Nytt från Brå

Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda.

Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, som presenteras i dag.

Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.

Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.

Malmö var först i Sverige med att implementera gruppvåldsintervention (GVI), som är en strategi för att reducera grovt våld i kriminella miljöer. I Malmö har arbetet gått under namnet Sluta skjut. Nu har Malmö universitet utvärderat strategin, på uppdrag av Brå.

Varje år hanterar rättsväsendet ett stort antal personer som innehar eller brukar narkotika. Denna kortanalys undersöker tidigare lagföringar bland personer som lagfördes för innehav eller bruk av narkotika där brottet utgjorde huvudbrottet.

Nu publiceras den slutliga statistiken över misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar för 2022. Här redovisas ett urval av statistiken.

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brotts­misstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brotts­ut­redande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen miss­tänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.

Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brotts­utredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.

Här presenteras tabeller för de kommunala resultaten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017–2022, samt ett metodstöd för användning av statistiken. Metodstödet beskriver hur resultaten tagits fram samt vad som är bra att känna till vid tolkning och användning av resultaten.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått ett regeringsuppdrag där vi ska ta fram en rapport om kränkningar, hot, våld och annat hat som drabbar samer som lever i Sverige.

Brå får i uppdrag av regeringen att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar i Sverige mot enskilda förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer

Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen säger bland annat att kommunerna ska ta fram en lägesbild över brottsligheten. Genom att följa den nya lagen ges kommunerna goda möjligheter att förebygga fler brott.

Tidigare analyser av Brå visar att det finns kvalitetsbrister i redovisningen av relationstypen mellan brottsoffer och förövare vid anmälda misshandelsbrott i statistiken, som har sin grund i hur registreringen av brottskoder görs. Bristerna sammanfaller med en revidering av brottskoderna för misshandelsbrott som infördes 2019. I den här promemorian redovisas resultaten från en fördjupad kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott för åren 2019–2021.

Statistiken över handlagda brott omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under referensåret som innebär att handläggningen av brottet avslutas .

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Nu publiceras den slutliga statistiken för 2022 över anmälda brott, handlagda brott samt konstaterade fall av dödligt våld. Här hittar du ett urval av statistiken.

I den officiella statistiken över konstaterade fall av dödligt våld ingår samtliga fall som anmälts som mord, dråp, barnadråp samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, och där det kunnat konstateras att dödligt våld med stor sannolikt var dödsorsaken.

Dödligt våld med användning av skjutvapen, ökade under 2022 jämfört med 2021. Samtidigt minskade övrigt dödligt våld, och då särskilt dödligt våld i en parrelation. Bland polisregionerna har Syd haft den största ökningen under 2022 jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Brå över konstaterade fall av dödligt våld 2022.

Den här kortanalysen omfattar ett urval av resultat från uppföljnings­intervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022. Intervjuerna gjordes med ett urval av personer i åldrarna 16–84 år som hade uppgivit att de hade utsatts för brott under 2021. Syftet med intervjuerna var att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika typer av brott. 

Den här kortanalysen studerar hur vanligt det är att misstankar riktas mot tidigare misstänkta personer och hur detta har utvecklats över de senaste två decennierna.

All brottslighet sker lokalt och behöver förebyggas lokalt. Samtidigt är det viktigt att även regionala och nationella aktörer bidrar i arbetet med att motverka brott. Vilket brottsförebyggande arbete bedrivs av lokala, regionala och nationella aktörer idag? Hur ser förutsättningarna ut för arbetet och vad behöver göras framöver?

I denna studie föreslås ett antal nyckeltal som kan användas vid uppföljning av brottmålsprocessens verksamheter, samt vid jämförelser av resultaten över tid.

Statistiken över handläggningsresultat i brottmålsprocessen ger en översiktlig beskrivning av handläggningen från det att en brottsanmälan registreras fram till att beslut fattas i åtalsfrågan. Statistiken redovisar de hållpunkter i processen som har bedömts mest relevanta för förståelsen av hanteringen, och för att belysa resultatet av handläggningen.

Statistiken över genomströmningstider belyser tidsåtgången mellan olika steg i brottmålsprocessen vid handläggning av brott och skäliga brottsmisstankar. De redovisade genomströmningstiderna avser tidsåtgången mellan var och en av de hållpunkter i brottmålsprocessen som är de mest relevanta för förståelsen av hur brottsmisstankar hanteras: registrering av brottsmisstanke förundersökning inledd förundersökning nedlagd slutredovisning beslut i åtalsfrågan.

Statistiken över handläggningsresultat och genomströmningstider i brottmålsprocessen är utvecklad av Brå.

I väntan på beslut om lagförslaget förbereder sig många kommuner i landet med att utöka, bredda och systematisera det brottsförebyggande arbetet. En av dessa är Halmstads kommun. Therese Wallgren , kommunsamordnare för det brottsförebyggande arbetet, Mattias Rossköld , kommundirektör och Stefan Pålsson (S), kommunstyrelsens ordförande berättar här om hur kommunen förbereder sig inför den kommande lagstiftningen.

När kvinnor utsätts för våld är det vanligast att gärnings­personen är någon närstående, till exempel en nuvarande eller före detta partner. Här har vi samlat statistik och rapporter som berör våld mot kvinnor.

Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det visar en ny studie från Brå.

Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.

Budgetunderlaget omfattar anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Budgetunderlaget omfattar även övriga intäkter, anläggningstillgångar samt behov av låneram och krediter. Budgetunderlaget för den aktuella perioden utgår från nu givna förutsättningar för myndighetens verksamhet.

Vilken roll spelar bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå och inkomst för risken att personer begår brottsliga handlingar? Hur starka är sambanden? Rapporten är en kunskapssammanställning av forskning om betydelsen av socioekonomisk bakgrund för skillnader i brottslighet mellan individer.

I denna rapport redovisas prognoser över framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.

Ett sätt att försöka förebygga brott på allmänna platser är genom förändrad utomhusbelysning. Men fungerar förändrad utomhusbelysning som brottsförebyggande åtgärd? Vad visar de starkaste effektutvärderingarna?

Regeringen ger Brå i uppdrag att utveckla det nationella stödet i det brotts­före­byggande arbetet. Brå ska särskilt utveckla följande delar: behovs­anpassade och praktik­nära stöd­insatser till kommuner och andra aktörer, stöd­insatser till läns­styrelserna, den nationella sam­ordningen, upp­följ­ningen av det brotts­före­byggande arbetet och kunskaps­utveck­lingen om brotts­före­byggande åtgärder.

Brås årsredovisning lyfter fram myndighetens verksamhet under 2022 samt den nya kunskap som offentliggjorts under året.

Missa inte chansen att presentera din forskning på Stockholm Criminology Symposium, 12–14 juni 2023. Sista dagen att skicka in abstracts är tisdag den 28 februari 2023.

Mäns våld mot kvinnor utgör en allvarlig brottslighet i Sverige. Brå har därför tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett metodstöd som kan användas för att kartlägga mäns våld mot kvinnor och flickor. De tre våldstyper som står i fokus i metodstödet är våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Lina Lundborg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, och Carl Gynne, utredare på Brå, har arbetat med att ta fram stödet.

Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena. Det visar en ny Brå-rapport om polisens resursfördelning och tillväxt.

Den här rapporten behandlar resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten 2015–2022, med syfte att besvara frågan om Polismyndigheten förvaltat och styrt resursökningen i enlighet med regeringens intentioner.

Skolan är en av de vanligaste platserna som elever utsätts för brott på. Syftet med den här kortanalysen är att studera vilka skolfaktorer som kan påverka elevers risk att utsättas för hot eller våld i skolmiljö. Skolfaktorer kan handla om allt från skolans storlek till den samlade uppfattningen om relationen mellan lärare och elever på skolan.

Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar en ny studie från Brå som publiceras idag.

För att Polismyndigheten ska kunna uppnå sitt mål för 2024 om framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring har den forensiska verksamheten en viktig roll. Men kapaciteten är eftersatt, framför allt när det gäller den it-forensiska verksamheten. Det visar en ny utvärdering från Brå.

I vilken utsträckning har den forensiska verksamheten hos Polismyndigheten tagit del av resurstillskotten under åren 2017–2021, hur har resultaten utvecklats under samma tidsperiod och vilka kvarstående hinder finns det för att uppnå en effektiv forensisk verksamhet?

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2022 som publiceras idag.

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete lokalt skapar effekt. Brå har därför fått i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden. Lisa Pedersen, projektledare, Brå, berättar här mer om vad uppdraget innebär och hur Brå kommer stötta kommunerna i deras arbete.

I dagarna skickas enkäten för den Nationella trygghets­under­sökningen (NTU) ut till drygt 200­ 000 personer, som bland annat får svara på frågor om de känner sig otrygga eller om de utsatts för brott.

Detta är en kortversion av Brås rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet (2021:5).

Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.

Regeringen har beslutat om de anslag som gäller för Brås verksamhet under budgetåret 2023. Brå tillförs medel för att myndigheten ska stärka och utveckla sin förmåga att bidra med kunskapsunderlag, utvärderingar och statistik samt för att förstärka stödet till kommunerna i det brottsförebyggande arbetet.

I den här rapporten presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2021, för några utvalda brottstyper mot person.

Denna rapport beskriver förekomsten och karaktären på digitala hatbrott under år 2020. Resultaten beskriver vilka digitala miljöer som de digitala hatbrotten sker i, fördelningen av olika brottskategorier och hatbrottsmotiv samt omständigheter kring den utsatta.

Årets vinnare av den europeiska tävlingen ECPA är Sveriges bidrag Riskreducerande insatser, RRI, som syftar till att minska gärningspersonens motivation till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. 

Varje år gör Brå en sammanställning över forskning om svensk polisverksamhet. Nu är Polisbibliotekets databas Justitia uppdaterad med svensk polisforskning från 2021.

Nu kan du skicka in ditt abstract till Stockholm Criminology Symposium. Årets huvudtema är “ Principled and equitable law enforcement ” och i år kommer vi även att ha ett andra tema som är ”E vidence-based knowledge against violent extremism ”.

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld.

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

Polisens metod Riskreducerande insatser (RRI) är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Metoden syftar till att minska motivationen till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. När metoden användes i ett pilotprojekt upphörde brottsligheten i 72 procent av fallen.

Brå har på uppdrag av regeringen vidareutvecklat den modell för uppföljning av rättsväsendets myndigheter som Brå tidigare arbetat fram och som presenterades 2018. Fokus i denna rapport har varit att arbeta vidare med de förslag på resultatindikatorer som då lämnades. Det har skett antingen genom att ta fram och testa indikatorerna, eller genom att i större detalj än sist förklara hur de skulle kunna tas fram när arbetet med rättsväsendets digitalisering kommit så långt att det då har blivit möjligt.

I den här rapporten presenterar Brå en samlad överblick över karaktären på de dataintrång som anmäls till polisen och en beskrivning av de utmaningar som rättsväsendets aktörer står inför i sitt arbete med att utreda och lagföra brotten. Brå beskriver även utvecklingsområden för polisens arbete mot dataintrång. Rapporten vänder sig i första hand till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och regeringen.

45 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsattes för brott under 2021, vilket är den lägsta nivån sedan 2015. Det året skedde en stor del av undervisningen digitalt, men trots det var skolmiljön den vanligaste platsen för utsatthet för brott. Det visar Skolundersökningen om brott som Brå publicerar idag.

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.

Denna rapport beskriver hur den senaste skolundersökningen genomförts.

Brå har i uppdrag av regeringen att ta fram statistik över utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroendet för rättsväsendet i områden som betraktas som utsatta ur ett polisiärt perspektiv samt i områden med socioekonomiska utmaningar, enligt den rikstäckande indelningen av olika områdens socioekonomiska status.

Beatriz Magaloni (Mexico/USA) tilldelas Stockholmspriset i kriminologi för 2023.

Den 18 oktober klockan 14.30 presenteras vinnaren av Stockholmspriset i kriminologi.

Det här stödet handlar om samordning och samverkan mellan det lokala brottsförebyggande och det våldsförebyggande arbete samt om att tillsammans arbeta kunskapsbaserat och strukturerat med komplexa frågor.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 65 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskar för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året. Försäljningsbedrägerier har dock ökat under tidsperioden. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.

I denna rapport redogörs utförligt för de tekniska aspekterna av Nationella trygghetsundersökningen (NTU). I rapporten redogörs för frågeformulärets uppbyggnad, undersökningens genomförande och möjliga felkällor, liksom vad som gjorts för att minimera effekterna av eventuella felkällor.

Brottsförebyggande rådet har haft i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder avseende lagförslaget om kommuners ansvar att arbeta brottsförebyggande. I slutredovisningen som presenteras idag gör Brå bedömningen att kommunerna, liksom Brå och andra aktörer som ger stöd till kommunerna, behöver bli bättre rustade inför den nya lagen.

Brå har getts i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder avseende införandet av ett lagstadgat ansvar för kommunerna för brottsförebyggande arbete. Utredningen, som utgör utgångspunkt för uppdraget, föreslår att alla kommuner bör åläggas att förebygga brott.

Här hittar du definitioner av olika begrepp som förekommer i den officiella kriminalstatistiken.

För första gången har samverkansmodellen testats på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Utvärderingen visar att samverkansprocessen varit en bra utgångspunkt för att skapa tydliga strukturer för samverkan mellan aktörer som inte tidigare haft någon formell samverkan. Dessutom har modellen hjälpt de olika aktörerna att hitta sin roll och identifiera på vilket sätt de kan bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten på boendet. Anna-Karin Ivert, biträdande professor, Malmö Universitet och Steve Johansson Sandén, kommissarie/kommunpolis, Polismyndigheten, svarar här på några frågor om utvärderingen.

Kortanalysens mål är att ge en kortfattad och aktuell lägesbild av utvecklingen för ett flertal olika brottstyper. Huvudfokus är utvecklingen över tid och inte den faktiska omfattningen av de olika brottstyperna. Analysen är främst beskrivande och ger därför inte några djupgående förklaringar till brottsutvecklingens orsaker.

I den här publikationen analyseras om antalet bifallna åtal förändrats i relation till antalet väckta åtal. Dessutom undersöks om det skiljer sig åt beroende på vilken typ av brottslighet det handlar om, dels på kategorinivå, dels för vissa brottstyper.

Forensiska undersökningar kan vara en viktig nyckel för att komma vidare i det polisiära utredningsarbetet och det är därför angeläget att studera deras utveckling. Syftet med den här kortanalysen är därför att beskriva utvecklingen av polisens forensiska undersökningar i utredda ärenden.

Huvudresultaten för statistiken över anmälda brott under första halvåret 2022. Här ingår bland annat omfattning och utveckling av det totala antalet anmälda brott, utvecklingen av olika brotts­kategorier och brottstyper samt de regionala resultaten.

Vid halvårsskiftet infördes möjligheten att besluta om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek, straffen för knivbrott skärptes och för att effektivisera terrorismlagstiftningen samlas nu de tidigare lagarna på området i en enda lag. Dessutom införs flera lagändringar för att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter. Här kan du läsa om några av de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli.

Regeringen har utsett Mattias Larsson till ny general­direktör och chef för Brotts­före­byggande rådet. Han tillträder sin tjänst den 1 oktober 2022 och kommer närmast från en tjänst som departe­mentsråd och chef för straff­rätts­enheten vid Justitie­departe­mentet.

Brå har fått i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad studie av hatbrott mot samer. Studien ska särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär och även åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar.

Kortanalys av utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier samt våld i hemmet under mars–december 2020.

Brå har fått två nya uppdrag av regeringen. Brå ska kartlägga grövre våldsbrott i skolan och stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan.

H.M. Drottning Silvia delade igår ut The Stockholm Prize in Criminology i en stor cermoni i Stadshuset.

13 juni startar en av världens främsta kriminologikonferenser – The Stockholm Criminology Symposium på Norra latin i Stockholm. I samband med konferensen delas även The Stockholm Prize in Criminology ut av H.M. Drottning Silvia.

I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över kriminalvård avseende påbörjade verkställigheter inom frivården under 2021, Kriminalvård-frivård 2021.

Frivården övervakar klienter som avtjänar frivårdspåföljder som skyddstillsyn, samhällstjänst och ungdomsövervakning, avtjänar fängelsepåföljder genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) eller är villkorlig frigivna med övervakning.

Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Tryggare Sverige utvecklat arbetssättet och verktyget Tryggare Skola, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet. Nu har arbetet utvärderats av Högskolan i Borås och resultaten visar att det är uppskattat av aktörer inom skolverksamheten. Annie Lees, regional brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Blekinge, svarar här på några frågor om arbetet och berättar om varför Tryggare Skola kan vara ett viktigt stöd för kommunens brottsförebyggande samordnare i samarbete med utbildningsförvaltningen, med tanke på den föreslagna lagen om kommunalt brottsförebyggande ansvar.

Det här är ett stödmaterial för dig som lokal aktör om hur du kan identifiera och arbeta mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer.

Brå har haft ett regeringsuppdrag som innebar att analysera möjligheterna att komplettera bakgrundsinformationen i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) i syfte att inhämta uppgifter om hbtqi-personers utsatthet för brott, trygghet och förtroende för rättsväsendet. I uppdraget ingick även att analysera i vilken mån bakgrundsinformation kopplat till andra diskrimineringsgrunder som inte redan ingår i NTU är möjliga att inkludera.

Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.

I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut 2021, kriminalvård avseende fängelse och häkte 2021, samt återfall i brott 2015 (slutlig) och 2019 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan.

I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut som fattats inom rättsväsendet under ett kalenderår, det vill säga domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.

Den officiella kriminalvårdsstatistiken ger en översiktlig bild av Kriminalvårdens verksamhet i fängelse och i häkte. Den beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet personer som påbörjat en fängelseverkställighet under 2021, antalet personer som hade en pågående fängelseverkställighet den 1 oktober 2021 samt antalet personer inskrivna i häkte den 1 oktober 2021.

Den preliminära statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett år efter en ingångshändelse och hur nivån utvecklats över tid. Vidare beskrivs också tiden till återfall samt antalet återfallsbrott som begås.

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse och hur nivån utvecklats över tid. Vidare beskrivs också risken för att återfalla i brott, tiden till återfall samt antalet återfallsbrott som begås.

Den våldspreventiva metoden Huskurage har under 2020 införts i tre stadsdelar i Gävle kommun. Högskolan i Gävle har processutvärderat implementeringen av insatsen som bland annat visar att samverkan, engagemang och kommunikation är viktigt. Sara Skoog Waller, lektor i psykologi, Högskolan i Gävle och Cecilia Vågberg, strateg, social hållbarhet, Gävle kommun, svarar här på några frågor om arbetet.

Statistiken belyser handläggningen av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan. Rapporten omfattar handläggningsresultat under 2016−2021.

I dag publicerar Brå statistiken över handläggningen av brott och brottsmisstankar genom brottmålsprocessen – från registrering till beslut i åtalsfrågan.