Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. Här finns också ett fördjupning­avsnitt om kartläggning och lägesbilder.

Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. Här finns också ett fördjupning­avsnitt om kartläggning och lägesbilder.

Hitta direkt

Brottsförebyggande arbete från A-Ö
  • Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Läs mer
  • Förbättrad utomhusbelysning kan under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett förebyggande arbete. Läs mer
  • I dag sker många bilstölder och bildelsstölder på nyare och mer exklusiva bilar. Många av bilbrotten begås parkeringsplatser och det finns förebyggande åtgärder som minskar risken för att utsättas för bilbrott. Läs mer
  • Rubriceringen stöld ur eller från bil avser bilinbrott där gärningspersonen stjäl lösa föremål, till exempel en kvarlämnad mobiltelefon, plånbok eller väska. Läs mer
  • Inbrott i villor och radhus har under den senaste tioårsperioden fått en allt mer säsongsbetonad prägel, och flest inbrott anmäls i november. Ett antal faktorer avgör om en bostad har en förhöjd risk för inbrott. Läs mer
  • Företagare i detaljhandeln drabbas av brott av olika slag men har också goda möjligheter att bidra i det förebyggande arbetet. Läs mer
  • Äldre är särskilt sårbara för vissa brott, där gärningspersoner utnyttjar såväl fysisk svaghet som ovana på nätet. Läs mer
  • Ungefär en tiondel av de utsatta för brott har utsatts för hälften av alla anmälda brott. Läs mer
  • Innebär att man studerar en situation utifrån en persons eller ett objekts utsatthet eller sårbarhet för brott. Läs mer
  • Brottstriangeln bygger på rutinaktivitetsteorin och beskriver tre förutsättningar som påverkar om brott kan komma att begås. Den är ett stöd när du ska analysera en brottsproblematik och välja åtgärder. Läs mer
  • Risken för rån påverkas av flera olika faktorer. Genom att kombinera olika åtgärder kan butiksägarna och personalen minska risken för rån. Läs mer
  • Butiksstölder är ett stort problem för handeln, både som arbetsmiljöproblem för de anställda och för att de ekonomiska förlusterna är stora. Läs mer
  • Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
  • Antalet cykelstölder varierar över året, och är som högst under vår- och sommarmånaderna. Läs mer
  • Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Läs mer
  • Bedriver ni brottsförebyggande arbete, baserat på en tydlig problembild? Planerar ni att stärka, utveckla eller följa upp och utvärdera detta arbete? Då kan ni söka ekonomiskt stöd från Brå. Läs mer
  • Effektiv samordning för trygghet (EST) är en modell för att strukturerar en operativ samverkan för att öka tryggheten i framförallt bostadsområden. Läs mer
  • Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Läs mer
  • I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs mer
  • GVI är en strategi mot grovt grupprelaterat våld som genomförs i fokuserad samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Läs mer
  • Att analysera en situation utifrån en persons motiv och möjligheter att begå brott. Läs mer
  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Läs mer
  • Att förebygga hedersrelaterad brottslighet finns med som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I strategin finns bland annat åtgärder mot destruktiv maskulinitet och hederstänkande.HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta i detta sammanhang. Läs mer
  • Brås idéskrifter är praktiska idé- och tipsböcker som riktar sig till lokala brottsförebyggande aktörer. Läs mer
  • Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. Läs mer
  • Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 behöver färre söka tillstånd. Läs mer
  • En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Läs mer
  • Kommunen kan utse en brottsförebyggande samordnare tillsammans med kommunpolisen håller i det brottsförebyggande arbetet i samarbete med kommunpolisen. Läs mer
  • Polis som har till huvuduppgift att leda och utveckla samverkan med lokalsamhället. Samarbetar ofta med en kommunal samordnare. Läs mer
  • Ett arbete som baseras på lokal problembild och evidens- och erfarenhetsbaserad metoder. Läs mer
  • En objektiv beskrivning av lokala problem avseende omfattning, karaktär och orsak. Det första steget när man ska åtgärda et problem är att ta fram en lägesbild (ibland även kallad problembild). Utifrån detta kan man sedan välja lämpliga förebyggande åtgärder. Läs mer
  • Ett samtal om verksamheten där medarbetaren är delaktig. Det är ett sätt för medarbetarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i verksamheten. Medarbetardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett samtal om samhällsfrågor där medborgare är delaktiga. Det är ett sätt för medborgarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i samhällets arbete. Medborgardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett medborgarlöfte är ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan, gärna även med andra samverkansparter. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna Läs mer
  • Eftersom misshandel på allmän plats ofta koncentreras till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att arbeta problemorienterat och platsbaserat för att förebygga brotten. Läs mer
  • Människohandel för tvångsarbete är en form av arbetskraftsexploatering. Arbetskraftsexploatering handlar om situationer där personer utnyttjas för att utföra ett arbete för mycket låg lön eller utan lön, under dåliga förhållanden. Läs mer
  • Skillnaden mellan det faktiska antalet brott och det anmälda antalet brott. Läs mer
  • Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. Läs mer
  • Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig. Läs mer
  • En granskning av ett problem i syfte att synliggöra sannolika orsaker till varför problemet förekommer. Läs mer
  • Personrån är ett brott som ofta involverar våld eller hot om våld. Att bli utsatt för ett rån är något som kan upplevas som mycket skrämmande och kränkande. Läs mer
  • Brås uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott. Läs mer
  • En egenskap, händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för till exempel kriminalitet. Kallas även strategiska brott. Läs mer
  • Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Konferensen hålls årligen i samarbete med en kommun. Läs mer
  • Innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att man gemensamt ska lösas en uppgift. Läs mer
  • Ett skriftligt avtal mellan parter som definierar hur två eller flera parter ska samverka. Läs mer
  • Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. Utgångspunkten för den situationella brottspreventionen är att brott är ett rationellt beteende. Läs mer
  • Innebär att analysera förhållanden i den särskilda situationen eller fysiska miljön. Läs mer
  • Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet. Läs mer
  • Det finns olika arbetssätt för att samverka runt unga som riskerar att hamna i en kriminell livsstil, bland annat SIG (social insatsgrupp) eller SSP (socialtjänst, skola, polis) och SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid). Läs mer
  • Åtgärder som påverkar en persons benägenhet att begå brott. Det kan till exempel vara åtgärder som syftar till att öka självkontrollen eller stärka de sociala banden till det ”konventionella” samhället. Läs mer
  • För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet. Läs mer
  • När man arbetar med att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper har man ofta hjälp av statistik. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen. Läs mer
  • Brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Läs mer
  • Stöld av bildelar – ur eller från fordon – behandlas numera som en egen brottstyp, skild från inbrott i bil, som avser stöld av lösa föremål. Stölder av lösa föremål är ofta impulshandlingar, styrda av tillfället, medan bildelsstölder däremot oftast genomförs av organiserade stöldligor, inriktade på särskilda bilmärken och komponenter. Läs mer
  • Stöld utan inbrott, i bostad betecknar de brott där någon stjäl något i en bostad utan att bryta sig in, exempelvis genom att ta sig in genom en olåst dörr eller att lura sig in. En stor del av dessa brott sker systematiskt, i organiserad form, och riktas ofta mot vissa grupper. Läs mer
  • Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Läs mer
  • En liten grupp gärningspersoner begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott – en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. Läs mer
  • Brås utbildningar i brottsförebyggande arbete är webbaserade och vänder sig till dig som arbetar inom kommun, polis eller annan verksamhet med strategiskt ansvar för lokalt brottsförebyggande arbete. Det finns både grundkurs och påbyggnadskurs. Läs mer
  • Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. Läs mer
  • Våld i nära relationer definieras här som våld i pågående eller avslutade kärleksrelationer. Det kan röra sig om fysiskt våld som misshandel, om sexuellt våld eller om psykiskt våld i form av hot, kränkningar och trakasserier. Läs mer
  • Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Läs mer
  • Arbetar du mot våldsbejakande extremism och behöver stöd i din yrkesroll? CVE (Center mot våldsbejakande extremism) utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna. CVE är placerat inom Brå. Läs mer
  • Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. Läs mer

Vilse i det brottsförebyggande arbetet? Leta i listan eller skriv in ditt sökord i rutan så kanske vi kan hjälpa dig med det du behöver veta.

Ekonomiskt stöd till kommuner

Marina Tjelvling, Brå

”Stödet ger kommunerna möjlighet att utöka sina resurser för det brottsförebyggande arbetet”

Brottsförebyggande rådet fördelar årligen ekonomiskt stöd till kommuner för att bidra till att kunskapsbaserade brottsförebyggande åtgärder stärks, utvecklas eller utvärderas. Ansökningsperioden är nu öppen, fram till och med den 31 oktober. Marina Tjelvling, handläggare på Brå, berättar här mer om vad stödet handlar om och hur kommuner går tillväga för att ansöka.

WEBBINARIUM

Förebygg välfärdsbrott med crime proofing

Hur fungerar crime proofing? Hur kan analysmodellen användas och av vem? Och vilka brott kan förebyggas? Under detta webbinarium får du lära dig mer om crime proofing och hur analysmodellen kan användas för att förebygga välfärdsbrott.

Webbinariet riktar sig till dig som planerar att göra en crime proofing-analys, som utförare eller beställare.

WEBBINARIUM

Från analys till handling – stöd i arbetet med orsaksanalys och åtgärdsplan

Hur vet man vilka åtgärder som har bäst effekt på brottsproblemet? Och hur ska man tänka för att konkretisera lägesbilden till en åtgärdsplan? På detta webbinarium får du lära dig mer om hur du arbetar fram en orsaksanalys och åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet.

Webbinariet vänder sig till dig som arbetar som brottsförebyggande samordnare eller kommunpolis och vill ha mer kunskap inom orsaksanalys och åtgärdsplan.

Det brottsförebyggande arbetet i din kommun

Brå erbjuder kommunspecifik återkoppling som ger dig en översiktlig lägesbild av kommunens brottsförebyggande arbete i relation till lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Syftet är att visa vilka delar av lagen som i huvudsak var implementerade våren 2023 och vilka som inte var det, innan lagen trädde i kraft. Det ska vara en hjälp i utvecklingen av ert brottsförebyggande arbete.

Nuläge och utvecklingsbehov 2024

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Brå har i uppdrag av regeringen att årligen beskriva det brottsförebyggande arbetet i Sverige, med syfte att ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbetet bedrivs och utvecklas på lokal, regional och nationell nivå.

WEBBINARIUM

Möjliggörare för kriminella nätverk

Personer som utnyttjar sin anställning eller sitt uppdrag för att hjälpa kriminella nätverk, så kallade möjliggörare, är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. I det här webbinariet får du lära dig mer om exempelvis vilka möjliggörarna är, vad de utför för arbetsuppgifter och vad man som arbetsgivare kan göra för att begränsa och motverka möjliggörare i sina verksamheter.

WEBBINARIUM

Informationsdelning och sekretess i brottsförebyggande arbete med barn och unga

Det här webbinariet vänder sig till dig som har ansvar för detta arbete i en ledande ställning. Det passar även dig som på något sätt arbetar med barn och unga i brottsförebyggande syfte. Vad är på gång gällande informationsdelning och sekretess? Finns det stöd att få i det lokala samverkansarbetet? Hur kan ett fungerande samarbete se ut under rådande lagstiftning?

WEBBINARIUM

Att arbeta kunskapsbaserat mot välfärdsbrott

I många kommuner och regioner finns en stor vilja att arbeta mot välfärdsbrott, till exempel bidragsbrott och bedrägerier mot välfärdssystemet. Att arbeta strukturerat, bedöma risker och ställa krav är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Men hur kan man arbeta strukturerat och systematiskt utan att det blir för kostsamt?

Webbinariet vänder sig till dig som arbetar med ekonomisk brottslighet och vill lära dig mer om kartläggning, analys och metoden crime-proofing.

Kommuner mot brott

Emelie Eriksson, utredare på Brå

Emelie hjälper Sveriges kommuner att leva upp till lagen: ”Många är på god väg”

Nu har det gått mer än ett år sedan lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft. Emelie Eriksson från Brås praktiknära stöd-team berättar om hur hon och hennes kollegor hjälper Sveriges kommuner att leva upp till den nya lagen.

– Många är på god väg, men det kommer att ta tid innan alla kommuner har en beslutad lägesbild och åtgärdsplan på plats, säger Emelie.

Coping Power Program ska förebygga att barn med normbrytande beteende hamnar i kriminalitet

Att tidigt behandla barn som har ett normbrytande beteendemönster är ett sätt att förebygga att de hamnar i kriminalitet. Metoden Coping Power Program (CPP) kombinerar behandling för barn med föräldraträning och testas nu i Sverige. Maria Helander, Med dr, Leg, psykolog på Karolinska institutet berättar mer om metoden och det implementeringsprojekt som just nu pågår för att sprida metoden i Sverige.

Kommuner med utsatta områden har fått praktiknära stöd av Brå

Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett praktiknära stöd till fem av de kommuner som enligt Polismyndigheten har särskilt utsatta områden och riskområden i sin kommun: Linköping, Södertälje, Sigtuna, Trollhättan och Göteborg Sydväst. Stödet har utgått från varje kommuns behov och lokala problembild. Nu har regeringsuppdraget slutrapporterats.

Kommuner mot brott

Cecilia Ravry och Hans Lindberg på Umeå kommun

Umeå storsatsar på brottsförebyggande arbete för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet

I november 2023 fattade kommunstyrelsen i Umeå beslut om att öronmärka 60 miljoner kronor för brottsförebyggande arbete. Genom satsningen Umeå växer tryggt och säkert 2.0 vidareutvecklar kommunen den satsning på förebyggande arbete för unga i riskzonen som pågått i några år. Pengarna kommer att gå till kärnverksamheter som skola, fritid och andra aktörer som skapar förutsättningar för ett tryggt samhälle.

Cecilia Ravry, en av Umeå kommuns tre brottsförebyggande samordnare, och Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande samt ordförande för Umeås lokala brottsförebyggande råd, berättar om vad som ligger bakom beslutet och hur resurserna ska användas.

Konferens om SIG SSPF

Hur kan vi samverka mer effektivt för att förebygga brott bland barn och unga?

Nu kan du ta del av flera sessioner från den nationella konferens för personer som arbetar brottsförebyggande med barn och unga som arrangerades den 12 december 2023.

  • Effektiv samverkan för att förebygga brott bland barn och unga – nu och framåt
  • Psykiatri och brottsförebyggande: Vilka tillstånd är viktiga att upptäcka, bemöta och behandla?
  • Att leda och motivera i det brottsförebyggande arbetet
  • Brottsförebyggande samverkan i praktiken
  • Barns och ungas involvering i kriminella nätverk
  • Ungas perspektiv och reflektioner

Arbetssätt

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

GVI står för gruppvåldsvintervention och har i flera amerikanska studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de grupper som de tillhör.

Vårt uppdrag

Brå står för det nationella stödet till och samordningen av det brottsförebyggande arbete i Sverige. Det gör vi bland annat genom utbildningar, processtöd och utvecklingsarbete.