Tidigare belastningar bland personer som lagförts för innehav eller bruk av narkotika i huvudbrott

Resultaten från kortanalysen visar att 44,7 procent av personer som lagförts för innehav eller bruk av narkotika har tidigare varit lagförda för narkotikabrott som huvud- eller bibrott. Andelen med tidigare belastningar för narkotikabrott som huvud- eller bibrott är högre bland män som lagförts för narkotikainnehav eller narkotikabruk (46 %) än bland kvinnor (35 %).

Det förekommer också skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland personer från 21 år och uppåt som lagfördes för narkotikainnehav/-bruk har mellan 51 procent och 52 procent, beroende på åldersgrupp, minst en lagföring för narkotikabrott som huvud- eller bibrott sedan tidigare. Däremot är andelen betydligt mindre bland 15–17-åringar och 18–20-åringar där bara 17 procent, respektive 35 procent, av personer som lagförts för innehav eller bruk av narkotika varit lagförda för något narkotikabrott som huvud- eller bibrott förut.

Ett skäl till den lägre andelen bland yngre kan vara att de inte varit straffmyndiga under hela femårsperioden tillbaka. Ett annat skäl kan vara att majoriteten av unga personer i studiepopulationen inte hunnit debutera i narkotikabrott än.

En stor majoritet av personer som lagförts för narkotikainnehav/-bruk och som har en historik av tidigare belastningar har tidigare varit lagförd för narkotikabrott som huvud- eller bibrott. Det gäller åtta av tio individer (78 %). I genomsnitt har dessa personer runt två tidigare lagföringar för narkotikabrott som huvud- eller bibrott under fem år tillbaka. Lagföringar som innehåller narkotikabrott som huvud- eller bibrott utgör faktiskt i genomsnitt 61 procent av en tidigare straffad persons totala antal tidigare lagföringarna. Det innebär att det är mer vanligt att narkotikabrott finns med i tidigare lagföringar bland personer som lagförts för innehav eller bruk av narkotika och som har varit lagförda sedan tidigare än att de saknas.

Det är känt sedan tidigare att personer som lagförs för innehav eller bruk av narkotika är en mycket högt kriminellt belastad grupp. Det visar även resultaten i denna studie. Sex av tio personer (58 %) i studiepopulationen har minst en gång tidigare varit lagförda för något brott. Många av dem har varit lagförda flera gånger under den undersökta perioden. Tidigare belastningar förekommer i högre utsträckning hos män (59 %) som lagförts för narkotikainnehav/-bruk än hos lagförda kvinnor (49 %), samt till större del bland äldre jämfört med yngre. Bland de som är 21 år och äldre har mellan 61 procent och 67 procent, beroende på åldersgrupp, av personer som lagförts för narkotikainnehav/-bruk varit lagförda tidigare för något brott. I de två yngsta åldersgrupperna 18–20-åringar och 15–17-åringar är andelen som varit straffade sedan tidigare lägre, nämligen 51 procent, respektive 31 procent. Även här kan en rimlig förklaring till de lägre andelarna bland de allra yngsta vara att en del unga inte varit straffmyndiga under hela femårsperioden tillbaka.

För att studera vilka andra brott än narkotikabrott som personerna tidigare varit lagförda för undersöktes huvudbrotten i de tidigare belastningarna. Resultaten visar att brott mot narkotikastrafflagen är det överlag vanligaste huvudbrottet, vilket 38,5 procent av individerna varit lagförda för sedan tidigare, följt av stöld, olovlig körning, misshandel, rattfylleri och brott mot knivlagen. Bland män som lagförts för narkotikainnehav eller narkotikabruk är andelen med tidigare belastningar för olika typer av huvudbrott nästan genomgående högre än bland kvinnor. Skillnaden består också när man tar hänsyn till den generellt sett högre belastningen för något brott sedan tidigare bland män och begränsar jämförelsen mellan könen till de som har en historik av tidigare belastningar. Endast när det gäller stöld uppvisar kvinnor en högre tidigare brottsbelastning än män. Förekomsten av vissa huvudbrott i de tidigare belastningarna ökar med stigande ålder bland de som lagförts för narkotikainnehav eller narkotikabruk och varit lagförda sedan tidigare. Det gäller främst olovlig körning och rattfylleri. Andra huvudbrott sjunker med stigande ålder som till exempel rån, som är vanligare bland yngre personer som är lagförda för narkotikainnehav eller narkotikabruk och som varit lagförda sedan tidigare, i jämförelse med de äldre.

Sammanfattningsvis visar kortanalysen att majoriteten av personer som lagförs för innehav eller bruk av narkotika är kriminellt belastad sedan tidigare där narkotikabrott är det överlägset vanligaste brottet bland tidigare lagföringar. När det gäller kortanalysens huvudfråga om i vilken mån rättsväsendet förmår att i betydande utsträckning upptäcka och lagföra unika personer för innehav eller bruk av narkotika som inte varit lagförda för narkotikabrott tidigare tyder resultaten på att rättsväsendet åstadkommer detta i drygt hälften av fallen. Det är vanskligt att värdera resultatet eftersom det inte finns några uttalade mål för exakt hur många fler unika personer utan tidigare narkotikabrott som rättsväsendet ska lagföra i förhållandet till personer som har en historik av narkotikabrott. Däremot kan resultaten från denna kortanalys användas för att påbörja en diskussion inom polisen och i kriminalpolitiken i stort om vad som kan anses vara en rimlig nivå när det gäller att lagföra företrädesvis personer som är ostraffade för narkotikabrott sedan tidigare.