Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. Här finns också ett fördjupning­avsnitt om kartläggning och lägesbilder.

Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. Här finns också ett fördjupning­avsnitt om kartläggning och lägesbilder.

Hitta direkt

Brottsförebyggande arbete från A-Ö
  • Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Läs mer
  • Förbättrad utomhusbelysning kan under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett förebyggande arbete. Läs mer
  • I dag sker många bilstölder och bildelsstölder på nyare och mer exklusiva bilar. Många av bilbrotten begås parkeringsplatser och det finns förebyggande åtgärder som minskar risken för att utsättas för bilbrott. Läs mer
  • Rubriceringen stöld ur eller från bil avser bilinbrott där gärningspersonen stjäl lösa föremål, till exempel en kvarlämnad mobiltelefon, plånbok eller väska. Läs mer
  • Inbrott i villor och radhus har under den senaste tioårsperioden fått en allt mer säsongsbetonad prägel, och flest inbrott anmäls i november. Ett antal faktorer avgör om en bostad har en förhöjd risk för inbrott. Läs mer
  • Företagare i detaljhandeln drabbas av brott av olika slag men har också goda möjligheter att bidra i det förebyggande arbetet. Läs mer
  • Äldre är särskilt sårbara för vissa brott, där gärningspersoner utnyttjar såväl fysisk svaghet som ovana på nätet. Läs mer
  • Ungefär en tiondel av de utsatta för brott har utsatts för hälften av alla anmälda brott. Läs mer
  • Innebär att man studerar en situation utifrån en persons eller ett objekts utsatthet eller sårbarhet för brott. Läs mer
  • Risken för rån påverkas av flera olika faktorer. Genom att kombinera olika åtgärder kan butiksägarna och personalen minska risken för rån. Läs mer
  • Butiksstölder är ett stort problem för handeln, både som arbetsmiljöproblem för de anställda och för att de ekonomiska förlusterna är stora. Läs mer
  • Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
  • Antalet cykelstölder varierar över året, och är som högst under vår- och sommarmånaderna. Läs mer
  • Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Läs mer
  • Att utvärdera och följa upp brottsförebyggande arbete är viktigt för att ta reda på vad som fungerar. Genom att söka Brås ekonomiska stöd kan ni som brottsförebyggande aktör få möjlighet att anlita någon som genomför en utvärdering eller uppföljning. Läs mer
  • Effektiv samordning för trygghet (EST) är en modell för att strukturerar en operativ samverkan för att öka tryggheten i framförallt bostadsområden. Läs mer
  • Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Läs mer
  • I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs mer
  • GVI är en strategi mot grovt grupprelaterat våld som genomförs i fokuserad samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Läs mer
  • Att analysera en situation utifrån en persons motiv och möjligheter att begå brott. Läs mer
  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Läs mer
  • Att förebygga hedersrelaterad brottslighet finns med som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I strategin finns bland annat åtgärder mot destruktiv maskulinitet och hederstänkande.HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta i detta sammanhang. Läs mer
  • Brås idéskrifter är praktiska idé- och tipsböcker som riktar sig till lokala brottsförebyggande aktörer. Läs mer
  • Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. Läs mer
  • Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 behöver färre söka tillstånd. Läs mer
  • En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Läs mer
  • Kommunen kan utse en brottsförebyggande samordnare tillsammans med kommunpolisen håller i det brottsförebyggande arbetet i samarbete med kommunpolisen. Läs mer
  • Polis som har till huvuduppgift att leda och utveckla samverkan med lokalsamhället. Samarbetar ofta med en kommunal samordnare. Läs mer
  • En objektiv beskrivning av lokala problem avseende omfattning, karaktär och orsak. Det första steget när man ska åtgärda et problem är att ta fram en lägesbild (ibland även kallad problembild). Utifrån detta kan man sedan välja lämpliga förebyggande åtgärder. Läs mer
  • Ett samtal om verksamheten där medarbetaren är delaktig. Det är ett sätt för medarbetarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i verksamheten. Medarbetardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett samtal om samhällsfrågor där medborgare är delaktiga. Det är ett sätt för medborgarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i samhällets arbete. Medborgardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett medborgarlöfte är ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan, gärna även med andra samverkansparter. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna Läs mer
  • Eftersom misshandel på allmän plats ofta koncentreras till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att arbeta problemorienterat och platsbaserat för att förebygga brotten. Läs mer
  • Människohandel för tvångsarbete är en form av arbetskraftsexploatering. Arbetskraftsexploatering handlar om situationer där personer utnyttjas för att utföra ett arbete för mycket låg lön eller utan lön, under dåliga förhållanden. Läs mer
  • Skillnaden mellan det faktiska antalet brott och det anmälda antalet brott. Läs mer
  • Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. Läs mer
  • Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig. Läs mer
  • En granskning av ett problem i syfte att synliggöra sannolika orsaker till varför problemet förekommer. Läs mer
  • Personrån är ett brott som ofta involverar våld eller hot om våld. Att bli utsatt för ett rån är något som kan upplevas som mycket skrämmande och kränkande. Läs mer
  • En egenskap, händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för till exempel kriminalitet. Kallas även strategiska brott. Läs mer
  • Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Konferensen hålls årligen i samarbete med en kommun. Läs mer
  • Innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att man gemensamt ska lösas en uppgift. Läs mer
  • Ett skriftligt avtal mellan parter som definierar hur två eller flera parter ska samverka. Läs mer
  • Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. Utgångspunkten för den situationella brottspreventionen är att brott är ett rationellt beteende. Läs mer
  • Innebär att analysera förhållanden i den särskilda situationen eller fysiska miljön. Läs mer
  • Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet. Läs mer
  • Åtgärder som påverkar en persons benägenhet att begå brott. Det kan till exempel vara åtgärder som syftar till att öka självkontrollen eller stärka de sociala banden till det ”konventionella” samhället. Läs mer
  • Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Läs mer
  • För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet. Läs mer
  • När man arbetar med att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper har man ofta hjälp av statistik. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen. Läs mer
  • Brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Läs mer
  • Stöld av bildelar – ur eller från fordon – behandlas numera som en egen brottstyp, skild från inbrott i bil, som avser stöld av lösa föremål. Stölder av lösa föremål är ofta impulshandlingar, styrda av tillfället, medan bildelsstölder däremot oftast genomförs av organiserade stöldligor, inriktade på särskilda bilmärken och komponenter. Läs mer
  • Stöld utan inbrott, i bostad betecknar de brott där någon stjäl något i en bostad utan att bryta sig in, exempelvis genom att ta sig in genom en olåst dörr eller att lura sig in. En stor del av dessa brott sker systematiskt, i organiserad form, och riktas ofta mot vissa grupper. Läs mer
  • Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Läs mer
  • En liten grupp gärningspersoner begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott – en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. Läs mer
  • Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. Läs mer
  • Våld i nära relationer definieras här som våld i pågående eller avslutade kärleksrelationer. Det kan röra sig om fysiskt våld som misshandel, om sexuellt våld eller om psykiskt våld i form av hot, kränkningar och trakasserier. Läs mer
  • Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Läs mer
  • Arbetar du mot våldsbejakande extremism och behöver stöd i din yrkesroll? CVE (Center mot våldsbejakande extremism) utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna. CVE är placerat inom Brå. Läs mer
  • Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. Läs mer

Vilse i det brottsförebyggande arbetet? Leta i listan eller skriv in ditt sökord i rutan så kanske vi kan hjälpa dig med det du behöver veta.

Tävling

Skicka in ditt bidrag till ECPA 2023

Varje år anordnas en tävling för att belöna de bästa europeiska brottsförebyggande projekten. Nu kan du skicka in ditt bidrag till årets tävling som har temat arbetskraftsexploatering och människohandel. Tävlingsbidragen ska vara Brå tillhanda senast 18 augusti.

STÖD TILL KOMMUNER

Brå ger stöd till kommuner inför den föreslagna lagstiftningen

Den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete är nu beslutad och Brå stödjer kommunerna att bygga upp och vidareutveckla sitt arbete. Under året ger vi både generellt och specifikt stöd genom konferenser, utbildningar, webbinarier och stödjande material om brottsförebyggande arbete. Vi samordnar också nationella aktörer som ger stöd till kommuner, för att på så sätt skapa ett så samstämmigt stöd som möjligt.

Barn och unga som begår brott

Snacka om brott: avsnitt 45

Barn och unga som begår brott

SNACKA OM BROTT

Lyssna på en podd om barn och unga som begår brott

Samverkan mellan till exempel skola, socialtjänst, polis, kommun är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att förebygga att barn och unga begår brott. Samverkan är också en viktig nyckel för att identifiera och stötta unga som riskerar att hamna i kriminalitet och de som vill lämna en kriminell livsstil. I det här poddavsnittet pratar vi om hur olika typer av samverkan kan fungera, utifrån ett informationsmaterial som Brå varit med och tagit fram:

Sociala insatsgrupper (SIG) samt Samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).

Fler av avsnitt av Brås podd Snacka om brott

Webbinarium: Hur kan vi förebygga våld i nära relationer?

Under detta webbinarium får vi ta del av verktyg och konkreta exempel på förebyggande arbete mot våld i nära relationer.

ECPA

Polisens arbete med beteendeförändringar hos våldsamma gärningspersoner får pris för bästa brottsförebyggande insats

Polisens metod Riskreducerande insatser (RRI) är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Metoden syftar till att minska motivationen till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. När metoden användes i ett pilotprojekt upphörde brottsligheten i 72 procent av fallen.

Metodstöd

Nytt metodstöd för kartläggning av tre våldstyper

Polisens metod Riskreducerande insatser (RRI) är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Metoden syftar till att minska motivationen till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. När metoden användes i ett pilotprojekt upphörde brottsligheten i 72 procent av fallen.

UTVÄRDERING

Anläggningsboende i fokus för brottsförebyggande samverkan

För första gången har samverkansmodellen testats på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Utvärderingen visar att samverkansprocessen varit en bra utgångspunkt för att skapa tydliga strukturer för samverkan mellan aktörer som inte tidigare haft någon formell samverkan. Anna-Karin Ivert och Steve Johansson svarar här på några frågor om utvärderingen.

Samverkan

Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF

Brå, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner samt Skolverket tagit fram ett stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att det ska underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.

samverkan

Bjud in näringslivet till det brottsförebyggande arbetet

Denna vägledande guide fokuserar på näringslivet och dess viktiga roll i brottsförebyggande arbete. Genom att inkludera näringslivet får det brotts­förebyggande arbetet en starkare förankring, chans till större genomslag, och ökad förändringseffekt. Skriften är utgiven i ett samarbete mellan Brottsförebyggande rådet, Svenskt Näringsliv, Länsstyrelserna och Polisen.

Arbetssätt

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

Kommuner som vill arbeta brottföre­byggande behöver be­stämma hur arbetet ska organi­seras för att det ska bli effektivt. Här får du råd att utgå ifrån och exempel på hur andra kom­muner arbetar. Kom ihåg att anpassa orga­nisationen efter de lokala omständig­heterna och parterna som ingår i det brotts­före­byggande arbetet – då blir samarbetet som bäst.

Arbetssätt

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

GVI står för gruppvåldsvintervention och har i flera amerikanska studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de grupper som de tillhör.

WEBBINARIUM

Mer än bara skräphantering: Att förebygga avfallsbrott

Brott med koppling till avfallshantering kan medföra flera negativa konsekvenser. Det kan påverka både miljön, människors hälsa och innebära stora saneringskostnader för kommunerna. I det här webbinariet uppmärksammar vi det förebyggande arbetet mot avfallsbrottslighet.

Årsrapport

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Vilket brottsförebyggande arbete bedrivs av lokala, regionala och nationella aktörer idag? Hur ser förutsättningarna ut för arbetet och vad behöver göras framöver? I denna rapport beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2022.

Nytt metodstöd för att förebygga våld mot kvinnor och flickor

Mäns våld mot kvinnor utgör en allvarlig brottslighet i Sverige. Brå har därför tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett metodstöd som kan användas för att kartlägga mäns våld mot kvinnor och flickor. De tre våldstyper som står i fokus i metodstödet är våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Lina Lundborg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, och Carl Gynne, utredare på Brå, har arbetat med att ta fram stödet.

Kommunalt ansvar

Så förbereder sig Halmstads kommun inför den kommande lagen om kommunalt brottsförebyggande ansvar

I väntan på beslut om lagförslaget förbereder sig många kommuner i landet med att utöka, bredda och systematisera det brottsförebyggande arbetet. En av dessa är Halmstads kommun. Therese Wallgren, kommunsamordnare för det brottsförebyggande arbetet, Mattias Rossköld, kommundirektör och Stefan Pålsson (S), kommunstyrelsens ordförande berättar här om hur kommunen förbereder sig inför den kommande lagstiftningen.

Belysning

Går det att förebygga brott genom att förändra utomhusbelysningen?

Ett sätt att försöka förebygga brott på allmänna platser är genom förändrad utomhusbelysning. Den här studien samlar resultat från effektmätningar av belysningsåtgärder som gjorts i olika länder. Resultaten visar att åtgärderna sammantaget gett statistiskt signifikanta brottsförebyggande brottsminskningar, att belysningsförändringar är effektiva och billiga, men samtidigt inget universalmedel.

Stöd till kommuner

Ökat stöd till kommuner med utsatta områden

Ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete lokalt skapar effekt. Brå har därför fått i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden. Lisa Pedersen, projektledare, Brå, berättar här mer om vad uppdraget innebär och hur Brå kommer stötta kommunerna i deras arbete.

Ekonomiskt stöd

Tretton ansökningar beviljades ekonomiskt stöd 2022

Brå ger årligen ekonomiskt stöd till utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande insatser. Under 2022 har sammanlagt tretton ansökningar sammanlagt beviljats ungefär 4,1 miljoner kronor. Här kan se vilka ansökningar som har fått stöd under året och ta reda på mer om Brås ekonomiska stöd.

UTVÄRDERING

Omslaget till utvärderingen av Region Skånes vårdprogram: ett foto av en hand mot en fönsterruta

Region Skånes vårdprogram mot våld i nära relation

Region Skåne har sedan år 2018 ett regionalt vårdprogram mot våld i nära relation som beskriver hur arbetet ska bedrivas. Sedan starten har många utbildningar, informationsutskick och andra initiativ genomförts för att nå ut med vårdprogrammet till regionens verksamheter. Här kan du läsa om vårdprogrammet på Region Skånes webbplats och ta del av den uppföljning som gjorts.

En ung person sitter med ryggen mot oss på en i övrigt tom spårvagn.

UNGDOMSRÅN

Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfaktorer med arbetet.

Webbinarium

Under webbinariet får vi ta del av hur några kommuner och polisregioner har arbetat med ungdomsrån de senaste åren. Dessutom berättar utredare från Brå om den nyligen publicerade rapporten om ungdomsrån och om annat som pågår på området.

ERFARENHETER

Två utvärderingar om öppna drogscener

Polisregion Stockholm har identifierat och kartlagt ett femtiotal öppna drogscener i länet och arbetat och arbetat för att motverka två av dem enligt polisens metodstöd Metoder för lokal samverkan kring arbetet med öppna drogscener. Arbetet har utvärderats av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem).

Urban utveckling har tagit fram en kunskapsgrund om hur utbredd problematiken med öppna drogscener är i utvalda medelstora kommuner i landet, hur de arbetar och om det finns någon skillnad mellan medelstora kommuners utmaningar och de utmaningar som finns i Stockholm.

Tema

Brott som begås av unga är något som alltid är i fokus i lokalt brottsförebyggande arbetet runt om i landet.

Prenumerera

Anmäl dig här för att få Brås nyhetsbrev direkt i din e-post.


Vårt uppdrag

Brå står för det nationella stödet till och samordningen av det brottsförebyggande arbete i Sverige. Det gör vi bland annat genom utbildningar, processtöd och utvecklingsarbete.