)

Undersökning

Andelen otrygga är högre i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden. Nästan hälften av kvinnorna (48 %) i socialt utsatta områden, uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. Bland män i socialt utsatta områden uppger 22 procent att de är otrygga i sitt eget bostadsområde på kvällen. Motsvarande siffra för män i övriga urbana områden är 9 procent. Utsattheten för brott är också högre i de socialt utsatta områdena men det är mindre skillnader mellan områdena vad gäller förtroende för rättsväsendet.

Socialt utsatta områden

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till socialt utsatta områden.

UNGDOMSRÅN

I Brås rapport Ungdomsrån (2021:19) redovisas utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år över tid, geografisk fördelning avseende brottsplatser samt de misstänkta och brottsutsattas boende. Den beskriver också vilka som misstänks och vilka som utsätts, karaktären på brotten och ungdomars erfarenheter av personrån.

Studien visar att det finns ungdomar som begår rån i alla delar av landet. Det finns dock en överrepresentation av misstänkta ungdomar i socialt utsatta
områden. Det talar för att diskussionen om resultat och åtgärder behöver länkas till den totala gängbrottsligheten som finns i vissa av dessa områden och den brottskultur som äldre förmedlar till yngre. 

Kortanalys

Det finns ett tydligt mönster där risken att känna sig otrygg är betydligt mindre i landets norra och mer glesbefolkade delar jämfört med kommuner i mer tätbefolkade områden i närheten av storstads­regionerna.

I den här kortanalysen studeras kommunala variationer i risken att känna sig otrygg vid utevistelse i det egna bostadsområdet kvällstid. Vidare undersöks i vilken mån individsammansättningen kan bidra till att förklara variationen i otrygghet på kommunnivå. Kortanalysen bygger på data från den Nationella trygghetsundersökningen för åren 2017-2020.

Dödligt våld

Sedan 1990-talet har vi sett en ökning av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer i Sverige. Brå har därför genomfört en studie där vi intervjuat personer med egen erfarenhet av de miljöer där våldet förekommer. I den här filmen sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten.

Förebygga brott i utsatta områden

Snacka om brott: avsnitt 5

Förebygga brott i utsatta områden

5. Förebygga brott i utsatta områden

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om utsatta områden. Hur sprider vi de goda erfarenheterna och hur får vi det förebyggande arbetet i utsatta områden att bli en självklar del i polisens arbete, tillsammans med andra samhällsaktörer?

Medverkande: Daniel Vesterhav och Karin Svanberg, enhetschefer Brå samt Ulf Merlander, polis i Region Väst.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad
: 1 december, 2015

Analys

Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva.

Kortanalys

Skjutningar förekommer i hela landet men är främst koncentrerade till storstadslänen. Kortanalysen visar att ökningen av anmälda skjutningar mellan de båda studerade åren skett i områden som kännetecknas av utanförskap. I de så kallade URBAN15-områdena anmäldes 17 skjutningar per 100 000 i befolkningen 2014 att jämföra mot 3 i övriga landet. Motsvarande för 2006 var 9 skjutningar i URBAN15-områden och 3 i övriga landet.

Statistik

Nästan hälften av kvinnorna (53 %) i socialt utsatta områden, uppgav 2016 att de var otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. (Brå 2017:7 )

kartläggning

Brå har i denna rapport från 2016 sammanställt kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.

I rapporten tas följande framgångsfaktorer upp:

  • Polisen bör koncentrera sina insatser till platser och tider där mest brott begåtts, så kallade hot spots.
  • Resultaten blir bättre när repressiva polisiära insatser kombineras med insatser av social karaktär.
  • Det kan vara effektivt att fokusera på högaktiva kriminella och hårdbevaka dem i kombination med att de erbjuds sociala insatser.
  • Så kallad situationell prevention kan minska tillfällena till brott.
  • Lokalt dialogbaserat polisarbete, i samverkan med andra, kan öka de boendes förtroende för polisen.

statistik

Denna rapport från 2017 beskriver omfattning och utveckling över tid av utsatthet för brott, otrygghet och oro samt förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden i jämförelse med andra urbana områden. Rapporten baseras på Nationella trygghets­undersökningen (NTU) och ger en övergripande lägesbild över nämnda aspekter. Kvinnors och mäns otrygghet och utsatthet är särredovisade. Rapporten vänder sig till regeringen och till rättsväsendets olika myndigheter.

dödligt våld

Studien Dödligt våld i Sverige från 2019 visar att dödligt våld är vanligare i socialt utsatta områden. Relaterat till befolkningen sker nära 3,5 gånger så mycket av det dödliga våldet i de områden som Polismyndigheten listat som utsatta. En dryg femtedel (22 procent) av det död­liga våldet mot män sker i utsatta områden. Samtidigt ska man komma ihåg att sådana områden är förhållandevis små och att merparten av det dödliga våldet (83 procent) sker i övriga landet.

Utvärdering

Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.

Polisens satsning riktar sig mot områdena Rinkeby, Tensta och Husby och har som mål att lokalt minska brottsligheten och öka tryggheten hos dem som bor i områdena.