Förtroendet för rättsväsendet

En analys av bakgrundsfaktorer som genererar lågt förtroende

Brå har undersökt i vilken utsträckning olika bakgrundsfaktorer påverkar förtroendet för rättsväsendet, med speciell fokus på de som har mycket litet förtroende.

Om studien

Ett högt förtroende för rättsväsendet i befolkningen är ett viktigt mål i sig, men också eftersom det kan ha betydelse för viljan att samarbeta med rättsväsendets olika institutioner, exempelvis genom att anmäla brott och vittna. Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att runt hälften av befolkningen har ett stort förtroende för rättsväsendet. Samtidigt har en av fem personer bara lite förtroende för rättsväsendet. Tidigare studier visar att förtroendet för rättsväsendet skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper såsom mellan män och kvinnor, yngre och äldre, lågutbildade och högutbildade och de med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund. Majoriteten av dessa studier, inklusive NTU-rapporterna, har haft fokus på vilka bakgrundsfaktorer som påverkar att ha stort förtroende för rättsväsendet. Lite har däremot varit känt om vilka faktorer som samvarierar med lågt förtroende och på vilket sätt. Kortanalysen bidrar till att fylla denna kunskapslucka.

För att bättre förstå vilka det är som har låg tilltro till det svenska rättsväsendet undersöktes i denna kortanalys i vilken utsträckning kön, ålder, utbildningsnivå, svensk/utländsk bakgrund, familjetyp, förvärvsinkomst och boendeort inverkar på sannolikheten att ha mycket litet förtroende för rättsväsendet. Detta gjordes med hjälp av multinomiala logistiska regressioner på data från det sammanslagna NTU-materialet 2017–2020. Resultaten redovisas som oddskvoter.

Ålder och utbildningsnivå har störst påverkan på förtroendet

Resultatet visar att ålder är den faktor som har allra störst påverkan. Sannolikheten för att ha mycket litet förtroende är upp mot åtta gånger större bland personer mellan 20 och 84 år än bland 16–19-åringar, vilket bekräftar den sedan tidigare kända resultaten att de yngsta i befolkningen faktiskt har ett stort förtroende för rättsväsendet. Näst mest inflytelserik är utbildningsnivån.

En person med endast förgymnasial utbildning har fem gånger högre sannolikhet att ha mycket lågt förtroende, än en person med eftergymnasial utbildning. Vidare framkommer att män har en högre sannolikhet för mycket litet förtroendet för rättsväsendet, lika så personer med låg inkomst och andra generationens invandrare.

Fakta om publikationen

Författare: Stefanie Luthman

© Brottsförebyggande rådet 2022

urn:nbn:se:bra-1036

Rapport 1/2022

Tips på andra rapporter