Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan

I denna rapport redovisas och analyseras dels hur den anmälda brottsligheten utvecklats under 2020 i relation till pandemin, dels hur Polisens, Åklagar­myndig­hetens och dom­stolarnas arbete med att utreda och fatta beslut om anmälda brott har påverkats.

Coronapandemin har haft stor inverkan på samhället under 2020, inte minst genom att många drabbats av sjukdom, men också genom olika typer av restriktioner för att minska smittan. Detta kan i sin tur ha påverkat brottsligheten, och Brå har därför granskat statistiken över anmälda brott ur detta perspektiv månatligen sedan i april 2020. I denna rapport ligger fokus dock på rättsväsendets myndigheter, hur rättsväsendets ”produktion” utvecklats under 2020 jämfört med tidigare år. Med dessa data som grund analyseras vilka svårigheter som pandemin fört med sig för myndigheterna och vilka eventuella positiva effekter den kan ha haft för deras möjligheter att utreda och lagföra brott.

Rapporten vänder sig främst till rättsväsendets myndigheter men även till andra som är intresserade av vilka konsekvenser som pandemin fått för olika delar av samhället.

Anmälningarna har ökat i vissa brotts­kategorier och minskat i andra

Antalet brott som anmäldes årligen under perioden mars–decem­ber ökade gradvis åren 2015–2019. Om utvecklingen av antalet anmälningar under perioden mars–december 2020 hade följt den tidigare trenden, skulle ökningen ha fortsatt. I stället bröts kurvan, och antalet anmälningar minskade något (med en procent).

Anmälningsnivån 2020 jämfört med 2019 varierar dock från brotts­typ till brottstyp. För vissa brottstyper har anmälningarna minskat, medan de ökat för andra.

Tabell. Procentuell förändring av antalet anmälda brott 2020 jämfört med samma period 2019. Redo­visning uppdelad på januari–februari, mars–maj, juni–augusti och september–december. Preliminär statistik.

Brottstyp

Jan.–feb.

Mar.–maj

Jun.–aug.

Sep.–dec.

Samtliga brott

8 %

-4 %

2 %

0 %

Brott mot person

4 %

-4 %

7 %

0 %

Stöldbrott m.m.

14 %

-12 %

-4 %

-3 %

Bedrägeribrott m.m.

-8 %

-15 %

-19 %

-3 %

Skadegörelsebrott

20 %

5 %

41 %

4 %

Trafikbrott

0 %

-1 %

-1 %

-4 %

Narkotikabrott

15 %

14 %

3 %

7 %

Övriga brott

20 %

4 %

3 %

5 %

Den samlade bilden av de iakttagna förändringarna är att antalet anmälningar jämfört med 2019 i stor utsträckning följer pandemins två vågor och de samhälleliga restriktioner som då har införts. Anmälningsnivån under sommaren och tidig höst, då smittan minskade, skiljer sig mindre från nivån 2019.

Generellt sett kan sägas att de minskningar av antalet anmäl­ningar, som ses i samband med de två pandemivågorna, i stor utsträckning tycks hänga samman med förändringar i sam­hället till följd av pandemin. Så har till exempel antalet anmäl­ningar om misshandel mellan obekanta minskat, troligen som en följd av minskat nöjesliv.

Men det finns även brottstyper där anmälningarna minskat utan att det finns indikationer på att minskningen beror på att pandemin inverkat på den faktiska brottsligheten. Däremot har polisen förändratsina rutiner på ett sätt som kan förklara det minskade antalet anmälningar. Det tydligaste exemplet på det är att anmälningar om rattfylleri minskat under 2020, eftersom polisen i mars beslutade att inte göra planlagda kontroller på grund av risken för smitta.¹

Det finns också brott där anmälningarna minskat under 2020 jämfört med 2019, men där minskningarna inleddes redan före mars, då pandemin kom in i Sverige på allvar. Det gäller främst bedrägerier. De brottstyper där anmälningarna ökat är främst skadegörelse och narkotikabrott. I dessa fall torde den högre nivån främst (skadegörelse) eller delvis (narkotikabrott) för­klaras av att polisen fått mer tid att upptäcka och registrera sådana brott. Det finns inga tecken på att det skett föränd­ringar ute i samhället under pandemin, som skulle tala för att den faktiska brottsligheten av detta slag ökat jämfört med 2019.

I figuren på nästa sida sammanfattas utvecklingen för de största brottskategorier där antalet anmälningar förändrats under 2020 jämfört med 2019, uppdelat på om antalet anmäl­ningar tycks bero på en faktisk förändring i brottsligheten eller en förändring i polisens arbete. Som framgår av figuren finns det ingen brottskategori där det finns några tydliga indika­tioner på en faktisk ökning under pandemin, men däremot tecken på faktiska minskningar.

¹.) Det kan i och för sig inte uteslutas att pandemin medfört att färre kör alkoholpåverkade. Men eftersom inga planlagda kontroller görs är det svårt att uttala sig om det.

Rättsväsendets produktion ökade under 2020

Om man ska sammanfatta bilden av rättsväsendets arbete under 2020, är den tydligaste slutsatsen att produktionen har ökat inom samtliga tre myndigheter jämfört med 2019. I huvudsak torde detta bero på att alla tre studerade myndigheter haft mer resurser för att handlägga ärenden än vanligt.² En förklaring till detta, som framförs från samtliga myndigheter, är att en stor del av all utbildning för personalen ställts in på grund av pandemin. Polisens bedömning är också att antalet möten minskat en del och även blivit kortare. För polisen handlar det också om en minskning av vissa typer av arbets­uppgifter, som kommenderingar vid sportevenemang och stats­besök.

Tabell: Förändringar i myndigheternas produktion under mars-december 2020 jämfört med mot­svarande period 2019

Tabell. Förändringar i myndigheternas produktion under mars-december 2020 jämfört med mot­svarande period 2019.


Polis

Åklagare

Domstol

Inflöde

– 7 617
anmälda brott

+ 24 582
inkomna
brottsmisstankar

+ 2 919
inkomna brottmål

Bearbetat

+ 31 627
avslutade ärenden



Utflöde

+ 13 122
redovisade ärenden

+ 14 463
lagförda
brottsmisstankar

+ 6 218
avgjorda brottmål

Även gränspolisernas arbetsbelastning har minskat och ansökningarna om pass har blivit färre. Totalt sett har detta gett polisen utrymme för annat arbete, som att registrera och utreda brott. Detta har medfört att såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten och domstolarna har kunnat öka sin produktion. Polisen har under pandemin haft mer resurser för att bearbeta ärenden och redovisa dem till åklagare.

Åklagarmyndigheten har kunnat lagföra fler brottsmiss­tankaroch minska sin balans jämfört med 2019 och dom­stolarna, slutligen, har avgjort fler brottmål. Det framgår av tabellen ovan, som anger dels hur mycket högre myndig­heternas inflöde var, dels hur mycket större utflödet var i form av ärenden som redovisats till åklagare, lagförda brotts­misstankar samt avgjorda brottmål, under perioden mars–december 2020 jämfört med motsvarande period 2019.

En ytterligare faktor som bedöms att bidragit till att polisen bearbetat fler ärenden och att domstolarna fått in och avgjort fler brottmål under 2020 jämfört med 2019, är utbyggnaden av arbetsmodellen Snabbare lagföring. Modellen innebär till att man i mindre utsträckning slår ihop flera anmälningar riktade mot samma person i ett ärende och ett mål, utan i stället behandlar dem separat. Det ökar antalet ärenden/mål hos polisen och i domstolarna. Däremot har det inte påverkat antalet inkomna brottsmisstankar hos Åklagarmyndigheten, eftersom de inte räknar ärenden, så som de andra myndig­heterna. Ökningen av produktionen tycks i huvudsak avse enklare ärenden, oftast sådana där polisen eller någon annan myndighet har initierat polisanmälan. Det gäller till exempel narkotikabrott och bidragsbrott.

Även bedrägerier har handlagts i större utsträckning under 2020 än tidigare. Däremot finns det inga indikationer på att allvarligare, mer svårutredda brott har utretts och avgjorts i större utsträckning under 2020 än tidigare. Snarare tycks det vara så att domstolarna i större utsträckning skjutit på större mål på grund av pandemin.

².) När det gäller Åklagarmyndigheten är produktionsmåttet brottsmisstankar och inte ärenden.

Fakta om publikationen

Författare: Stina Holmberg, Lars Lewenhagen och Anna Eksten

© Brottsförebyggande rådet 2021

urn:nbn:se:bra-967

Rapport 2021:4

Tips på andra rapporter