Målsägare vid brottsanmälan 2023

Övergripande statistik för utvalda brottstyper riktade mot person

I den här rapporten presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2023, för några utvalda brottstyper mot person.

Relaterat material


Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket
Samtliga statistiktabeller för statistiken.
Tidsserie

Antal målsägare 2023

Antal målsägare 2023 för de brott som redovisas i rapporten. Observera att en person kan förekomma som målsägare för flera olika brott.
*) Våldtäkt och oaktsam våldtäkt samt våldtäkt mot barn. **) Försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp

Huvudresultat för 2023

Nedan presenteras huvudresultaten avseende antalet registrerade målsägare vid brottsanmälan för några utvalda brottstyper i statistiken. Dessa brottstyper är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån. Brottstyperna har valts ut till redovisningen i rapporten utifrån att de antingen är störst till antalet inom sitt kapitel i brottsbalken, eller för att de är särskilt allvarliga till sin natur.

  • Antalet registrerade målsägare för brotten som redovisas i rapporten varierar ganska mycket. Den största gruppen målsägare år 2023 bland de brottstyper som ingår i målsägarstatistiken fanns för misshandelsbrott, 67 661 personer.
  • Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen olaga hot, med 44 394 personer och för brottstypen ofredande, med 45 396 personer.
  • Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp (1 399 personer), samt för grov fridskränkning (891 personer) och grov kvinnofridskränkning (1 141 personer).

Utveckling över tid för de utvalda brottstyperna i rapporten

  • Jämfört med förra året noteras den procentuellt största uppgången av antalet målsägare för antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp som har ökat med 30 procent. Det var framför allt är antalet kvinnor och flickor som ökat sedan förra året (55 procent), bland annat kvinnor i åldersgruppen 45–54 år. Antalet män och pojkar har ökat med 23 procent sedan föregående år.
  • Antal målsägare har generellt en jämnare utveckling för stora brottstyper från år till år. Jämfört med föregående år ökade antalet målsägare för misshandel med två procent och antalet målsägare för olaga hot och ofredande med tre procent vardera.
  • Sett till en tioårsperiod har det skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare. Ett exempel är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp. Där har antalet målsägare ökat med 73 procent. Det var framför allt antalet pojkar mellan 7–14 samt 15–17 år som ökade.
  • Antalet målsägare för fickstöld har samtidigt minskat med 62 procent mellan 2014 och 2023. Tio år tillbaka fanns det ungefär lika många målsägare för fickstöld som för olaga hot och ofredande.
  • Antalet målsägare har över en tioårsperiod varit stabilt för misshandel (±0 procent) och olaga hot (-2 procent) och minskat något för ofredande (-8 procent).
  • För våldtäkt har antalet målsägare ökat med 45 procent för kvinnor och flickor, samt 39 procent för män och pojkar sedan 2014. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler handlingar.

Könsfördelning bland registrerade målsägare 2023

  • Könsfördelningen skiljde sig mycket åt mellan de brottstyper som ingår i rapporten.
  • Vid våldtäkt var de flesta målsägare kvinnor eller flickor (93 procent). Även vid sexuellt ofredande var det en stor andel kvinnor eller flickor (87 procent).
  • Å andra sidan var de flesta målsägare män eller pojkar vid personrån (83 procent), och vid försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp (75 procent).
  • Det finns dock ett antal brottstyper, exempelvis olaga hot eller grov fridskränkning där könsfördelningen var relativt jämn.
  • Könsfördelningen av målsägare för olika brott har varit relativt stadig över tid. Störst skillnad jämfört med 2014 var det för målsägare för fickstöld och personrån, där andelen kvinnor eller flickor minskade med 5 procentenheter, vilket betyder att andelen män eller pojkar ökade med 5 procentenheter för dessa brottstyper.

Åldersfördelning bland registrerade målsägare 2023

  • Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2014–2023.
  • Överlag registrerades små barn (0–6 år) samt personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Jämfört med övriga ålders-grupper registrerades dock en relativt stor andel små barn som målsägare för grov fridskränkning (31 procent). Och bland alla pojkar och män som registrerades som målsägare för våldtäkt var en relativt stor andel små pojkar i åldern 0–6 år (20 procent).
  • För äldre personer (65 år och äldre) var ofredande och fickstöld de brottstyper som de oftast registrerades för som målsägare, av de brott som ingår i rapporten.

Antal brott per målsägare 2023

  • Vissa personer registrerades flera gånger som målsägare för samma brottstyp under ett år. Det var vanligare bland målsägare för misshandel, våldtäkt, ofredande och olaga hot. Vanligast var det bland kvinnor och flickor vid misshandel av bekant. Där var en fjärdedel av målsägarna registrerade för flera brott.

Vad är en målsägare?

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser.

Om statistiken

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan visar hur många fysiska personer som har registrerats som målsägare för någon av de brottstyper som ingår i statistiken, och där brottet har blivit anmält till polisen eller registrerats hos någon annan myndighet inom rättsväsendet. Brottet ska ha registrerats under referensåret. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken, se Teknisk beskrivning av målsägare vid brottsanmälan 2014–2023 Pdf, 733 kB..

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmålsprocessen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits, eller där brottsutredningen lagts ner.

 

Fakta om publikationen

Författare: Linnea Abramowski

© Brottsförebyggande rådet 2024

urn:nbn:se:bra-1190