Slutlig brottsstatistik 2022 – Misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar
4 maj, 2023
Nu publiceras den slutliga statistiken över misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar för 2022. Här redovisas ett urval av statistiken.
Länkar till statistiken
Misstänkta personer
Antalet misstänkta personer
- År 2022 misstänktes 189 678 personer för brott, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med 2021. Sett över den senaste tioårsperioden (2022 jämfört med 2013) har antalet personer som misstänkts för brott ökat med 8 procent.
- Av de misstänkta personerna 2022 var 42 778 kvinnor och 146 407 män, motsvarande en könsfördelning på 23 procent kvinnor och 77 procent män. Jämfört med 2021 minskade både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott 2022, med 2 respektive 1 procent. Sett över den senaste tioårsperioden ökade antalet kvinnor som misstänkts för brott med 18 procent, och antalet misstänkta män ökade med 5 procent.
- Majoriteten (81 %) av de som misstänktes för brott 2022 var 21 år eller äldre, och de resterande 19 procenten avsåg personer i åldern 15–20 år. Män misstänkta för brott hade samma åldersfördelning som totalen under 2022, medan de misstänkta kvinnorna hade en något högre andel i åldern 21 år eller äldre (82 %), och därmed lägre andel i åldern 15–20 år (18 %). Under den senaste tioårsperioden har andelen misstänkta personer i åldern 15–20 år totalt sett varierat mellan 19 och 21 procent.
- Antalet misstänkta personer minskade för samtliga redovisade brottskategorier 2022 jämfört med 2021. Mest minskade stöld- och tillgreppsbrott (−8 %) följt av skadegörelsebrott (−7 %).
Misstänkta personer i förhållande till befolkningsstorleken
- År 2022 misstänktes 2 192 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var 2 procent färre än 2021. Nedgången avsåg både misstänkta kvinnor (−3 %) och misstänkta män (−2 %).
- Jämfört med 2013 minskade antalet misstänkta personer per 100 000 invånare med 1 procent 2022. Uppdelat på kön ökade antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare (+9 %), medan misstänkta män per 100 000 invånare minskade (−4 %) 2022 jämfört med 2013.
Misstänkta personer med lagföringsbeslut
- Antalet misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut 2022 var 85 990 personer, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med 2021. I jämförelse med 2013 minskade antalet med 2 procent.
- Av de misstänkta personerna med lagföringsbeslut 2022 var 16 592 kvinnor och 69 396 män, vilket gav en könsfördelning på 19 procent kvinnor och 81 procent män. Jämfört med 2021 minskade antalet misstänkta män med lagföringsbeslut (−2 %), medan antalet för misstänkta kvinnor var oförändrat.
- Närmare hälften (45 %) av samtliga personer som misstänktes för brott 2022 fick ett lagföringsbeslut. Andelen för männen var högre (47 %) än för kvinnorna (39 %), vilket delvis förklaras av att kvinnor och män misstänkts för olika typer av brott. Jämfört med 2021 var andelen misstänkta kvinnor med ett lagföringsbeslut något högre 2022 (+1 %), medan männens andel var oförändrat mellan de två åren.
- Antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut 2022 minskade i samtliga brottskategorier jämfört med 2021. Störst minskning hade skadegörelsebrott (−19 %) följt av stöld- och tillgreppsbrott (−9 %).
Handlagda brottsmisstankar
Samtliga handlagda brottsmisstankar
- År 2022 handlades 539 262 brottsmisstankar, vilket var minskning med 44 856 brottsmisstankar (−8 %) jämfört med 2021.
- Jämfört med 2021 minskade antalet handlagda brottsmisstankar i alla brottskategorier. Mest minskade de handlagda bedrägeribrotten, med 14 procent.
- De handlagda brottsmisstankarna både mot kvinnor och mot män var färre 2022 (−9 % respektive −7 %) jämfört med 2021.
- Jämfört med 2013 har antalet handlagda brottsmisstankar totalt sett ökat med 4 procent. Brottsmisstankar mot kvinnor har ökat med 19 procent och brottsmisstankar mot män har ökat med 1 procent.
Förundersökningsbegränsade brottsmisstankar
- År 2022 förundersökningsbegränsades 77 996 (14 %) av alla brottsmisstankar. Det var en minskning med 1 113 brottsmisstankar (−1 %) jämfört med 2021.
- Av de förundersökningsbegränsade brottsmisstankarna var de största brottskategorierna bedrägeri− och narkotikabrott, som stod för 21 respektive 19 procent av samtliga förundersökningsbegränsade brottsmisstankar 2022.
- Antalet brottsmisstankar som förundersökningsbegränsas har ökat med 117 procent jämfört med 2013. Utvecklingen ska bland annat ses mot bakgrund av att Polismyndigheten den 1 januari 2013 fick nya befogenheter att i vissa fall fatta beslut om förundersökningsbegränsning.
Brottsmisstankar med lagföringsbeslut
- År 2022 ledde 192 828 brottsmisstankar till ett lagföringsbeslut. Det var 20 498 färre (−10 %) än 2021.
- För brottsmisstankar mot kvinnor minskade antalet med 8 procent jämfört med 2021, och för brottsmisstankar mot män minskade antalet med 10 procent.
- Antalet brottsmisstankar som resulterade i lagföringsbeslut 2022 minskade inom alla brottskategorier. Mest minskade de för brottsmisstankar om skadegörelsebrott (−23 %) och bedrägeribrott (−18 %), jämfört med 2021.
- Jämfört med 2013 har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagföringsbeslut minskat med 18 procent, samtidigt som det totala antalet handlagda brottsmisstankar har ökat med 4 procent.
- Jämfört med 2013 har andelen lagföringsbeslut minskat för stöld− och tillgreppsbrott, skadegörelsebrott och trafikbrott. Mest har andelen minskat för stöldbrott, med 5 procentenheter jämfört med 2013. Samtidigt ökade andelen lagföringsbeslut för brott mot person, narkotikabrott och övriga brott. Mest ökade den för övriga brott, med 3 procentenheter jämfört med 2013.
För mer information, se Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014 (Brå, 2015).
Fakta
Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.
Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.
All statistik är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till förändringar över tid. Statistiken ger en övergripande bild som kan användas för insyn i, granskning av och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning.
Begrepp och definitioner
Misstänkt person:
En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad.
Personer med lagföringsbeslut:
En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där ett lagföringsbeslut fattats under redovisningsåret.
Lagföringsbeslut
Avser de beslut där en åklagare väckt åtal, utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse eller straffvarning. I denna redovisning ingår däremot inte ordningsbotsföreläggande eller utfärdande av företagsbot.
Brottsmisstanke:
En misstanke om en persons deltagande i en brottslig gärning. Om en person är misstänkt för flera brott upprättas en brottsmisstanke för varje brott som personen är misstänkt för. Om flera personer är misstänkta för samma brott, upprättas en brottsmisstanke för varje misstänkt person. Till exempel: om tre personer är misstänkta för två brott ger det sex brottsmisstankar.
Handlagd brottsmisstanke:
Brottsmisstankar där den utredande myndigheten fattat beslutet att avsluta brottsutredningen eller att inte inleda någon brottsutredning. Besluten indelas i kategorierna lagföringsbeslut, beslut om förundersökningsbegränsning och övriga beslut.
Förundersökningsbegränsning:
Beslut om att inte inleda en förundersökning eller att lägga ner pågående förundersökning avseende ett brott. Orsaken är ofta att en person är misstänkt för flera brott, och att polis eller åklagare bedömer att en fortsatt utredning av det aktuella brottet inte skulle få någon eller endast liten betydelse för en eventuell påföljd. Syftet med möjligheten till förundersökningsbegränsning är att skapa förutsättningar för att använda tillgängliga utredningsresurser på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt.