Kommunala variationer i risk för otrygghet

I den här kortanalysen studeras kommunala variationer i risken att känna sig otrygg vid utevistelse i det egna bostadsområdet kvällstid. Vidare undersöks i vilken mån individsammansättningen kan bidra till att förklara variationen i otrygghet på kommunnivå. Kortanalysen bygger på data från den Nationella trygghetsundersökningen för åren 2017-2020.

Sammanfattning

Otryggheten skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner

Andelen som uppger att de känner sig ganska eller mycket otrygga vid utevistelse i bostadsområdet under kvällstid varierar påtagligt mellan landets kommuner/stadsdelar: från 6 procent i Storuman till 59 procent i Malmöstadsdelen Fosie. Det finns ett tydligt mönster där risken att känna sig otrygg är betydligt mindre i landets norra och mer glesbefolkade delar jämfört med kommuner i mer tätbefolkade områden i närheten av storstads­regionerna.

Kön och egen eller närståendes utsatthet för brott har störst betydelse för risken att känna sig otrygg

Av de individfaktorer som undersökts i kortanalysen är kön den faktor som har störst betydelse för risken att känna otrygghet. Kvinnor har ungefär dubbelt så hög risk att känna otrygghet vid sen utevistelse i bostadsområdet jämfört med män. En liknande överrisk finns även bland personer som under föregående år utsattes för brott mot person eller som haft en närstående som utsatts för brott. Andra grupper som har en större risk att känna otrygghet är bland annat personer 65-84 år, personer som bor i flerfamiljshus och personer med förgymnasial utbildning.

Individfaktorer förklarar till viss del skillnader i otrygghet mellan kommuner

Antalet kommuner/stadsdelar med en signifikant överrisk för otrygghet minskade från 93 till 33 vid kontroll för individfaktorer. Samtidigt ökade antalet kommuner med en signifikant underrisk från 59 till 77. Bland de kommuner där en signifikant överrisk för otrygghet kvarstod minskade risken i genomsnitt med 12 procent. Individfaktorerna förklarar således en del av skillnaderna i otrygghet mellan kommuner/stadsdelar. Samtidigt kvarstår det övergripande mönstret att risken för otrygghet tenderar att vara större kring storstadsområdena och mindre bland kommuner i landets mer glesbefolkade delar.

Av de tio områden där risken att känna sig otrygg är som störst utgörs hälften av stadsdelar i Stockholm eller Malmö, varav samtliga har minst ett område som polisen definierat som utsatt eller särskilt utsatt område.

– Jon Lundgren, Utredare, Brå.


Om kortanalysen

Kortanalysens syfte är att beskriva hur otrygghet varierar mellan landets kommuner (och storstädernas stadsdelar), på vilket sätt otrygghet relaterar till olika individfaktorer och i vilken mån skillnaden i otrygghet mellan olika kommuner kan förklaras av individfaktorer. Frågeställningar som besvaras är följande:

  • Hur varierar otryggheten i olika kommuner och stadsdelar?
  • Hur ser riskenför otrygghet ut i olika grupper av individer?
  • I vilken utsträckning förklaras skillnader i otrygghet på kommunivå av individfaktorer?

Fakta om publikationen

Författare: Jon Lundgren

© Brottsförebyggande rådet 2021

urn:nbn:se:bra-1000

Rapport 2/2021

Tips på andra rapporter