Socioekonomisk bakgrund och brott

Den samlade forskningen visar att det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott. Personer vars föräldrar har sämre socioekonomiska förutsättningar har en ökad risk för kriminalitet jämfört med personer från en mer välbärgad bakgrund.

De flesta som kommer från en socioekonomiskt mindre gynnsam bakgrund begår inte mer brott än personer som kommer från en mer gynnsam bakgrund, och det förekommer även att personer med en mer gynnsam bakgrund begår brott. Det innebär att även om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott, är det sambandet svagt. Det går inte att i nämnvärd grad förutsäga vem som kommer att begå brott utifrån kunskap om personers socioekonomiska bakgrund.

Tydligt samband mellan socioekonomisk bakgrund och registrerad brottslighet

Det har länge funnits en samstämmighet i forskningen om att personer från de lägre socioekonomiska skikten är tydligt överrepresenterade bland de personer som misstänks och lagförs för brott och de som döms till fängelsestraff. Svenska studier har konsekvent funnit att andelen personer som registreras för brott är större bland de som växt upp i låginkomstfamiljer eller familjer med lågutbildade föräldrar än bland de som växt upp i mer välbärgade hem. Det gäller både de som registreras för brott som ungdomar och de som registreras för brott som vuxna. Det gäller också såväl män som kvinnor. Större studier från andra länder gällande registrerad brottslighet visar på samma tendens.

Självrapportstudier ger en mer splittrad bild

Tillkomsten av självrapportmetoden från och med 1950-talet innebar att forskare började studera brottslighet med hjälp av enkätundersökningar, där framför allt ungdomar tillfrågades om deras delaktighet i brottsliga handlingar. Dessa studier visade att delaktighet i brott var mycket vanligare än man tidigare hade trott och att delaktighet i brott var relativt vanligt även bland unga från mer välbärgade hem.

Studier som utgår från enkätundersökningar ger en betydligt mer splittrad bild när det gäller kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska förutsättningar och självrapporterad delaktighet i kriminalitet. Oavsett världsdel finns det både självrapportstudier som visar ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott, och studier som inte finner ett sådant samband. Samtidigt blir den sammanvägda tolkningen, trots den mindre entydiga resultatbilden, att en bakgrund med svaga socioekonomiska resurser ofta tenderar att vara förknippad med högre nivåer av självrapporterad brottslighet och antisocialt beteende. Överlag ser resultaten från självrapportstudier lika ut för båda könen.

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och brottslighet är svagt

Både metaanalyser och enskilda studier visar att sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott är svagt, samtidigt som styrkan i sambandet kan variera något beroende på vilka brottstyper som ligger i fokus och hur forskare väljer att mäta individens socioekonomiska bakgrund (t.ex. genom familjens inkomst eller föräldrarnas yrkesställning).

Sambandets svaghet speglar att relativt många personer, oavsett socioekonomisk bakgrund, någon gång begår åtminstone något enstaka brott, i synnerhet under ungdomsåren, samtidigt som majoriteten av personer från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar inte blir mer kriminella än personer från mer välbärgade hem.

Svagheten i sambandet mellan socioekonomiska bakgrundsfaktorer och brottslighet innebär att det inte går att förutsäga om en person ska begå brott utifrån kunskap om personens socioekonomiska bakgrund. Men även ett svagt samband innebär att andelen som begår brott kan variera stort mellan grupperna med de sämsta respektive de mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningarna. Detta framgår tydligt av svenska studier, som visat att risken att lagföras för brott är betydligt högre bland kvinnor och män från de mest socioekonomiskt missgynnade bakgrundsförhållanden jämfört med kvinnor och män från familjerna med högst inkomst.

Andra riskfaktorer har ett starkare samband med brottsligt beteende

När man jämför med faktorer som forskning identifierat som riskfaktorer för brott, exempelvis föräldrarnas uppfostringskompetens, förekomst av konflikter i familjen, skolproblem eller ett umgänge med brottsliga kamrater, visar forskningen att dessa har ett starkare samband med brottsligt beteende än socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det samma gäller för riskfaktorer kopplade till individen själv, till exempel brottstillåtande attityder eller impulsivitet.

Socioekonomisk bakgrund viktig att beakta vid preventiva strategier

Det saknas i dag någon samsyn i forskningen kring vilka specifika faktorer som samspelar för att öka risken för brottslighet bland personer med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Samtidigt menar flera forskare att indikatorer på bristande socioekonomiska resurser hos familjen under uppväxten, tillsammans med etablerade riskfaktorer för brott, bör beaktas vid utformande av preventiva strategier. På ett mer övergripande plan kan det också vara viktigt att motverka att det sker en koncentration av hushåll med svaga socioekonomiska resurser till vissa typer av bostadsområden.

Begrepp och definitioner

Olika studier använder olika indikatorer på socioekonomisk bakgrund exempelvis föräldrarnas socioekonomiska status, utbildningsnivå, inkomstnivå eller familjens ekonomiska resurser i någon annan bemärkelse. Översikten utgår från de inkluderade studiernas egna definitioner av, och mått på, socioekonomiska bakgrundsfaktorer eller närliggande begrepp, exempelvis social klass.