Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott 2016–2022 (sammanslaget). Andel (%) utsatta redovisat utifrån utländsk respektive svensk bakgrund. *) Resultat för Trakasserier finns endast för referensåren 2019–2022.
21 maj, 2024
Personer med utländsk bakgrund uppger högre nivåer av självrapporterad utsatthet för brott, och känner oftare otrygghet och oro för att utsättas för brott, jämfört med personer med svensk bakgrund. Utsattheten och oron skiljer sig dessutom mycket utifrån vilken del av världen man har sin bakgrund i.
I två nya kortanalyser redovisar Brå självrapporterad utsatthet, respektive otrygghet och oro för brott, bland personer med utländsk bakgrund på en mer detaljerad nivå än tidigare. Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har tidigare visat att personer med utländsk bakgrund generellt sett uppger högre nivåer av utsatthet för brott och otrygghet och oro för brott. Det finns ett behov av mer fördjupad information om den här mycket heterogena delen av befolkningen. Syftet med kortanalyserna är att bidra med en grundläggande statistisk bild som baseras på underlag från NTU 2017–2023.
En större andel personer med utländsk jämfört med svensk bakgrund uppger att de har utsatts för misshandel, hot, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort- och kreditbedrägeri, nätkränkning och trakasserier, och för både män och kvinnor. Ett undantag är dock sexualbrott bland kvinnor, där den självrapporterade utsattheten i stället är större bland de med svensk bakgrund.
Resultaten visar även på skillnader utifrån vilken del av världen man har sin bakgrund i, och varierar beroende på brottstyp. Till exempel återfinns störst andel som uppger att de har utsatts för hot, sexualbrott och personrån bland både män och kvinnor som har sin bakgrund i Oceanien.
Resultaten visar också att personer med utländsk bakgrund oftare upplever otrygghet vid utevistelse eller oro för att utsättas för olika typer av brott än personer med svensk bakgrund. Det är dock i princip ingen skillnad mellan grupperna vad det gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller sexuella angrepp. Det är även vanligare bland personer med utländsk bakgrund att ha avstått från en aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott.
Även här syns skillnader utifrån vilken del av världen man har sin bakgrund i. Till exempel när det gäller otrygghet, oro för att utsättas för bedrägeri på internet och de som har avstått från en aktivitet på grund av oron återfinns störst andel bland män med bakgrund i Asien och kvinnor med bakgrund i Sovjetunionen.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande brottsoffer- och trygghetsundersökning som främst fokuserar på utsattheten för brott, känslan av otrygghet och förtroendet för rättsväsendet hos Sveriges befolkning (16–84 år). För kortanalyserna har underlag från NTU 2017–2023 används, vilket innefattar drygt en halv miljon respondenter.
Resultaten i kortanalyserna redovisas efter en kategorisering utifrån utländsk respektive svensk bakgrund som skiljer sig från den kategorisering som används i ordinarie NTU och offentlig statistik i stort. De personer som själva eller vars ena eller båda föräldrar är födda i ett annat land än Sverige kategoriseras till utländsk bakgrund. De personer som själva och vars båda föräldrar är födda i Sverige kategoriseras till svensk bakgrund. För att ta fram personernas bakgrundsland har det egna födelselandet, den utrikesfödda förälderns eller moderns födelseland använts. Länderna har i sin tur kategoriserats efter världsdelar med underliggande delområde utifrån en indelning framtagen av FN.
När andelen som uppger att de känner sig otrygga studeras för åren 2017–2023 syns att andelen genomgående har varit större bland dem med utländsk bakgrund jämfört med svensk bakgrund, både för män och kvinnor.
Andel som känner sig ganska eller mycket otrygga samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, redovisat utifrån utländsk respektive svensk bakgrund, för män och kvinnor.