)

Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. Nu finns också ett fördjupning­avsnitt om kartläggning och lägesbilder.

Hitta direkt

Brottsförebyggande arbete från A-Ö
  • Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Läs mer
  • Förbättrad utomhusbelysning kan under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett förebyggande arbete. Läs mer
  • I dag sker många bilstölder och bildelsstölder på nyare och mer exklusiva bilar. Många av bilbrotten begås parkeringsplatser och det finns förebyggande åtgärder som minskar risken för att utsättas för bilbrott. Läs mer
  • Rubriceringen stöld ur eller från bil avser bilinbrott där gärningspersonen stjäl lösa föremål, till exempel en kvarlämnad mobiltelefon, plånbok eller väska. Läs mer
  • Inbrott i villor och radhus har under den senaste tioårsperioden fått en allt mer säsongsbetonad prägel, och flest inbrott anmäls i november. Ett antal faktorer avgör om en bostad har en förhöjd risk för inbrott. Läs mer
  • Företagare i detaljhandeln drabbas av brott av olika slag men har också goda möjligheter att bidra i det förebyggande arbetet. Läs mer
  • Äldre är särskilt sårbara för vissa brott, där gärningspersoner utnyttjar såväl fysisk svaghet som ovana på nätet. Läs mer
  • Ungefär en tiondel av de utsatta för brott har utsatts för hälften av alla anmälda brott. Läs mer
  • Innebär att man studerar en situation utifrån en persons eller ett objekts utsatthet eller sårbarhet för brott. Läs mer
  • Brottstriangeln bygger på rutinaktivitetsteorin och beskriver tre förutsättningar som påverkar om brott kan komma att begås. Den är ett stöd när du ska analysera en brottsproblematik och välja åtgärder. Läs mer
  • Risken för rån påverkas av flera olika faktorer. Genom att kombinera olika åtgärder kan butiksägarna och personalen minska risken för rån. Läs mer
  • Butiksstölder är ett stort problem för handeln, både som arbetsmiljöproblem för de anställda och för att de ekonomiska förlusterna är stora. Läs mer
  • Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
  • Antalet cykelstölder varierar över året, och är som högst under vår- och sommarmånaderna. Läs mer
  • Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Läs mer
  • Att utvärdera och följa upp brottsförebyggande arbete är viktigt för att ta reda på vad som fungerar. Genom att söka Brås ekonomiska stöd kan ni som brottsförebyggande aktör få möjlighet att anlita någon som genomför en utvärdering eller uppföljning. Läs mer
  • Effektiv samordning för trygghet (EST) är en modell för att strukturerar en operativ samverkan för att öka tryggheten i framförallt bostadsområden. Läs mer
  • Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Läs mer
  • I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs mer
  • GVI är en strategi mot grovt grupprelaterat våld som genomförs i fokuserad samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Läs mer
  • Att analysera en situation utifrån en persons motiv och möjligheter att begå brott. Läs mer
  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Läs mer
  • Att förebygga hedersrelaterad brottslighet finns med som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I strategin finns bland annat åtgärder mot destruktiv maskulinitet och hederstänkande.HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta i detta sammanhang. Läs mer
  • Områden eller platser med hög koncentration av brottslighet. Läs mer
  • Brås idéskrifter är praktiska idé- och tipsböcker som riktar sig till lokala brottsförebyggande aktörer. Läs mer
  • Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. Läs mer
  • Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 behöver färre söka tillstånd. Läs mer
  • En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Läs mer
  • Kommunen kan utse en brottsförebyggande samordnare tillsammans med kommunpolisen håller i det brottsförebyggande arbetet i samarbete med kommunpolisen. Läs mer
  • Polis som har till huvuduppgift att leda och utveckla samverkan med lokalsamhället. Samarbetar ofta med en kommunal samordnare. Läs mer
  • Ett arbete som baseras på lokal problembild och evidens- och erfarenhetsbaserad metoder. Läs mer
  • En objektiv beskrivning av lokala problem avseende omfattning, karaktär och orsak. Det första steget när man ska åtgärda et problem är att ta fram en lägesbild (ibland även kallad problembild). Utifrån detta kan man sedan välja lämpliga förebyggande åtgärder. Läs mer
  • Ett samtal om verksamheten där medarbetaren är delaktig. Det är ett sätt för medarbetarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i verksamheten. Medarbetardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett samtal om samhällsfrågor där medborgare är delaktiga. Det är ett sätt för medborgarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i samhällets arbete. Medborgardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett medborgarlöfte är ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan, gärna även med andra samverkansparter. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna Läs mer
  • Eftersom misshandel på allmän plats ofta koncentreras till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att arbeta problemorienterat och platsbaserat för att förebygga brotten. Läs mer
  • Människohandel för tvångsarbete är en form av arbetskraftsexploatering. Arbetskraftsexploatering handlar om situationer där personer utnyttjas för att utföra ett arbete för mycket låg lön eller utan lön, under dåliga förhållanden. Läs mer
  • Skillnaden mellan det faktiska antalet brott och det anmälda antalet brott. Läs mer
  • Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. Läs mer
  • Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig. Läs mer
  • En granskning av ett problem i syfte att synliggöra sannolika orsaker till varför problemet förekommer. Läs mer
  • Personrån är ett brott som ofta involverar våld eller hot om våld. Att bli utsatt för ett rån är något som kan upplevas som mycket skrämmande och kränkande. Läs mer
  • Brås uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott. Läs mer
  • En egenskap, händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för till exempel kriminalitet. Kallas även strategiska brott. Läs mer
  • Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Konferensen hålls årligen i samarbete med en kommun. Läs mer
  • Innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att man gemensamt ska lösas en uppgift. Läs mer
  • Ett skriftligt avtal mellan parter som definierar hur två eller flera parter ska samverka. Läs mer
  • Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. Utgångspunkten för den situationella brottspreventionen är att brott är ett rationellt beteende. Läs mer
  • Innebär att analysera förhållanden i den särskilda situationen eller fysiska miljön. Läs mer
  • Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet. Läs mer
  • Åtgärder som påverkar en persons benägenhet att begå brott. Det kan till exempel vara åtgärder som syftar till att öka självkontrollen eller stärka de sociala banden till det ”konventionella” samhället. Läs mer
  • Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Läs mer
  • För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet. Läs mer
  • När man arbetar med att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper har man ofta hjälp av statistik. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen. Läs mer
  • Brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Läs mer
  • Stöld av bildelar – ur eller från fordon – behandlas numera som en egen brottstyp, skild från inbrott i bil, som avser stöld av lösa föremål. Stölder av lösa föremål är ofta impulshandlingar, styrda av tillfället, medan bildelsstölder däremot oftast genomförs av organiserade stöldligor, inriktade på särskilda bilmärken och komponenter. Läs mer
  • Stöld utan inbrott, i bostad betecknar de brott där någon stjäl något i en bostad utan att bryta sig in, exempelvis genom att ta sig in genom en olåst dörr eller att lura sig in. En stor del av dessa brott sker systematiskt, i organiserad form, och riktas ofta mot vissa grupper. Läs mer
  • Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Läs mer
  • En liten grupp gärningspersoner begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott – en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. Läs mer
  • Brås utbildningar i brottsförebyggande arbete är webbaserade och vänder sig till dig som arbetar inom kommun, polis eller annan verksamhet med strategiskt ansvar för lokalt brottsförebyggande arbete. Det finns både grundkurs och påbyggnadskurs. Läs mer
  • Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. Läs mer
  • Våld i nära relationer definieras här som våld i pågående eller avslutade kärleksrelationer. Det kan röra sig om fysiskt våld som misshandel, om sexuellt våld eller om psykiskt våld i form av hot, kränkningar och trakasserier. Läs mer
  • Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Läs mer
  • Arbetar du mot våldsbejakande extremism och behöver stöd i din yrkesroll? CVE (Center mot våldsbejakande extremism) utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna. CVE är placerat inom Brå. Läs mer
  • Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. Läs mer

Vilse i det brottsförebyggande arbetet? Leta i listan eller skriv in ditt sökord i rutan så kanske vi kan hjälpa dig med det du behöver veta.

Dzenan Ganic, enhetschef i Borås stad.

UTVÄRDERING

Den våldspreventiva metoden Huskurage har under 2020 införts i tre stadsdelar i Gävle kommun. Högskolan i Gävle har processutvärderat implementeringen av insatsen som bland annat visar att samverkan, engagemang och kommunikation är viktigt.

samverkan

Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF

Brå, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner samt Skolverket tagit fram ett stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att det ska underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.

RÅD för framtiden

Se filmerna från Råd för framtiden 2022

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång arrangerades konferensen i samarbete med Gävle kommun den 7–8 april 2022.

Erfarenhetsbank

I Brås erfarenhetsbank hittar du utvärderingar av brottsföre­byggande projekt och verksamheter som fått ekonomiskt stöd av Brå. Här kan du ta del av erfarenheter från över hundra utvärderingar, fördelat på olika ämneskategorier.

ÅRSRAPPORT

All brottslighet sker lokalt och behöver förebyggas lokalt. Vilka är förutsättningarna för detta i Sverige i dag, vilka satsningar är på gång och vad bör göras framöver? Denna rapport beskriver det arbete som bedrivits under 2021, utifrån både enkätundersökningar, möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggare runt om i landet.

samverkan

Denna vägledande guide fokuserar på näringslivet och dess viktiga roll i brottsförebyggande arbete. Genom att inkludera näringslivet får det brotts­förebyggande arbetet en starkare förankring, chans till större genomslag, och ökad förändringseffekt. Skriften är utgiven i ett samarbete mellan Brottsförebyggande rådet, Svenskt Näringsliv, Länsstyrelserna och Polisen.

Rusta er kommun inför kommande lagstiftning! Se vårt webbinarium där du får tips och råd kring hur man kan bygga upp en brottsföre­byggande organisation utifrån lokala förutsättningar.

Bild på parkerad A-traktor

Motorburen problematik

Antalet A-traktorer har ökat i antal och allt fler sammankomster med motorfordon har uppmärksammats där olika typer av brotts- och otrygghetsproblem har identifierats. Den här sortens motorburen problematik har uppmärksammats på flera håll i landet, både i gles- och landsbygd och i mer tättbefolkade områden. Problematiken är kopplad till personer som i eller runt motorfordon skapar otrygghet eller begår brott.

Organisera arbetet - illustration av man som arbetar vid dator

Arbetssätt

Kommuner som vill arbeta brottföre­byggande behöver be­stämma hur arbetet ska organi­seras för att det ska bli effektivt. Här får du råd att utgå ifrån och exempel på hur andra kom­muner arbetar. Kom ihåg att anpassa orga­nisationen efter de lokala omständig­heterna och parterna som ingår i det brotts­före­byggande arbetet – då blir samarbetet som bäst.

Tema

Brott som begås av unga är något som alltid är i fokus i lokalt brottsförebyggande arbetet runt om i landet.

12 Aug

Dags att skicka in ditt bidrag till ECPA 2022

Ni kan du skicka in ditt bidrag till den brottsförebyggande tävlingen ECPA 2022. Tävlingsbidragen ska vara Brå tillhanda senast 12 augusti. Årets tema är brottsförebyggande arbete med sårbara individer och insatser för att de inte upprepat ska utsättas för brott.

samverkan

Ett fördjupat stöd kring uppföljningar

På Brås digitala plattform om samverkan beskrivs hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskapsbaserat arbetssätt. Ta del av vårt nyligen publicerade fördjupade stöd kring uppföljningar.

Kommunlagstiftningen – vad betyder den för dig som lokal brottsförebyggare?

Under 2023 kan kommuner enligt lag få ansvar att förebygga brott. Syftet med den föreslagna lagen är att ge förutsättningar för effektivt brottsförebyggande arbete, genom att ställa krav på att detta ska ske på ett kunskapsbaserat sätt och i samverkan. Under en föreläsning, arrangerad av Brå, diskuterades vad lagförslaget innebär för kommuner och deras samverkansparter samt vad lokala brottsförebyggare kan göra för att möta lagkraven.

Sök ekonomiskt stöd senast 15 september

Ansökningsperioden för att söka ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser är nu öppen. Din ansökan ska vara inne senast den 15 september.

En ung person sitter med ryggen mot oss på en i övrigt tom spårvagn.

UNGDOMSRÅN

Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfaktorer med arbetet.

Webbinarium

Under webbinariet får vi ta del av hur några kommuner och polisregioner har arbetat med ungdomsrån de senaste åren. Dessutom berättar utredare från Brå om den nyligen publicerade rapporten om ungdomsrån och om annat som pågår på området.

STRATEGI MOT VÅLD

GVI är en strategi för att reducera våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle.

GVI står för gruppvåldsvintervention och har i flera amerikanska studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de grupper som de tillhör.

ERFARENHETER

Två utvärderingar om öppna drogscener

Polisregion Stockholm har identifierat och kartlagt ett femtiotal öppna drogscener i länet och arbetat och arbetat för att motverka två av dem enligt polisens metodstöd Metoder för lokal samverkan kring arbetet med öppna drogscener. Arbetet har utvärderats av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem).

Urban utveckling har tagit fram en kunskapsgrund om hur utbredd problematiken med öppna drogscener är i utvalda medelstora kommuner i landet, hur de arbetar och om det finns någon skillnad mellan medelstora kommuners utmaningar och de utmaningar som finns i Stockholm.

Bilder på Kristina Svartz, generaldirektör på Brå och Karin Svanberg, enhetschef, Brå.

UTVÄRDERING

Under 2021 har tolv ansökningar beviljats sammanlagt 3,6 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Länsstyrelsen Kalmar och Skånes universitetssjukhus är två av organisationerna som beviljats medel. Melker Labory, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Kalmar, och Louise Laurell, medicinsk doktor, Skånes universitetssjukhus svarar här på några frågor om det de ska utvärdera.

Bilder på Kristina Svartz, generaldirektör på Brå och Karin Svanberg, enhetschef, Brå.

Utsatta områden

I samband med att polisens lista över utsatta områden 2021 presenterades, stod det klart att Klockartorpet inte längre är ett utsatt område. Enligt polisen, Norrköpings kommun och Hyresbostäder vändes utvecklingen i samband med att de deltog i Brås utvecklingsprojekt som riktade sig till utsatta områden.

Bilder på Kristina Svartz, generaldirektör på Brå och Karin Svanberg, enhetschef, Brå.

Lagstiftning

Sveriges kommuner har en central roll i det lokala brotts­före­byg­gande arbetet men hur arbetet prioriteras och bedrivs ser olika ut i landet. En statlig utredning har idag presenterat förslag på hur ett lagstadgat kom­munalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. Brotts­före­byggande rådet välkomnar det nya lag­förslaget och Kristina Svartz, generaldirektör, Brottsförebyggande rådet och Karin Svanberg, enhetschef, Brottsförebyggande rådet, berättar här varför en lag­stift­ning är viktig för arbetet med att förebygga brott.

Prenumerera

Anmäl dig här för att få Brås nyhetsbrev direkt i din e-post.


Vårt uppdrag

Brå står för det nationella stödet till och samordningen av det brottsförebyggande arbete i Sverige. Det gör vi bland annat genom utbildningar, processtöd och utvecklingsarbete.