Hot och våld mot elever i skolmiljö

Sammanfattning

Ingen tydlig förändring 2015–2021 i elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö

Mellan 2015 och 2021 syns varken en uppåt- eller nedåtgående trend i andelen elever i årskurs nio som uppger att de utsatts för hot eller våld i skolan. Inte heller syns någon förändring i andelen som avstått från att gå till skolan en hel dag av rädsla för att utsättas för brott. Det talar för att det inte skett någon generell förändring i elevers utsatthet för hot eller våld i skolan under perioden. I andra undersökningar syns under samma period däremot en ökning i andelen elever som uppger att de utsatts för mobbning i skolan. Tillsammans tyder det på att det på senare år blivit vanligare att utsättas för olika former av mobbning som inte innefattar hot eller våld.

Störst utsatthet för hot eller våld i skolan bland elever som själva utövar våld

Utsatthet för hot eller våld i skolan är betydligt vanligare bland elever som på olika sätt bryter mot regler. Framför allt är det nästan tre gånger så stor andel som utsatts bland elever som själva utövat våldsbrott eller begått något brott. Men utsattheten är också större bland elever som mobbat, skolkat, provat droger, druckit sig berusade, röker eller snusar. Utsatthet i skolan är också vanligare bland elever med en positiv inställning till våld, som har kriminella vänner eller låg självkontroll. Det är däremot mindre vanligt med utsatthet för hot eller våld i skolan bland elever med bättre relation till vänner eller föräldrar och elever som tycker att de flesta av deras lärare är bra.

Pojkar utsätts i något större utsträckning än flickor för hot eller våld i skolan. En liten minoritet av eleverna (1,5 procent) uppger dock annan könstillhörighet och utsattheten är särskilt stor inom den gruppen. Andelen som utsatts är ungefär dubbelt så stor bland dem som uppger annan könstillhörighet jämfört med dem som identifierar sig som pojke eller flicka. Könsskillnaderna kvarstår även efter att hänsyn tagits till risk- och skyddsfaktorer för att utsättas. Därutöver syntes inga tydliga skillnader i utsatthet mellan olika grupper, exempelvis vad det gäller familjens socioekonomiska status och eventuell utländsk bakgrund.

Resultaten här om vilka elever som oftare utsätts för hot eller våld i skolan stämmer väl överens med resultat från tidigare undersökningar.

Många som utsatts för hot eller våld i skolan anser sig inte ha blivit mobbade

Svenska undersökningar om elevers utsatthet handlar mestadels om mobbning. Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar där det finns ett ojämlikt maktförhållande som medför att den drabbade har svårt att värja sig. Fall av hot eller våld mot elever i skolmiljö kan alltså vara en del av en sådan serie av kränkningar, men behöver inte vara det. Utifrån resultaten här är det visserligen tydligt att det finns en överlappning mellan elevers utsatthet för hot eller våld i skolan och mobbning. Men det är också en förhållandevis stor andel av niondeklassarna utsatta för hot eller våld i skolan senaste året som uppger att de aldrig blivit mobbade (42 procent).

Frågan om mobbning är här inte avgränsad till det senaste året eller till skolmiljön, och de som uppger att de blivit mobbade kan därför även avse exempelvis händelser tidigare i livet. I tidigare undersökningar där frågorna avsett samma period i skolan har överlappningen mellan hot eller våld å ena sidan och mobbning å andra sidan varit betydligt mindre. Av de utsatta för hot eller våld i skolmiljö har andelen som även uppger att de mobbats varit mellan en femtedel och två femtedelar. När hot eller våld i skolmiljö inte bedöms som mobbning kan det exempelvis bero på att det rör sig om en enskild incident eller om fysiskt våld mellan två ungdomar som utlösts av en gemensam konflikt. Att det alltså är förhållandevis vanligt att elever utsatta för hot eller våld i skolan inte ser det som en del av mobbning medför att det är viktigt att belysa alla former av aggressioner som elever utsätts för.

Det går att förebygga aggressivt beteende i skolan

För att minska elevers utsatthet i skolan är det viktigt att genomföra åtgärder som man vet har effekt mot utövande av hot och våld. I dag finns framför allt forskningsstöd för att det går att minska våldsutövande och annat aggressivt beteende i skolan via skolbaserade program som följer principer från kognitions- och inlärningspsykologi. Programmen går ofta ut på inlärning av självkontroll eller sociala färdigheter, men många handlar också om att förtydliga vilka förväntningar som finns på elevernas beteende och införa principfast användning av konsekvenser.

Att utsättas för olika former av aggressioner av andra elever i skolan kan leda till psykisk ohälsa på både kort och lång sikt. Men att få stöd från vänner, föräldrar eller skola verkar kunna förebygga negativa konsekvenser av att utsättas. Eftersom utsattheten samtidigt är större just bland elever med sämre relation till vänner, familj och lärare, kan det förväntas minska deras möjlighet att få sådant stöd. Utöver att vidta åtgärder för att förebygga aggressivt beteende i skolan är det därför viktigt att säkerställa att utsatta elever med behov av stöd får det.