Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Ofredande","Ärekränkning","Våldsbrott","Olaga hot","Hets mot folkgrupp (klotter)","Hets mot folkgrupp (ej klotter)","Övrigt" ],datasets : [{"label": "Olika typer av polisanmälda afrofobiska hatbrott 2018 uppdelat på huvudbrott, i procent. ","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["23","21","18","15","10","10","4"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

Olika typer av polisanmälda afrofobiska hatbrott 2018 uppdelat på huvudbrott, i procent.

STATISTIK

Hatbrott påverkar afrosvenskars vardag

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Det visar en ny studie från Brå.

Brott bland unga

Här kommer data att presenteras i tabell

TEst {labels : ["Tjejer","Killar"],datasets : [{"label": "Huvudbrott","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["45","43"],"borderColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)","backgroundColor": "rgba(0, 115, 126,0.8)"}]}

 Procent av elever i årskurs nio som uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

  • Omslag till publikationen Afrofobiska hatbrott
    Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld.
  • Omslag till publikationen En modell för uppföljning av rättskedjans myndigheter
    Brå har på uppdrag av regeringen vidareutvecklat den modell för uppföljning av rättsväsendets myndigheter som Brå tidigare arbetat fram och som presenterades 2018. Fokus i denna rapport har varit att arbeta vidare med de förslag på resultatindikatorer som då lämnades. Det har skett antingen genom att ta fram och testa indikatorerna, eller genom att i större detalj än sist förklara hur de skulle kunna tas fram när arbetet med rättsväsendets digitalisering kommit så långt att det då har blivit möjligt.
  • Omslag till publikationen Polisanmälda dataintrång
    I den här rapporten presenterar Brå en samlad överblick över karaktären på de dataintrång som anmäls till polisen och en beskrivning av de utmaningar som rättsväsendets aktörer står inför i sitt arbete med att utreda och lagföra brotten. Brå beskriver även utvecklingsområden för polisens arbete mot dataintrång. Rapporten vänder sig i första hand till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och regeringen.
Bild på omslaget till skriften

Nytt metodstöd för kartläggning av tre våldstyper

Detta metodstöd beskriva hur kartläggningar av bland annat våld i nära relationer kan genomföras och hur lägesbilder för lokalt brottsförebyggande arbete kan tas fram, utifrån de förutsättningar som finns i den aktuella kommunen eller i lokalpolisområdet.

Logotyp för GVI-arbetet

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle.

Turkos grafisk bild med texten Sveriges officiella statistik

Kriminalstatistik

Ett urval av Sveriges officiella rättsstatistik. Den statistik som Brå ansvarar för innefattar anmälda brott, handlagda brott, personer misstänkta för brott, personer lagförda för brott, kriminalvård och återfall i brott.

Gulgrön grafisk bild med siluetter av människor

Statistiska undersökningar

Brås statistik som bygger på frågeundersökningar och annan särskild datainsamling, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott och Politikernas trygghetsundersökning.