Mode-effekter i Nationella trygghetsundersökningen

Skillnader i svarsfördelning och svarsmönster mellan webb- och postenkäten

I den här kortanalysen undersöks fördelningen av svarande mellan webbenkäten och postenkäten för olika grupper i NTU samt om svaren skiljer sig åt beroende på den datainsamlingsmetod som använts (så kallade mode-effekter).

Relaterat material

Nationella trygghetsundersökningen

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Fördelningen av svar mellan webb- och postenkäten

Andel bland samtliga av de svarande (16–84 år) som svarat via webbenkät respektive postenkät i NTU 2017–2021.

Sedan kombinerad datainsamling med webb- och postenkäter infördes 2017 har andelen av de svarande som besvarar undersökningen via webbenkäten ökat vid varje mättillfälle. Ökningen gäller både totalt och i samtliga grupper som studeras i NTU.

I NTU 2017 valde totalt sett en något större andel av de svarande att svara på postenkäten, men 2021 var det i stället en något större andel som valde webbenkäten. Under hela perioden 2017–2021 var andelen som svarade på webbenkäten större bland män än bland kvinnor, och större bland yngre än bland äldre. Vidare var andelen större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland dem med som högst gymnasial eller förgymnasial utbildning. I åldersgruppen 65–84 år, och bland personer med som högst förgymnasial utbildning, var andelen som svarar via webbenkäten betydligt lägre, och 2021 var det i dessa grupper fortfarande en något större andel som valde postenkäten.

Andel bland de svarande som svarat via webbenkät i NTU 2017–2021, redovisning för respektive åldersgrupper.

Jämförelser av svar på webbenkäten med svar på postenkäten har gjorts för att undersöka i vilken mån datainsamlingsmetoden samvarierar med rapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroendet för rättsväsendet. Resultaten indikerar att det tycks förekomma vissa skillnader i svar mellan metoderna.

Skillnaderna tycks vara något större för frågor som gäller förtroende för rättsväsendet, och de största skillnaderna observeras för frågorna om förtroende för att rättsväsendet och polisen hanterar misstänkta rättvist. De som svarar på webbenkäten uppger i större utsträckning att de har ett mycket eller ganska stort förtroende, jämfört med svarande på postenkäten. De rapporterar också större utsatthet för sexualbrott jämfört med de som svarar på postenkäten.

Om kortanalysen

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) används både webbenkät och postenkät för att samla in data. Med tanke på den digitala utvecklingen i samhället är det möjligt att NTU i framtiden enbart kommer att använda webbenkät. Därmed finns det ett behov av att undersöka om en sådan förändring skulle kunna påverka sammansättningen av svarande och jämförbarheten av resultaten för NTU.

I den här kortanalysen undersöks fördelningen av svarande mellan webbenkäten och postenkäten för olika grupper i NTU samt om svaren skiljer sig åt beroende på den datainsamlingsmetod som använts. Detta kallas för mode-effekter (från engelskans mode som syftar till datainsamlingsmetod).

Kortanalysen baseras på NTU-data som samlats in med båda enkättyperna. Resultaten ger en deskriptiv bild och det görs ingen djupare analys av varför personer väljer webbenkät eller postenkät, eller vilka mekanismer som kan resultera i skillnader i svar mellan datainsamlingsmetoderna. Resultaten blir underlag vid tolkningen av potentiella effekter av en förändring i datainsamlingen. Kortanalysen riktar sig till de som är intresserade att fördjupa sig i den metodologiska delen av undersökningen.

Slutsats

Grupperna som studeras i NTU svarar i olika stor utsträckning via de båda enkättyperna och det finns dessutom vissa skillnader i svaren mellan datainsamlingsmetoderna. Vissa grupper tenderar att välja postenkäten i större utsträckning, framför allt äldre personer i urvalet, 65–84 år, och i synnerhet de äldsta i den gruppen, 75–84 år. Dock ökar andelen som svarar via webbenkäten, i samtliga grupper, så troligtvis gäller detta främst på kortare sikt.

Skillnaderna mellan de svar som ges via webbenkäten kontra postenkäten varierar i storlek och är i flera fall relativt små. Det kan tyda på att en ökad datainsamling via webbenkäten inte skulle innebära några större skillnader för de flesta resultat i NTU. Dock verkar datainsamlingsmetodens effekt på svaren vara större för frågorna om utsatthet för sexualbrott och stort förtroende för att rättsväsendet och polisen hanterar misstänkta rättvist, vilket skulle kunna innebära en större förändring i resultaten för dessa frågor om samtliga svarande skulle svara via webbenkäten. Det är dock svårt att helt fastställa om de observerade skillnaderna är direkta mode-effekter eller om det rör sig om andra faktorer som det inte har kunnat kontrollerats för i analyserna.