Målsägare vid brottsanmälan

Av målsägarna för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp var 25 procent kvinnor och flickor under 2023 och 75 procent var män och pojkar. 64 procent var vuxna män. Barn av båda könen stod för 13 procent av alla registrerade målsägare för brottet.

Antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp har ökat med 73 procent mellan 2014–2023. Från förra året ökade antalet med 30 procent.

Ökningen av antalet målsägare var tydligare för kvinnor och flickor (97 procent) än för män och pojkar (66 procent) för tioårsperioden. Antalet målsägare låg ändå för män och pojkar under alla åren på en mycket högre nivå än för kvinnor och flickor.

Totalt sett var det något fler kvinnor och flickor per 100 000 invånare som registrerats som målsägare 2023. Könsfördelningen varierar för olika åldersgrupper. Bland barn och tonåringar (0–17 år) var det fler pojkar än flickor som registrerades som målsägare för misshandel av bekanta. Pojkar i åldern 7–14 år och 15–17 år registrerades också relativt sett oftare som målsägare än andra köns- och åldersgrupper. Bland vuxna var könsfördelningen annorlunda. Där var det fler kvinnor än män som registrerades som målsägare för misshandel av en bekant gärningsperson. Bland samtliga kvinnor och flickor utgjorde tonårsflickor mellan 15–17 år den största gruppen målsägare för misshandel av bekant.

Sett till antalet personer per 100 000 invånare har antalet målsägare för misshandel gått ner mellan 2014–2023. År 2014 registrerades 699 målsägare per 100 000 invånare, och år 2023 var det 642 målsägare. Utvecklingen förklaras av att antalet målsägare bland män och pojkar har minskat från 841 till 738 målsägare per 100 000 invånare. Antalet kvinnor och flickor som var målsägare har inte minskat lika mycket över åren; år 2014 var de 556 målsägare per 100 000 invånare, och år 2023 var de 545 målsägare .

Andelen registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning i befolkningen var störst i gruppen kvinnor 25–34 år, följt av kvinnor i åldern 18–24 år. Figuren visar också att det är vanligare med målsägare för grov kvinnofridskränkning bland flickor i åldern 15–17 år än bland kvinnor som är 55 år eller äldre. Det är mycket ovanligt med målsägare i åldrarna 7–14 år och 65 år eller äldre.

Under en tioårsperiod har antalet registrerade målsägare för grov kvinnofridskränkning gått ner med 38 procent. Här ska nämnas att brottets konstruktion gör statistiken känslig för eventuella förändringar i de brottsutredande myndigheternas registreringsrutiner, och i vilken grad de vid anmälan registrerar grov kvinnofridskränkning eller de underliggande brotten.

Det är framför allt barn som registrerats som målsägare. Bland flickor var det 7–14-åringarna som hade störst andel målsägare registrerade för grov fridskränkning i befolkningen. Bland pojkar var det 0–6-åringarna. Trots att man skiljer på grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var det bland vuxna vanligare att kvinnor var målsägare för grov fridskränkning än män.

Antalet målsägare för grov fridskränkning har minskat ännu mer än
grov kvinnofridskränkning, med 47 procent sedan 2014. Utvecklingen av antalet män och pojkar som registrerat som målsägare för grov fridskränkning i stort liknade utvecklingen för antalet kvinnor och flickor mellan 2014 och 2019. Skillnaden mellan könen var dock blivit större sedan 2020.

Om man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen är det tydligt att det framför allt var en större andel tonåringar och unga vuxna som registrerades som målsägare. Störst antal målsägare för olaga hot per 100 000 i befolkningen registrerades bland tonåringar i åldern 15–17 år. Könsfördelningen i den här åldersgruppen var ojämn, med en övervikt av pojkar. Även i de andra åldersgrupperna var det oftast något fler män eller pojkar. Undantagen var åldersgrupperna inom spannet 25–44 år. Där fanns det något fler kvinnor bland målsägarna för olaga hot per 100 000 invånare. Små barn (0–6 år) registrerades ytterst sällan som målsägare.

Antalet målsägare för olaga hot har varit relativt konstant över tid, så när som på en viss ökning 2016 och en liten minskning under 2021 och 2022. Jämfört med 2014 så var det totala antalet registrerade målsägare 2 procent lägre under 2023.

Den största andelen registrerade kvinnor och flickor per 100 000 invånare fanns bland 35–44-åringar, samt att antalet per 100 000 invånare låg på nästan samma nivå för alla kvinnor och flickor i åldersgrupperna mellan 15 och 44 år. Bland män och pojkar registrerades den största andelen målsägare för ofredande i åldern 15–17 år. Näst största andelen målsägare registrerades bland män mellan 35–44 år. Bland båda könen registrerades en jämförelsevis liten andel av barn i åldern 0–6 år som målsägare för ofredande. Det var inte heller någon stor andel bland personer som var 65 år eller äldre.

Utvecklingen av antal målsägare för ofredande har varit något ostadig under åren, med både uppgångar och nedgångar. Jämfört med 2014 var det totala antalet registrerade målsägare 8 procent lägre under 2023. Utvecklingen för män och pojkar följer den för kvinnor och flickor men på en lägre nivå. Det gäller både vid nedgångarna och uppgångarna.

Bland kvinnor och flickor fanns flest registrerade i åldersgruppen 15–17 år, och därefter sjönk antalet målsägare per 100 000 invånare med stigande ålder. Bland 25–34-åringar var antalet målsägare per 100 000 invånare mindre än bland 7–14-åringar. Andelen flickor mellan 0–6 år i befolkningen som registrerades som målsägare för våldtäkt var större än andelen kvinnor över 45 år.

För män och pojkar fanns det ett annat mönster. Antalet registrerade målsägare per 100 000 invånare var som högst bland barn (främst pojkar 7–14 år) och minskade med åldern. Andelen pojkar mellan 0–6 år i befolkningen som registrerades som målsägare var större än andelarna för vuxna män eller andelen bland pojkar 15–17.

Antalet målsägare för våldtäkt 2023 har ökat med 45 procent för kvinnor och flickor jämfört med 2014. För män och pojkar var uppgången likartad (39 procent) trots det betydligt mindre antalet. För både könen var det högsta antalet målsägare under 2021 och har sedan dess minskat något (fyra procent bådadera). Under alla åren utgjorde kvinnor och flickor mellan 91–93 procent av alla registrerade målsägare.

Även med hänsyn till befolkningsutvecklingen under åren har antalet registrerade målsägare ökat. År 2014 fanns det 89 kvinnor och flickor och 7 män och pojkar per 100 000 invånare som registrerades som målsägare för våldtäkt. År 2023 hade antalet ökat till 119 kvinnor och flickor och till 9 män och pojkar per 100 000 personer i befolkningen. För båda könen var det främst andelen målsägare bland vuxna som ökat under åren.

I samtliga åldersgrupper fanns det mångdubbelt fler kvinnor och flickor än män och pojkar som registrerades som målsägare för sexuellt ofredande. När man ser till antalet målsägare per 100 000 i befolkningen framgår det att det bland män och pojkar framför allt var en stor andel pojkar mellan 7 och 14 år som registrerades som målsägare. Bland kvinnor och flickor var det främst tonåringar i åldern 15–17 år som registrerades. Det var vanligare för yngre flickor (7–14 år) att registreras som målsägare än för kvinnor i åldern 18–24 år. För båda könen var det mindre vanligt med målsägare i de äldre åldersgrupperna. Små barn (0–6 år) registrerades oftare som målsägare för sexuellt ofredande än äldre personer. Pojkar i åldern 0–6 år var oftare målsägare än män i åldern 25 år och äldre, och flickor i åldern 0–6 år var oftare målsägare än kvinnor i åldern 55 år och äldre.

Under åren 2014–2023 utgjorde kvinnor och flickor 87–90 procent av alla målsägare för sexuellt ofredande.

Antalet målsägare för sexuellt ofredande har ökat med 4 procent mellan 2014 och 2023. Uppgången var större för män och pojkar (23 procent) än för kvinnor och flickor (2 procent). En stor ökning skedde fram till 2017, och en mindre ökning 2021 när antalet var 21 procent högre än 2014. Sedan 2021 har antalet målsägare för sexuellt ofredande minskat med 14 procent. Eftersom kvinnor och flickor stod för merparten av det totala antalet registrerade målsägare, följer utvecklingen av det totala antalet till stora delar utvecklingen för kvinnor. Utvecklingen av antalet målsägare bland män och pojkar liknade dock den för kvinnor och flickor, med en stor ökning fram till 2017 och det högsta värdet vid 2021.

Jämfört med andra brottstyper noteras ett större antal registrerade äldre målsägare, och framför allt äldre kvinnor. Bilden blir dock annorlunda om man ser till antalet målsägare per 100 000 invånare per ålders- och könsgrupp.

Det var ytterst ovanligt att barn i åldern 0–6 år blev registrerade som målsägare för fickstöld. Det fanns även en mycket liten andel registrerade målsägare för fickstöld bland barn mellan 7–14 år, oberoende av kön. Däremot var antalet tonåringar i åldern 15–17 år per 100 000 invånare större än bland personer i åldersgruppen 65 år eller äldre. Det största antalet målsägare per 100 000 invånare fanns bland personer mellan 18 och 24 år. I praktiskt taget alla åldersgrupper var det fler kvinnor eller flickor som registrerades som målsägare för fickstöld. Störst könsskillnader var det i åldersgrupperna 18–24 år samt 25–34 år.

Antalet personer som registrerades som målsägare för fickstöld har gått ner noterbart mycket under 2020 och 2021. Under 2022 ökade antalet målsägare igen men minskade åter under 2023. Jämfört med 2014 var antalet målsägare för fickstöld nästan två tredjedelar mindre.

Nedgången har varit något mindre för män och pojkar, än för kvinnor och flickor.

Det var i alla åldersgrupper fler män och pojkar än kvinnor och flickor som registrerades som målsägare för personrån. Redovisat per 100 000 i befolkningen blir det tydligt att det framför allt fanns en stor andel registrerade målsägare bland tonårspojkar i 15–17-årsåldern.

Det var också en relativt stor andel pojkar i åldern 7–14 år som registrerades som målsägare för personrån. Andelen var större än bland män över 25 år. Andelen barn mellan 0–6 år var mindre än för alla andra åldersgrupper. Bland kvinnor och flickor var antalet registrerade målsägare för personrån per 100 000 invånare högst i åldersgruppen 18–24 år, följt av tonårsflickor 15–17 år samt vuxna kvinnor 25–34 år.

Jämfört med 2014 har antalet målsägare för personrån minskat med 11 procent. Det har under perioden skett en kraftig ökning med det högsta värdet år 2019, följt av en nedgång de senaste tre åren. Mellan 2019 och 2023 har antalet målsägare för personrån minskat med 44 procent.