanmälan för fickstöld. Mer än hälften var kvinnor eller flickor. Det var i huvudsak vuxna personer som registrerades som målsägare för fickstöld.

Fickstöld: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["5","79","227","351","266","194","151","130","92"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["3","80","311","557","368","230","206","162","136"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för fickstöld, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Det fanns en mycket liten andel registrerade målsägare bland barn mellan 0–14 år, oberoende av kön. Det var ytterst ovanligt att barn i åldern 0–6 år blev registrerade som målsägare för fickstöld. Däremot var andelen tonåringar i åldern 15–17 år per 100 000 i befolkningen större än andelen personer i åldersgruppen 65 år eller äldre. Störst andel målsägare per 100 000 i befolkningen fanns bland personer mellan 18–24 år. I praktiskt taget alla åldersgrupper var det fler kvinnor eller flickor som registrerades som målsägare för fickstöld. Störst könsskillnader var det i åldersgrupperna 18–24 år samt 65 år eller äldre. Det går också att konstatera att fickstöld, bland alla brott som presenteras i den här rapporten, var ett av de vanligaste brotten där äldre personer registrerades som målsägare vid brottsanmälan, även om andelen målsägare var större bland yngre personer.

Fickstöld: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["20750","20426","19415","17010","15205","13938","8338"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["30765","30350","28473","26653","21328","19984","10964"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för fickstöld, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Antalet personer som registrerades som målsägare för fickstöld har gått ner exceptionellt mycket under 2020. Antalet målsägare gick ner med 40 procent 2020 jämfört med 2019. Precis som vid misshandel mot obekant är det troligt att nedgången åtminstone delvis är en konsekvens av pandemin och dess följder i form av minskad rörelse i samhället och ett begränsat resande, såväl inom landet som till och från andra länder. Nedgången hade dock börjat långt tidigare; från 2014 har antalet registreringar minskat med nästan två tredjedelar.

Nedgången har varit ungefär lika stor för män och pojkar som för kvinnor och flickor, och den har varit obruten under hela perioden 2014–2020.

Personrån

Ett allvarligt brott som ligger under brotts­balkens kapitel 8 (Stöld, rån m.m.) och som ingår i målsägarstatistiken är rån mot privatperson. Bland de personer som registrerades som målsägare för personrån under 2020, fanns det betydligt fler män och pojkar än kvinnor och flickor. Av de 7 743 målsägare som registrerades var 84 procent män eller pojkar, och 16 procent kvinnor eller flickor.

Personrån: kön och ålder

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["0-6 år","7-14 år","15–17 år","18–24 år","25–34 år","35-44 år","45-54 år","55-64 år","65 år eller äldre"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["2","169","682","364","167","93","68","50","21"],"borderColor": "rgba(47,79,79,1)","backgroundColor": "rgba(47,79,79,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["1","18","55","56","37","27","28","18","13"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för personrån, uppdelat på kön och ålder, år 2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Redovisat per 100 000 i befolkningen blir det tydligt att det framför allt fanns en stor andel registrerade målsägare bland tonårspojkar i 15–17-årsåldern. Det var också en relativt stor andel pojkar i åldern 7–14 år som registrerades som målsägare för personrån. Andelen barn mellan 0–6 år var mindre än för alla andra åldersgrupper. Bland kvinnor och flickor var andelen registrerade målsägare för personrån som högst i åldersgruppen 18–24 år, men var också relativt hög i åldersgruppen 15–17 år.

Personrån: utveckling över tid

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["2014","2015","2016","2017","2018","2019","2020"],datasets : [{"label": "Män och pojkar","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["4811","4847","4862","5149","5829","6637","6480"],"borderColor": "rgba(112,38,115,1)","backgroundColor": "rgba(112,38,115,1)"},{"label": "Kvinnor och flickor","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["1355","1341","1374","1301","1296","1314","1261"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126, 1)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126, 1)"}]}

Utveckling över antal registrerade målsägare för personrån, uppdelat på kön, åren 2014–2020. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2020.

Antalet personer som registrerades som målsägare för personrån har gått upp med 25 procent under perioden 2014–2020. Jämfört med 2019 har det ändå skett en liten minskning. Enligt analyser av statistiken över anmälda brott är det troligt att pandemin och en minskad rörlighet i samhället bidragit till en minskning av antalet anmälda personrån. Detta är därför även en trolig förklaring för nedgången i antalet målsägare 2020, jämfört med den stadiga uppgången åren innan.

Ökningen beror på att antalet män och pojkar som registrerats som målsägare har ökat. År 2020 var antalet 35 procent högre än år 2014. Den största uppgången skedde under åren 2017 till 2020. Antalet kvinnor och flickor har tvärtom gått ner under perioden, och motsvarade 2020 endast 93 procent av antalet 2014.

Publikationer