Utsatthet för brott bland personer med utländsk bakgrund

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande brottsoffer- och trygghetsundersökning som främst fokuserar på utsattheten för brott, känslan av otrygghet och förtroendet för rättsväsendet hos Sveriges befolkning (16–84 år). Resultat från NTU har visat att personer med utländsk bakgrund generellt sett uppger högre nivåer av utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott. Det finns ett behov av mer fördjupad information om den här mycket heterogena delen av befolkningen. Syftet med den här kortanalysen är att ge en grundläggande statistisk bild av självrapporterad utsatthet för brott bland personer med utländsk bakgrund, utifrån NTU 2017–2023, samt att redogöra för hur utsattheten för olika typer av brott ser ut baserat på i vilken del av världen man har sin bakgrund.

Utländsk respektive svensk bakgrund

Generellt visar rapporten att personer med utländsk bakgrund uppger att de har utsatts för brott i högre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det gäller misshandel, hot, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort- och kreditbedrägeri, nätkränkning och trakasserier, för både män och kvinnor. Ett undantag är dock sexualbrott, där den självrapporterade utsattheten bland kvinnor i stället är större bland dem med svensk bakgrund.

Bland dem som utsatts för brott är det vanligare att ha utsatts upprepade gånger dem med utländsk bakgrund när det gäller fickstöld, försäljningsbedrägeri samt kort- och kreditbedrägeri, bland både män och kvinnor. Det är dock vanligare bland dem med svensk bakgrund att uppge upprepad utsatthet för misshandel, hot, sexualbrott och nätkränkning, och även detta syns bland både män och kvinnor. Att upprepat ha utsatts för personrån är vanligare bland dem med svensk bakgrund för män, och bland dem med utländsk bakgrund för kvinnor.

Världsdelar och delområden

När personer med utländsk bakgrund studeras utifrån vilken världsdel de har sin bakgrund i syns skillnader i andelen som uppger att de har utsatts. Det är dock svårt att utröna ett mönster och det är att ingen världsdel som genomgående har störst andel utsatta. Även när världsdelarnas delområden studeras syns stora skillnader i utsatthet beroende på vilket delområde man har sin bakgrund i. Inom vissa världsdelar framkommer dock ett mönster där utsattheten oftast är högre i ett visst delområde.