Förtroendet för rättsväsendet

Ett högt förtroende för rättsväsendet i befolkningen är ett viktigt mål i sig, men också eftersom det kan ha betydelse för viljan att samarbeta med rättsväsendets olika institutioner, exempelvis genom att anmäla brott och vittna. Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att runt hälften av befolkningen har ett stort förtroende för rättsväsendet. Samtidigt har en av fem personer bara lite förtroende för rättsväsendet. Tidigare studier visar att förtroendet för rättsväsendet skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper såsom mellan män och kvinnor, yngre och äldre, lågutbildade och högutbildade och de med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund. Majoriteten av dessa studier, inklusive NTU-rapporterna, har haft fokus på vilka bakgrundsfaktorer som påverkar att ha stort förtroende för rättsväsendet. Lite har däremot varit känt om vilka faktorer som samvarierar med lågt förtroende och på vilket sätt. Kortanalysen bidrar till att fylla denna kunskapslucka.

För att bättre förstå vilka det är som har låg tilltro till det svenska rättsväsendet undersöktes i denna kortanalys i vilken utsträckning kön, ålder, utbildningsnivå, svensk/utländsk bakgrund, familjetyp, förvärvsinkomst och boendeort inverkar på sannolikheten att ha mycket litet förtroende för rättsväsendet. Detta gjordes med hjälp av multinomiala logistiska regressioner på data från det sammanslagna NTU-materialet 2017–2020. Resultaten redovisas som oddskvoter.