Stöld och snatteri

Under 2022 anmäldes 392 744 stöld- och tillgreppsbrott, varav 43 098 var butiksstölder. I den Nationella trygghets­undersökningen uppger 1,5 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2022.

Andel som utsatts för fickstöld

Självrapportad utsatthet för fickstöld¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

¹.) Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat från och med 2016.

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för fickstöld under 2022, vilket skulle motsvara cirka 122 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på ungefär samma nivå som 2021, då andelen var 1,4 procent. Utvecklingen över tid visar på en nedåtgående trend sedan första mätningen (2016) fram till och med 2021. Minskningen var särskilt påtaglig 2020.

Andel utsatta: män och kvinnor

Självrapporterad utsatthet för fickstöld¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat från och med 2016.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 1,5 procent att de utsattes för fickstöld under 2022, vilket är en liten minskning sedan 2021, då motsvarande andel var 1,7 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en nedåtgående trend under hela perioden.

Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 1,4 procent att de utsattes för fickstöld 2022, vilket är en liten ökning jämfört med 2021, då den låg på 1,2 procent. Även bland kvinnor har en minskning synts över hela mätperioden fram till ökningen i den här senaste mätningen.

Resultaten visar således att det är ungefär lika stort andel män som kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2022. Vidare har utvecklingen varit likartad för kvinnor och män, med en nedåtgående trend sedan den första mätpunkten, fram till 2022 då en liten ökning syns bland kvinnor.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för fickstöld 2022. Andel (%) utsatta inom olika åldersgrupper bland männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Utsatthet för fickstöld är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,7 procent uppger att de utsattes under 2022. Sedan är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i de två äldsta grupperna (65–74 år och 75–84 år) är andelen som minst med 0,7 procent utsatta i vardera grupp. Mönstret är likartat det som har framgått tidigare år.

Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år, där 2,7 procent uppger att de utsattes 2022. Sedan är andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta gruppen (75–84 år) är andelen utsatta 0,7 procent.

Bland kvinnor är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,8 procent uppger att de utsattes 2022, och minst andel återfinns i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år), med 0,5 procent utsatta.

Således är andelen utsatta störst i de yngre åldersgrupperna och minst i de äldre åldersgrupperna, bland både män och kvinnor.

Svensk eller utländsk bakgrund

Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning (2,9 %) att de utsattes för fickstöld under 2022 än utrikesfödda personer (2,0 %). Utsattheten är dock minst bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (1,2 %).

Utbildningsnivå

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (1,9 %) än personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (1,3 % i respektive grupp).

Familjetyp

Ensamstående personer, med eller utan barn, utsattes i större utsträckning (2,2 respektive 1,9 %) än sammanboende, med eller utan barn (1,3 respektive 1,0 %).

Bostadstyp

Det är även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,9 respektive 1,1 %).

Kommungrupp

Vidare visar resultaten att en större andel uppger att de utsatts för fickstöld bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner (1,9 %), än bland boende i större städer och kommuner nära större stad (1,2 %) samt boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner (1,1 %).

Socioekonomisk områdestyp

Sett till olika socioekonomiska områdestyper är det vanligare att ha utsatts för fickstöld bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar (2,0 %), än bland boende i socioekonomiskt blandade områden och områden med goda socioekonomiska förutsättningar (1,5 respektive 1,4 %).

Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller fickstöld. Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2022 uppger majoriteten (78,0 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 17,3 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 4,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2022 utsattes 77,2 procent en (1) gång. Det var 15,5 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 7,3 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2022 utsattes 78,9 procent en (1) gång. Vidare var det 19,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 2,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det 2022 är små skillnader mellan män och kvinnor. Dock utsattes män i större utsträckning 4 gånger eller fler.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder. Källa: Anmälda brott

Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa var de antalsmässigt största brottstyperna 2022 stöld ur och från motordrivet fordon och cykelstöld (som tillsammans utgjorde 29 procent).

Under 2022 ökade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 4 546 brott (+1 %) jämfört med 2021, till 392 744 brott. Till de brottstyper inom kategorin som ökade mest hör fickstöld, som ökade med 5 814 (+34 %) och tillgrepp av annat icke-motordrivet fordon än cykel och båt, som ökade med 4 169 brott (+167 %). Här bör anmärkas att ökningen 2022 kom efter två års pandemi, då anmälningarna om flera olika brottstyper minskade.

De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt mellan 2014 och 2021 för att alltså öka något 2022. År 2022 anmäldes 26 procent färre brott än 2013.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2022 anmäldes 43 098 stölder från butik, i stort sett oförändrat jämfört med 2021, och en minskning med 12 procent jämfört med för tio år sedan (2013). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden inledningsvis varit minskande för att sedan ligga på ungefär samma nivå de senaste fem åren. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2022 anmäldes 22 740 fickstölder, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med året innan. Antalet anmälda fickstölder minskade kraftigt i samband med pandemin 2020-2021, troligtvis på grund av minskat resande. Fickstölderna har nu ökat igen, om än till en lägre nivå än före pandemin. Sett till den senaste tioårsperioden som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 58 procent, jämfört med 2013.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2022 handlades¹ 394 266 stöld- och tillgreppsbrott, vilket var ungefär lika många som 2021 (+1 934, ±0 %). En utredning bedrevs för 26 procent (100 836 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten, medan merparten (74 % eller 293 430 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2021 minskade andelen utredda brott, och andelen direktavskrivna brott ökade, med 2 procentenheter vardera.

De personuppklarade stöld- och tillgreppsbrotten uppgick till 20 502 brott. Det var en minskning med 2 697 brott (−12 %) jämfört med 2021. Personuppklaringsprocenten, andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgreppsbrott, uppgick till 5 procent 2022, vilket var en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2021. Jämfört med 2013 minskade personuppklaringsprocenten för stöld- och tillgreppsbrott också med 1 procentenhet.

Lagföringsprocenten, som visar andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 23 procent, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2021. Jämfört med 2014 ökade lagföringsprocenten med 1 procentenhet.

För 11 procent (43 752 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten 2021 fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2021. Andelen personuppklarade stöld- och tillgreppsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 47 procent, även det en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2021.

Misstänkta för butiksstöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor. Källa: Misstänkta personer

År 2022 var det 28 577 personer som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med 2021. Antalet kvinnor som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott minskade med 5 procent och för misstänkta män var nedgången 9 procent.

Även för de två brottstyperna inbrottsstöld i bostad och rån minskade antalet misstänkta personer jämfört med 2021, med 18 respektive 16 procent. Uppdelat på kön avsåg minskningen av inbrottsstöld från bostad både antalet misstänkta kvinnor (−9 %) och misstänkta män (−19 %). Detta var också fallet för rån inklusive grovt rån där antalet misstänkta kvinnor minskade med 5 procent och antalet misstänkta män med 17 procent.

Majoriteten av de som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott 2022 var män (70 %). För brottstypen inbrottsstöld i bostad uppgick de misstänkta männens andel till 86 procent och för rån till 89 procent.

Personer misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott i förhållande till
befolkningsstorleken

Antalet misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott per 100 000 invånare uppgick 2022 till 330 personer, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med 2021 och en minskning med 33 procent vid jämförelse med 2013. Motsvarande nedgång för den senaste tioårsperioden kan ses för både misstänkta kvinnor och misstänkta män (−23 % respektive −37 %).

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri), stöld eller grov stöld som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

Stöldbrott, framför allt ringa stöld, är ett typiskt spaningsbrott, som i stor utsträckning påverkas av vilka åtgärder och resurser som avsätts, exempelvis av butiker, för att upptäcka denna typ av gärningar.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2021 fattades 4 963 lagföringsbeslut för stöld, vilket jämfört med 2020 innebar en ökning med 104 beslut, eller 2 procent. Lagföringsbeslut med huvudbrottet ringa stöld ökade med 188 beslut, eller 2 procent, medan besluten med grov stöld som huvudbrott minskade med 183 beslut, eller 31 procent. Förändringarna var likartade för beslut mot kvinnor och mot män.

Stöldbrotten ovan har alla minskat sedan 2012. Stöld minskade med 3 094 beslut, eller 38 procent. Ringa stöld minskade med 4 644 beslut, eller 31 procent, och grov stöld med 711 beslut, eller 63 procent, jämfört med 2012.

Lagförda för ringa stöld – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri) som huvudbrott, samtliga och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

Stöld bland unga – utsatthet

Självrapporterad utsatthet för olika former av stölder bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på kön och typ av stöld. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

I Skolundersökningen om brott 2021 uppger 24 procent av eleverna att de blivit utsatta för någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. Det rör sig om 26 procent av killarna och 21 procent av tjejerna. Andelen som utsatts för någon form av stöld har också minskat över tid, både jämfört med föregående år och första mätningen. För killar har det minskar från 29 procent 2019 och för tjejer har det minskat från 25 procent.

Stöld av cykel

Andelen killar som uppger att de fått sin cykel stulen har minskar något sedan 2019 (från 17 till 14 procent 2021. Detsamma gäller bland tjejer (från 14 till 11 procent). Majoriteten av dem som uppger att de blivit utsatta uppger att det hänt endast en gång under de senaste tolv månaderna, medan en mindre andel uppger att det skett vid minst två tillfällen.

Stöld av plånbok

Totalt uppger 2,2 procent av killarna respektive 2,0 procent av tjejerna att de blivit bestulna på sin plånbok under de senaste tolv månaderna. Bland killar har andelen utsatta varierat under mätperioden (mellan 2,2 och 3,2 procent). Bland tjejer har andelen minskat från 3,1 procent 2015 till 2,0 procent 2021. Majoriteten av dem som blivit utsatta uppger att det skett en gång.

Stöld av mobiltelefon

Bland killar uppger 3,8 procent 2021 att de blivit bestulna på sin mobiltelefon (under de senaste tolv månaderna), och motsvarande andel bland tjejer är 3,4 procent. Andelen utsatta bland killar låg runt 5 procent 2015–2019, och har därefter minskat något. Andelen utsatta bland tjejer låg runt 5 procent 2015 och 2017, och har därefter minskat. Majoriteten uppger att de utsatts vid ett enda tillfälle.

Stöld av annan värdefull sak

Det är viktigt att ha i åtanke att vad eleverna anser vara en värdefull sak helt definieras av dem själva. Det kan i praktiken alltså handla om allt från dyra kläder till föremål med främst affektionsvärde. Att bli bestulen på någon annan värdefull sak än de objekt som nämnts ovan är 2021 något vanligare bland killar än bland tjejer (15 procent respektive
11 procent). Andelen utsatta bland killar har varierat under mätperioden mellan 14 och 16 procent. Även andelen utsatta bland tjejer har varierat, mellan 10 och 12 procent under perioden. Även här är det, i likhet med övriga typer av stölder, vanligast att man blivit bestulen vid ett tillfälle under de senaste tolv månaderna.

Stöld bland unga – delaktighet

Självrapporterad delaktighet i stöldbrott (inklusive häleri och bedrägeri) bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått stöldbrott under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Totalt uppger 40 procent av eleverna 2021 att de begått någon form av stöld, 38 procent bland killar och 40 procent bland tjejer. Sedan 2015 har andelen killar som uppgett delaktighet i stöldbrott varierat, utan någon tydlig trend (38–42 procent), medan andelen tjejer har ökat något över tid (från 37 procent 2015 till 40 procent 2021.

Den vanligaste formen av stöld bland killar är stöld från skolan (18 procent), följt av stöld i affär (17 procent) och stöld från hemmet (14 procent). Vanligast bland tjejer är stöld från hemmet (23 procent), följt av stöld i affär (18 procent) och stöld från skolan (16 procent). I enkäten framgår inte vad eleverna stulit.

En mindre andel elever uppger att de har begått grövre stöld: 3,8 procent bland killar och 1,3 procent bland tjejer. Detta innefattar stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil samt stöld ur bil. Mellan 2015 och 2019 ökade andelen killar som begått grövre stöld (från 2,9 till 4,2 procent) för att sedan minska något 2021 (3,8 procent). Tjejer som begått grövre stöld låg på ungefär samma nivå 2015 och 2017 (1,8 respektive 1,9 procent) och har därefter minskat till 1,3 procent 2021.

De tjejer och killar som uppger att de begått något stöldbrott har vanligen gjort det 1–2 gånger (se bilaga 3, tabell 3). När det gäller snatteri från en affär är det dock en större andel bland både tjejer och killar som uppger att de gjort detta 6 gånger eller fler, jämfört med gruppen som gjort det 3–5 gånger. Detsamma gäller de killar som uppger att de stulit en cykel samt de killar som köpt eller sålt något de visste var stulet. Detsamma gäller även för de killar och tjejer som uppger att de stulit något ”annat”, det vill säga något som inte specificerats i enkäten.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper