Målsägare vid brottsanmälan

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan beskriver antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2022, för några utvalda brottstyper mot person.

Här presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2022, för några utvalda brottstyper mot person.

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren, eller någon annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid. Därigenom kan kunskapen förhoppningsvis öka om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser. Genom att målsägarstatistiken räknar unika individer är den ett mer robust underlag för detta syfte, än den officiella statistiken över anmälda brott som kan påverkas av stora ärenden med många brott mot en och samma person.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 216 569 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2022. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–7 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. Nytt för denna publicering är att även uppgifter om antalet målsägare för egenmäktighet med barn, barnfridsbrott, och (oaktsam) uppmaning till självmord redovisas i statistiktabellerna.

Illustration om vilken brottsutsatthet som personerna i målsägarstatistiken omfattas av.

Figuren visar hur antalet målsägare vid brottsanmälan (ljusgrön cirkel), som denna statistik avser, förhåller sig till antalet personer som upplevt utsatthet för brott, antalet personer som faktiskt utsatts för brott i juridisk mening samt antalet personer som efter utredning konstaterats ha utsatts för brott och där brottet lett till lagföring. Notera dock att bilden är schematisk och inte anger några exakta proportioner.

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmåls­processen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits, eller där brottsutredningen lagts ner.

Läs mer om pandemins inverkan på flödet i rättskedjan


Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket
Samtliga statistiktabeller för statistiken.
Tidsserie

Att tänka på när du tolkar resultaten

Statistiken omfattar endast målsägare för en delmängd av samtliga brott som anmäls. Detta innebär att resultatet på totalnivå endast kan användas för jämförelser av populationsstorleken mellan olika år. Det går exempelvis inte att dra några generella slutsatser om hur många män respektive kvinnor som blir målsägare under ett år, eftersom flera brottstyper som riktas mot person inte ingår i statistiken. Kvinnor och män kan därför endast jämföras inom samma brottstyp från år till år eller mellan olika brottstyper i statistiken. Samma förutsättningar gäller även för redovisningen av åldersgrupper.

För varje brottstyp som ingår i statistiken förekommer samma person endast en gång i statistiken. Detta innebär att om personen utsatts för samma brott flera gånger så räknas personen ändå endast en gång per redovisningsår. Annars skulle antal målsägare likställas med antal brott, vilket inte är ändamålet med statistiken över målsägare.

Försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp

Antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling och till mord eller dråp var 1 079 under 2022. Av målsägarna var 21 procent kvinnor och flickor under 2022 och 79 procent var män och pojkar. Det finns en tydlig övervikt av vuxna män bland målsägarna.

Försök m.m. till mord och dråp: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Största gruppen målsägare per 100 000 i befolkningen fanns det bland män 18–24 år. Näst störst var gruppen tonårspojkar 15–17 år och tredje största gruppen var män 25–34 år. Eftersom det fanns betydligt fler målsägare bland män eller pojkar än kvinnor och flickor var också antalet män eller pojkar per 100 000 invånare mycket större i nästan samtliga åldersgrupper. Bland kvinnor och flickor var antal målsägare per 100 000 invånare störst för 18–24-åringar. Även här var den näst största gruppen tonåringar mellan 15–17 år. Antalet målsägare per 100 000 invånare var lika stort för 25–34-åriga kvinnor som för kvinnor 35–44 år. Antalet barn under 15 år och personer 65 år eller äldre var mycket litet jämfört med de andra åldersgrupperna för båda könen.

Försök m.m. till mord och dråp: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för misshandel uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp har ökat med 33 procent mellan 2014–2022. Men antalet var 2022 på en något lägre nivå än 2020. Ökningen av antalet målsägare var tydligare för män och pojkar (34 procent) än för kvinnor och flickor (27 procent). Antalet målsägare låg för män och pojkar under alla åren på en mycket högre nivå än för kvinnor och flickor.

Misshandel

Av samtliga brottstyper som ingår i målsägarstatistiken var misshandel den brottstyp där flest personer registrerats som målsägare. År 2022 registrerades 66 200 personer som målsägare vid anmälan om misshandel. Av dem var det något fler män eller pojkar (58 procent) än kvinnor eller flickor (42 procent).

Misshandel: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för misshandel per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Det var vanligast bland pojkar i 15–17-årsåldern att registreras som målsägare för misshandel. Därefter avtog antalet målsägare per 100 000 invånare med stigande ålder för varje åldersgrupp. Det var därmed lägst antal målsägare per 100 000 invånare i den äldsta åldersgruppen, 65 år eller äldre. I åldersgrupperna mellan 7 och 24 år var det betydligt fler män och pojkar som registrerades som målsägare, mellan 7 och 17 år är det två till tre gånger så många pojkar som registrerades som målsägare per 100 000 invånare jämfört med flickor i motsvarande åldrar. Från 25 års ålder och uppåt var i stället andelen kvinnor större än andelen män. Per 100 000 invånare var det fler barn i åldern 0–6 år än personer över 55 år som registrerades som målsägare för misshandel.

Misshandel: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för misshandel uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Totalt har antalet målsägare för misshandel minskat med 2 procent från 2014 till 2022. Nedgången beror främst på att antalet män och pojkar som var målsägare har gått ner med 6 procent. Antalet målsägare bland kvinnor och flickor har däremot gått upp med 3 procent. Antalet män och pojkar som var målsägare ökade tydligt fram till 2016, för att därefter minska successivt. Jämfört med 2021 har antalet män och pojkar ändå gått upp med 4 procentenheter. Utvecklingen för kvinnor och flickor har varit mer stabil över tid.

Grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är två av de mer allvarliga brotten i kapitel 4 i brottsbalken. Brotten skiljer sig från de flesta andra brott på så vis att de består av en samling upprepade brott som har pågått under en kortare eller längre tidsperiod. Brotten kan utgöras av till exempel misshandel, hot, tvång, sexuellt ofredande eller skadegörelse. Eftersom brotten kan ha pågått under en längre tid är det bra att tänka på att det är den lägsta åldern som redovisas i statistiken.

Grov kvinnofridskränkning skiljer sig från grov fridskränkning genom att det ska ha begåtts av en man mot en kvinna som han lever eller har levt ihop med i en äktenskapsliknande relation. Det finns ett litet antal minderåriga flickor registrerade som målsägande för grov kvinnofridskränkning, framför allt i de äldre tonåren. Dessa redovisas i statistiken, men med undantag för barn 0–6 år eftersom bedömningen har gjorts att det i förkommande fall handlar om felregistreringar. Om brottet begås i andra nära relationer (till exempel inom familjen), rubriceras det som grov fridskränkning vilket kan ha både barn och vuxna av båda könen som målsägare.

År 2022 registrerades 1 229 flickor och kvinnor som målsägare för grov kvinnofridskränkning, och 940 personer för grov fridskränkning.

Grov kvinnofridskränkning: ålder

Antal kvinnor och flickor per 100 000 i befolkningen som registrerades som målsägare grov kvinnofridskränkning, uppdelat på ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

De absolut flesta målsägare för grov kvinnofrids­kränkning är vuxna kvinnor, få tonåringar registreras. Bland de målsägare som registrerats för grov fridskränkning var tre fjärdedelar barn. Om man tittar på antalet målsägare per 100 000 i befolkningen ser man att andelen registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning var störst i gruppen kvinnor 18–24 år, följt av kvinnor i åldern 25–34 år. Det är vanligare med målsägare för grov kvinnofridskränkning bland flickor i åldern 15–17 år än bland kvinnor som är 55 år eller äldre. Det är mycket ovanligt med målsägare i åldrarna 7–14 år och 65 år eller äldre.

Grov kvinnofridskränkning: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022

Sedan 2014 har antalet registrerade målsägare för grov kvinnofrids­kränkning gått ner med en tredjedel. Här ska nämnas att brottets konstruktion gör statistiken känslig för eventuella förändringar i de brottsutredande myndigheternas registreringsrutiner, och i vilken grad de vid anmälan registrerar grov kvinnofridskränkning eller de underliggande brotten.

Grov fridskränkning: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för grov fridskränkning, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Det är framför allt är barn som registrerats som målsägare för grov fridskränkning. Både bland flickor och pojkar var det 7–14-åringarna som hade störst andel målsägare registrerade för grov fridskränkning. Trots att man skiljer på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var det bland vuxna vanligare att kvinnor var målsägare för grov fridskränkning än män.

Grov fridskränkning: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för grov fridskränkning. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Utvecklingen av antalet män och pojkar som registrerats som målsägare för grov fridskränkning liknade i stort den för antalet kvinnor och flickor. Skillnaden mellan könen var dock större under 2020–2022 än under tidigare år.

Olaga hot

Ett av de vanligaste brotten i brottsbalkens fjärde kapitel är olaga hot. År 2022 registrerades 43 000 personer som målsägare för olaga hot, med en viss övervikt av män och pojkar (53 procent).

Olaga hot: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022

Om man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen är det tydligt att det framför allt var en större andel tonåringar och unga vuxna som registrerades som målsägare. Störst antal målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen registrerades bland tonåringar i åldern 15–17 år. Könsfördelningen i denna åldersgrupp var ojämn, med en övervikt av pojkar. Även i de andra åldersgrupperna var det oftast något fler män eller pojkar. Undantagen var åldersgrupperna inom spannet 25–44 år. Där fanns det något fler kvinnor bland målsägarna för olaga hot per 100 000 invånare. Små barn (0–6 år) registrerades ytterst sällan som målsägare.

Olaga hot: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för olaga hot, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Antalet målsägare har varit relativt konstant över tid, så när som på en viss ökning 2016.

Ofredande

Ofredande ingår i kapitel 4 i brottsbalken och har ungefär lika många målsägare som olaga hot. Under 2022 registrerades 26 800 kvinnor och flickor samt 17 300 män och pojkar som målsägare för ofredande.

Ofredande: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för ofredande per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Den största andelen registrerade kvinnor och flickor per 100 000 invånare fanns bland 18–24-åringar, samt att antalet per 100 000 invånare låg på nästan samma nivå för alla kvinnor och flickor i åldersgrupperna mellan 15 och 44 år. Bland män och pojkar registrerades den största andelen målsägare för ofredande i åldern 35–44 år. Näst största andelen målsägare registrerades bland tonåringar mellan 15–17 år. Bland båda könen så registrerades en mycket liten andel av barn i åldern 0–6 år som målsägare för ofredande. Det var inte heller någon stor andel bland personer som var 65 år eller äldre.

Ofredande: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för ofredande, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Utvecklingen av antal målsägare för ofredande har varit något ostadig under åren, med både uppgångar och nedgångar. Jämfört med 2014 så var antalet registrerade målsägare 11 procent lägre under 2022. Utvecklingen för män och pojkar följer den för kvinnor och flickor fast på en lägre nivå. Det gäller både vid nedgångarna 2022, och tidigare under 2018–2019 samt vid uppgången under 2020 och 2021.

Våldtäkt

Kapitel 6 i brottsbalken omfattar sexualbrott. Våldtäkt, det generellt sett allvarligaste brottet i kapitel 6, ingår i målsägarstatistiken. I statistiken ingår även våldtäkt mot barn enligt 6 kap 4 § brottsbalken, som omfattar ett större spektrum av situationer och syftar till att skydda barn under 15 år, men även minderåriga mellan 15 och 17 år i vissa situationer.

År 2022 registrerades 6 694 målsägare vid brottsanmälan för våldtäkt. De allra flesta (93 procent) var flickor eller kvinnor, och 7 procent var pojkar eller män.

Bland kvinnor och flickor övervägde antalet vuxna målsägare. Däremot var det fler pojkar under 18 år än vuxna män som registrerades som målsägare för våldtäkt.

Våldtäkt: kön och ålder

Antal registrerade målsägare för våldtäkt per 100 000 i befolkningen, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Bland kvinnor och flickor fanns flest registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen i åldersgruppen 15–17 år, och därefter sjönk antalet målsägare per 100 000 i befolkningen med stigande ålder. Bland 25–34-åringar var antalet målsägare per 100 000 invånare mindre än bland 7–14-åringar. Andelen flickor mellan 0–6 år som registrerades som målsägare för våldtäkt var större än andelen kvinnor över 45 år.

För män och pojkar fanns det ett annat mönster. Antalet registrerade målsägare var som högst bland barn (högst bland pojkar 7–14 år) och minskade med åldern. Andelen pojkar mellan 0–6 år var lika stor som andelen män 18–24 år som registrerades som målsägare.

Våldtäkt: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för våldtäkt, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Antalet målsägare för våldtäkt 2022 har ökat med 44 procent för kvinnor och flickor jämfört med 2014. För män och pojkar var uppgången likartad (34 procent) trots det betydligt mindre antalet. För både könen fanns det en liten nedgång jämfört med 2021. Den var 4 procent för kvinnor och flickor och 7 procent för män och pojkar. Under alla åren utgjorde kvinnor och flickor mellan 91–93 procent av alla registrerade målsägarna.

Men även med hänsyn till befolkningsökningen under åren har antalet registrerade målsägare ökat. År 2014 fanns det 89 kvinnor och flickor och 7 män och pojkar per 100 000 invånare som registrerades som målsägare för våldtäkt. År 2022 hade antalet ökat till 119 kvinnor och flickor och till 9 män och pojkar per 100 000 personer i befolkningen. För båda könen var det främst andelen målsägare mellan 18–24 år och 25–34 år som ökat under åren.

Sexuellt ofredande

Bland sexualbrotten (kapitel 6 i brottsbalken) fanns det största antalet målsägare inom brottstypen ”annat sexuellt ofredande”, som innehåller sexuellt ofredande förutom blottning.

Liksom för våldtäkt fanns det för denna brottstyp en tydlig könsskillnad i antalet målsägare. En stor majoritet (88 procent) av de 9 232 personer som registrerades som målsägare vid brottsanmälan var kvinnor eller flickor. Även här fanns det fler pojkar (0–17 år) än vuxna män som registrerades.

Sexuellt ofredande: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för sexuellt ofredande, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

I samtliga åldersgrupper fanns det mångdubbelt fler kvinnor och flickor än män och pojkar som registrerades som målsägare för sexuellt ofredande. När man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen framgår det att det bland män och pojkar framför allt var en stor andel pojkar mellan 7 och 14 år som registrerades som målsägare. Bland kvinnor och flickor var det främst tonåringar i åldern 15–17 år som registrerades. Det var vanligare för yngre flickor (7–14 år) att registreras som målsägare än för kvinnor i åldern 18–24 år. För båda könen var det mindre vanligt med målsägare i de äldre åldersgrupperna. Små barn (0–6 år) registrerades oftare som målsägare för sexuellt ofredande än äldre personer. Pojkar i åldern 0–6 år var oftare målsägare än män i ålder 25 år och äldre, och flickor i åldern 0–6 år var oftare målsägare än kvinnor i åldern 55 år och äldre.

Sexuellt ofredande: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för sexuellt ofredande, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Under åren 2014–2022 utgjorde kvinnor och flickor 88–90 procent av alla målsägare för sexuellt ofredande.

Antalet målsägare för sexuellt ofredande har gått upp med 12 procent mellan 2014–2022. Uppgången var större för män och pojkar (23 procent) än för kvinnor och flickor (10 procent). En stor ökning skedde fram till 2017, och en annan ökning 2021 då antalet var 21 procent högre än 2014. Sista året skedde alltså en minskning. Eftersom antalet kvinnor och flickor stod för merparten av det totala antalet registrerade målsägare, följer utvecklingen av det totala antalet till stora delar utvecklingen för kvinnor. Utvecklingen av antalet målsägare bland män och pojkar liknade dock den för kvinnor och flickor, med en stor ökning fram till 2017 och det högsta värdet vid 2021.

Fickstöld

Fickstöld, som ingår i kapitel 8 i brottsbalken, är ett mindre integritets­kränkande brott än sexualbrotten ovan. Det är också ett relativt vanligt förekommande brott, och därmed fanns det också relativt många registrerade målsägare.

År 2022 registrerades 22 016 personer som målsägare vid en brottsanmälan för fickstöld. Mer än hälften var kvinnor eller flickor. Det var i huvudsak vuxna personer som registrerades som målsägare för fickstöld.

Fickstöld: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för fickstöld, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Jämfört med andra brottstyper som redovisas i rapporten noteras ett större antal registrerade äldre målsägare, och framför allt äldre kvinnor. Bilden blir dock annorlunda om man ser till antalet målsägare per 100 000 invånare per ålders- och könsgrupp. Det var ytterst ovanligt att barn i åldern 0–6 år blev registrerade som målsägare för fickstöld. Det fanns även en mycket liten andel registrerade målsägare för fickstöld bland barn mellan 7–14 år, oberoende av kön.

Däremot var antalet tonåringar i åldern 15–17 år per 100 000 invånare större än bland personer i åldersgruppen 65 år eller äldre. Det största antalet målsägare per 100 000 invånare fanns bland personer mellan 18–24 år. I praktiskt taget alla åldersgrupper var det fler kvinnor eller flickor som registrerades som målsägare för fickstöld. Störst könsskillnader var det i åldersgrupperna 18–24 år samt 25–34 år. Det går också att konstatera att fickstöld (bland alla brott som presenteras i den här rapporten) var ett av de vanligaste brotten där äldre personer registrerades som målsägare vid brottsanmälan, även om antalet målsägare per 100 000 invånare var större bland yngre personer.

Fickstöld: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för fickstöld, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Antalet personer som registrerades som målsägare för fickstöld har gått ner noterbart mycket under 2020 och 2021. Under 2022 ökade antalet målsägare igen och ligger på en något högre nivå än 2020, men antalet är ändå nästan två tredjedelar lägre än 2014.

Nedgången har varit något mindre för män och pojkar, än för kvinnor och flickor.

Personrån

Ett allvarligt brott som ligger under brotts­balkens kapitel 8 (Stöld, rån, m.m.) och som ingår i målsägarstatistiken är rån mot privatperson. Bland de personer som registrerades som målsägare för personrån under 2022, fanns det betydligt fler män och pojkar än kvinnor och flickor. Av de 5 710 målsägare som registrerades var 82 procent män eller pojkar, och 18 procent kvinnor eller flickor.

Personrån: kön och ålder

Antal registrerade målsägare per 100 000 i befolkningen för personrån, uppdelat på kön och ålder, år 2022. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Det var i alla åldersgrupper fler män och pojkar än kvinnor och flickor som registrerades som målsägare för personrån. Redovisat per 100 000 i befolkningen blir det tydligt att det framför allt fanns en stor andel registrerade målsägare bland tonårspojkar i 15–17-årsåldern.

Det var också en relativt stor andel pojkar i åldern 7–14 år som registrerades som målsägare för personrån. Andelen var större än bland män över 25 år. Andelen barn mellan 0–6 år var mindre än för alla andra åldersgrupper. Bland kvinnor och flickor var antalet registrerade målsägare för personrån per 100 000 invånare högst i åldersgruppen 18–24 år, följt av tonårsflickor 15–17 år samt vuxna kvinnor 25–34 år.

Personrån: utveckling över tid

Utveckling över antal registrerade målsägare för personrån, uppdelat på kön. Källa: Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022.

Jämfört med 2014 så har antalet målsägare för personrån gått ner med åtta procent. Det har under perioden skett en kraftig ökning med det högsta värdet år 2019, följt av en nedgång de senaste tre åren. Mellan 2019 och 2022 har antalet målsägare för personrån minskat med 39 procent.

Publikationer