Den här kortanalysen ger en grundläggande statistisk bild av otrygghet och oro för att utsättas för olika typer av brott bland personer med utländsk bakgrund.
När andelen som uppger att de känner sig otrygga studeras för åren 2017–2023 syns att andelen genomgående har varit större bland dem med utländsk bakgrund jämfört med svensk bakgrund, både för män och kvinnor.
Andel som känner sig ganska eller mycket otrygga samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, redovisat utifrån utländsk respektive svensk bakgrund, för män och kvinnor.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande brottsoffer- och trygghetsundersökning som främst fokuserar på utsattheten för brott, känslan av otrygghet och förtroendet för rättsväsendet hos Sveriges befolkning (16–84 år). Resultat från NTU har visat att personer med utländsk bakgrund generellt sett uppger högre nivåer av utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott. Det finns ett behov av mer fördjupad information om den här mycket heterogena delen av befolkningen. Syftet med den här kortanalysen är att ge en grundläggande statistisk bild av otrygghet och oro för att utsättas för olika typer av brott bland personer med utländsk bakgrund, utifrån resultaten från NTU 2017–2023, samt att redogöra för hur otrygghet och oro ser ut baserat på i vilken del av världen man har sin bakgrund.
Generellt visar rapporten att personer med utländsk bakgrund upplever otrygghet vid utevistelse och oro för att utsättas för brott i något högre utsträckning än personer med svensk bakgrund, bland både män och kvinnor. Det är dock i princip ingen skillnad mellan grupperna vad det gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller sexuella angrepp. Vad det gäller oron för brottsligheten i samhället är andelen som oroar sig i stor utsträckning större bland både män och kvinnor med svensk bakgrund. Det är även vanligare bland kvinnor med svensk bakgrund att ha valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott, jämfört med bland kvinnor med utländsk bakgrund.
När personer med utländsk bakgrund studeras utifrån vilken världsdel de har sin bakgrund i syns skillnader i andelen som uppger otrygghet eller oro för brott. Det är dock svårt att utröna ett mönster och det är ingen världsdel där genomgående störst andel otrygga eller som känner oro för brott återfinns. Även när världsdelarnas delområden studeras syns stora skillnader beroende på vilket delområde man har sin bakgrund i. Inom vissa världsdelar framkommer dock ett mönster där otryggheten och oron genomgående är högre bland personer som har sin bakgrund i ett visst delområde.
Syftet med den här kortanalysen är att ge en grundläggande statistisk bild av otrygghet och oro för att utsättas för olika typer av brott bland personer med utländsk bakgrund, utifrån resultaten från NTU 2017–2023. Syftet är dessutom att redogöra för hur otrygghet och oro för att utsättas för brott ser ut utifrån i vilken del av världen man har sin bakgrund. Samtliga resultat redovisas separat för män respektive kvinnor.
År 2021 fick Brå i uppdrag att analysera möjligheterna att inkludera bakgrundsfrågor om diskrimineringsgrunder i NTU. I redovisningen av uppdraget bedömde Brå att när det gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet är det mer lämpligt att använda de befintliga registeruppgifterna om eget födelseland respektive föräldrars födelseland än att införa en ny bakgrundsfråga (Brå 2023a). Därför används dessa registeruppgifter som grund för kategoriseringarna i den här kortanalysen. Det innebär alltså att det inte är möjligt att utröna etnisk tillhörighet, men det är möjligt att visa på vilken bakgrund personerna har.
För att se motsvarande resultat för självrapporterad utsatthet för brott hänvisas till kortanalysen Utsatthet för brott bland personer med utländsk bakgrund (Brå 2024).
Författare: Karolina Kamra Kregert
© Brottsförebyggande rådet 2024
urn:nbn:se:bra-1178
Rapport 3/2024