Slutlig brottsstatistik 2023 – Misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar
25 april, 2024
Nu publiceras den slutliga statistiken över misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar för 2023. Här redovisas ett urval av statistiken.
Länkar till statistiken
Misstänkta personer
Antalet misstänkta personer
- År 2023 misstänktes 194 503 personer för brott, vilket var en ökning med 3 procent jämfört med 2022. Jämfört med 2014 var antalet misstänkta personer 11 procent fler.
- Av de misstänkta personerna 2023 var 45 130 kvinnor och 148 828 män. Det motsvarade en könsfördelning på 23 procent kvinnor och 77 procent män. Jämfört med 2022 ökade både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott, med 5 respektive 2 procent. Jämfört med 2014 var antalet misstänkta kvinnor 23 procent fler, och antalet misstänkta män 8 procent fler.
- Majoriteten (81 %) av de som misstänktes för brott 2023 var 21 år eller äldre, och de resterande 19 procenten avsåg personer i åldern 15–20 år. Under den senaste tioårsperioden har andelen misstänkta personer i åldern 15–20 år varierat mellan 19 och 21 procent.
- Av de redovisade brottskategorierna ökade antalet misstänkta personer för brott mot person (+2 %), stöld- och tillgreppsbrott (+2 %) samt narkotikabrott (+1 %), och minskade för bedrägeribrott (−2 %), skadegörelsebrott (−1 %) och trafikbrott (−1 %).
Misstänkta personer i förhållande till befolkningsstorleken
- År 2023 misstänktes 2 230 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var 2 procent fler än 2022. Ökningen avsåg både misstänkta kvinnor (+5 %) och misstänkta män (+1 %).
- Jämfört med 2014 var antalet misstänkta personer per 100 000 invånare 3 procent fler 2023. Uppdelat på kön var det endast antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare som ökade (+14 %), medan antalet misstänkta män per 100 000 invånare var något färre (−1 %) 2023 än 2014.
Misstänkta personer med lagföringsbeslut
- Antalet misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut 2023 var 88 403, vilket var en ökning med 3 procent jämfört med 2022. I jämförelse med 2014 var antalet 4 procent högre.
- Andelen misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut uppgick till 45 procent 2023. Andelen för männen var större (47 %) än för kvinnorna (40 %), vilket delvis förklaras av att kvinnor och män misstänkts för olika typer av brott. Jämfört med 2022 var andelen misstänkta kvinnor med ett lagföringsbeslut något större 2023 (+1 procentenhet), medan männens andel var oförändrad mellan de två åren.
- Sett till de redovisade brottskategorierna ökade antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut 2023 för brott mot person samt för stöld- och tillgreppsbrott, jämfört med 2022. I de redovisade brottskategorierna bedrägeribrott, skadegörelsebrott, trafikbrott och narkotikabrott minskade antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut.
Handlagda brottsmisstankar
Samtliga handlagda brottsmisstankar
- År 2023 handlades 544 239 brottsmisstankar, vilket var en ökning med 4 977 brottsmisstankar (+1 %) jämfört med 2022.
- Jämfört med 2022 ökade antalet handlagda brottsmisstankar inom kategorierna brott mot person (+3 %) samt stöld- och tillgreppsbrott (+1 %) 2023. Antalet handlagda brottsmisstankar inom kategorin skadegörelsebrott förblev oförändrat. Antalet handlagda brottsmisstankar minskade samtidigt för bedrägeribrott (−7 %), trafikbrott (−6 %) och narkotikabrott (−2 %).
- De handlagda brottsmisstankarna mot kvinnor ökade 2023 (+4 %) medan de var på samma nivå (±0 %) för män vid jämförelse med 2022.
- Jämfört med 2014 var antalet handlagda brottsmisstankar totalt sett 3 procent fler 2023. Vid jämförelse mellan åren var brottsmisstankar mot kvinnor 19 procent fler medan brottsmisstankar mot män var på samma nivå (±0 %).
Förundersökningsbegränsade brottsmisstankar
- År 2023 förundersökningsbegränsades 78 174 (14 %) av alla brottsmisstankar. Det var 178 brottsmisstankar fler (±0 %) jämfört med 2022.
- Av de förundersökningsbegränsade brottsmisstankarna var de största brottskategorierna bedrägeri- och narkotikabrott, som stod för 20 respektive 18 procent av samtliga förundersökningsbegränsade brottsmisstankar 2023.
- Antalet brottsmisstankar som förundersökningsbegränsats var 80 procent fler jämfört med 2014. Utvecklingen ska bland annat ses mot bakgrund av att Polismyndigheten 2013 fick nya befogenheter att i vissa fall fatta beslut om förundersökningsbegränsning.
Brottsmisstankar med lagföringsbeslut
- År 2023 ledde 195 202 brottsmisstankar (36 %) till ett lagföringsbeslut. Det var 2 374 fler (+1 %) än 2022.
- För brottsmisstankar mot kvinnor ökade antalet som lett till lagföringsbeslut med 6 procent jämfört med 2022, och för brottsmisstankar mot män var antalet oförändrat.
- Inom brottskategorierna stöld- och tillgreppsbrott samt brott mot person ökade brottsmisstankar som resulterade i lagföringsbeslut. Mest ökade lagföringsbesluten för stöld- och tillgreppsbrotten (+7 %).
- Antalet brottsmisstankar som resulterade i lagföringsbeslut 2023 minskade inom brottskategorierna bedrägeribrott, brott mot trafikbrottslagen, skadegörelsebrott och brott mot narkotikastrafflagen. Mest minskade lagföringsbesluten för brottsmisstankar om bedrägeribrott (−25 %) och trafikbrott (−7 %), jämfört med 2022.
- Jämfört med 2014 var antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagföringsbeslut 17 procent färre, samtidigt som det totala antalet handlagda brottsmisstankar var 1 procent fler.
För mer information, se Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014 (Brå, 2015).
Fakta
Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.
Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.
All statistik är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till förändringar över tid. Statistiken ger en övergripande bild som kan användas för insyn i, granskning av och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning.
Begrepp och definitioner
Misstänkt person:
En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad.
Personer med lagföringsbeslut:
En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där ett lagföringsbeslut fattats under redovisningsåret.
Lagföringsbeslut
Avser de beslut där en åklagare väckt åtal, utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse eller straffvarning. I denna redovisning ingår däremot inte ordningsbotsföreläggande eller utfärdande av företagsbot.
Brottsmisstanke:
En misstanke om en persons deltagande i en brottslig gärning. Om en person är misstänkt för flera brott upprättas en brottsmisstanke för varje brott som personen är misstänkt för. Om flera personer är misstänkta för samma brott, upprättas en brottsmisstanke för varje misstänkt person. Till exempel: om tre personer är misstänkta för två brott ger det sex brottsmisstankar.
Handlagd brottsmisstanke:
Brottsmisstankar där den utredande myndigheten fattat beslutet att avsluta brottsutredningen eller att inte inleda någon brottsutredning. Besluten indelas i kategorierna lagföringsbeslut, beslut om förundersökningsbegränsning och övriga beslut.
Förundersökningsbegränsning:
Beslut om att inte inleda en förundersökning eller att lägga ner pågående förundersökning avseende ett brott. Orsaken är ofta att en person är misstänkt för flera brott, och att polis eller åklagare bedömer att en fortsatt utredning av det aktuella brottet inte skulle få någon eller endast liten betydelse för en eventuell påföljd. Syftet med möjligheten till förundersökningsbegränsning är att skapa förutsättningar för att använda tillgängliga utredningsresurser på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt.