Omkring 211 400 skadegörelsebrott polisanmäldes 2022, en minskning med 4 procent jämfört med året innan.
Totalt antal anmälda skadegörelsebrott enl. 12 kap., därav klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter. Källa: Anmälda brott
Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelsebrott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektivtrafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 48 procent av de anmälda skadegörelsebrotten 2021.
År 2022 anmäldes 211 366 skadegörelsebrott, vilket innebar en minskning med 4 procent jämfört med året innan. De flesta typer av skadegörelsebrott minskade, och de brottstyper som minskade mest i antal var övrigt klotter, som minskade med 15 012 (−21 %) anmälda brott.
Jämfört med 2013 har antalet anmälda brott ökat med 50 procent, men de anmälda skadegörelsebrottens utveckling har varierat under den senaste tioårsperioden. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls eller registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.
År 2022 handlades¹ 211 711 skadegörelsebrott, vilket var en minskning med 10 357 brott (−5 %) jämfört med 2021. En utredning bedrevs för 10 procent (21 062 brott) av de handlagda brotten, medan 90 procent (190 649 brott) direktavskrevs.
Jämfört med 2021 var fördelningen av andelen utredda och direktavskrivna skadegörelsebrott oförändrad. Av samtliga handlagda skadegörelsebrott förundersökningsbegränsades 1 procent (3 095 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2021.
År 2022 personuppklarades 2 887 skadegörelsebrott, vilket var en minskning med 732 brott (−20 %) jämfört med 2021. I relation till de handlagda brotten ger det en personuppklaringsprocent på 1 procent 2022. Jämfört med 2021 var personuppklaringsprocenten oförändrad. Jämfört med nivån 2013 minskade den med 2 procentenheter.
I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent på 16 procent, vilket var 2 procentenheter lägre än 2021, och 3 procentenheter lägre än 2014. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.
Jämfört med andra brottstyper fanns det en person registrerad som skäligen misstänkt för en förhållandevis liten andel av de handlagda skadegörelsebrotten. Andelen uppgick till 5 procent (11 009 brott) 2022, vilket var samma nivå som 2021. Av skadegörelsebrotten med minst en misstänkt person var 26 procent personuppklarade, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2021.
Antal personer misstänkta för skadegörelse, totalt samt efter kön. Källa: Misstänkta personer
År 2022 misstänktes 9 310 personer för skadegörelse. Jämfört med 2021 var det en minskning med 7 procent, och minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (−5 %) och misstänkta män (−7 %).
I relation till befolkningsmängden misstänktes 108 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott 2022, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med året innan. För den senaste tioårsperioden har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 18 procent 2022 jämfört med 2013. Uppdelat på kön har antalet misstänkta män minskat med 22 procent, medan antalet misstänkta kvinnor ökat med 6 procent.
Antal lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott, totalt samt efter kön. Källa: Personer lagförda för brott
År 2020 uppgick antalet lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott till 2 080 beslut, vilket är en ökning med 179 beslut, eller 9 procent, jämfört med året innan. Lagföringsbeslut mot både kvinnor och män har ökat (29 respektive 7 %).
Bortsett från en ökning 2017 minskade antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott kontinuerligt 2011–2019. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har jämfört med 2011 minskat med 842 beslut, eller 29 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor har minskat med 14 beslut, eller 5 procent, och lagföringsbeslut mot män har minskat med 828 beslut, eller 31 procent, jämfört med 2011.
Självrapporterad delaktighet i skadegörelse bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått skadegörelse under de senaste tolv månaderna,
uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.
I Skolundersökningen om brott 2021 uppger drygt 19 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Detta gäller 22 procent av killarna och 16 procent av tjejerna. Sedan 2015 har andelen killar som begått skadegörelse legat på en jämn nivå (runt 22 procent). Bland tjejer har andelen också legat på en relativt stabil nivå (mellan 13–16 procent.
Den vanligaste formen av skadegörelse bland killar är att med flit ha förstört egendom (till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande), vilket 17 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna. Näst vanligast var att ha klottrat tags. Bland tjejer är det vanligast att ha klottrat tags (11 procent), följt av att ha förstört egendom (8 procent).
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: