Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Nuläge och utvecklingsbehov 2023

All brottslighet sker lokalt och behöver förebyggas lokalt. Samtidigt är det viktigt att även regionala och nationella aktörer bidrar i arbetet med att motverka brott. Vilket brottsförebyggande arbete bedrivs av lokala, regionala och nationella aktörer idag? Hur ser förutsättningarna ut för arbetet och vad behöver göras framöver?

Brå har i uppdrag av regeringen att årligen sammanställa en aktuell beskrivning av nuläge och utvecklingsbehov för det brottsförebyggande arbetet i Sverige på lokal, regional och nationell nivå. I denna rapport beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2022, utifrån vad som framkommit i enkätundersökningar, intervjuer och dokumentstudier som Brå genomfört, samt även i möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggare runt om i landet. Rapporten riktar sig till både beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor.

I denna rapport läggs särskild tonvikt på att beskriva hur kommuners brottsförebyggande arbete är strukturerat samt hur förutsättningarna ser ut för de kommunala tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor. Bakgrunden till detta är att regeringen under 2022 överlämnade en proposition till riksdagen som föreslår en lag som reglerar kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Lagen föreslås träda i kraft under 2023.

Brottsförebyggande arbete

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Slutsatser från rapporten

De senaste åren har präglats av en ambitionshöjning för svenskt brottsförebyggande arbete. Det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (Regeringens skrivelse 2016/17:126) presenterades 2017 och har följts av utökade uppdrag inom det brottsförebyggande området för bland annat Brå och Länsstyrelsen. Under 2022 har ytterligare steg tagits genom framtagandet av en brottsförebyggande strategi inom Polismyndigheten samt uppdrag till Brå och andra myndigheter om förberedelser inför en kommande lagstiftning kring kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Förhoppningen är att den kommande lagstiftningen i sig kan driva på de lokala beslutsfattarna att förbättra de kommunala brottsförebyggarnas förutsättningar.

Med dessa ambitionshöjningar följer en naturlig förväntan på att det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas mot ett mer aktivt och utbrett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Den utvecklingen behövs för att minska brottsligheten och öka tryggheten – ett angeläget mål för hela samhället. I ljuset av den rådande samhällsutvecklingen är det Brås bedömning att det är angeläget att positionerna i det brottsförebyggande arbetet flyttas fram på samtliga nivåer.

Det är därmed viktigt att adressera att det lokala brottsförebyggande arbetet i stort sett inte utvecklats mot ett mer kunskapsbaserat arbetssätt sedan 2017, och att en relativt stor andel kommuner har ett stort arbete framför sig för att nå upp till den kommande lagstiftningens krav under det kommande året. Detta behöver bland annat ske genom att förutsättningarna för de tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor i kommunerna förbättras. Det är Brås rekommendation att beslutsfattare i alla kommuner ser över förutsättningarna för de tjänstepersoner som arbetar med brottsförebyggande frågor och säkerställer att dessa är tillräckliga för att bedriva ett kvalitativt arbete. Inte bara för att möta den kommande lagstiftningens krav, utan också för att minska de konsekvenser som brottslighet och otrygghet innebär.

Under 2023 är det också angeläget att nationella och regionala aktörer i ökad utsträckning erbjuder kommunerna ett mer praktiknära och anpassat stöd. Länsstyrelsen bör också utveckla stödet till kommunerna så att de i ökad utsträckning bidrar till att främja kommunöverskridande samarbeten på det brottsförebyggande området. Stödet under 2023 bör också särskilt omfatta insatser som handlar om hur kommuner och lokalpolisområden kan involvera fler aktörer och perspektiv i det lokala arbetet för att öka arbetets träffsäkerhet. Det är exempelvis viktigt att de lokala aktörernas samverkan med regionerna stärks. Regionerna har uppgifter inom bland annat kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och i vissa fall regional fysisk planering, och de både påverkas av och har möjlighet att påverka de förhållanden som bidrar till uppkomsten av brott och otrygghet.

Det är också angeläget att den samverkan och det utbyte av stöd som sker mellan kommuner och lokalpolisområden fortsätter, eftersom det kunskapsbaserade arbetet är betydligt mer väletablerat i lokalpolisområdena, precis som under tidigare år. Här finns dock en möjlig utmaning för Polismyndigheten, eftersom den nyligen framtagna brottsförebyggande strategin implementeras parallellt med den kommande lagstiftningen. Det kan påverka Polismyndighetens möjligheter att avsätta tid för att stödja kommunernas arbete.

Att ge aktörer ett tydligt uppdrag kan vara ett effektivt sätt att främja utvecklingen inom ett område där utveckling är önskvärd och angelägen. Genom att lagstifta om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete avser regeringen främja att arbetet i ökad utsträckning genomförs och utvecklas, genom ett tydligt uppdrag till kommunerna. Brå bedömer att det finns anledning att se över om tydligare uppdrag inom det brottsförebyggande området även behöver tas fram för fler aktörer på nationell nivå, eftersom många myndigheter har potential att bidra mer till utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.

Precis som Brå lyft fram i förra årets rapport behöver en utveckling mot ett bredare nationellt deltagande i det brottsförebyggande arbetet också följas av förstärkt nationell samordning. Det behövs för att säkerställa samsynen kring hur det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas.

Brås utvecklingsarbete 2023

Stödbehovet är fortsatt stort och samtliga kommuner upplever att de behöver någon form av stöd av Brå inför att den kommande lagen träder i kraft. Brå förbereder sig inför kommunernas kommande stödbehov med anledning av lagen och redovisade i oktober 2022 ett regeringsuppdrag som beskriver att stödet till lokala aktörer behöver utökas samt vilken typ av stöd som behöver erbjudas. Under 2022 har myndigheten också arbetat med att utveckla stödet och under 2023 kommer utveckling och utökning av stödet fortsatt vara ett viktigt utvecklingsområde för Brå.
Resultat från enkäterna på regional och lokal nivå visar att de som tar del av Brås stöd upplever att detta ger nytta och det syns också samband mellan att ta del av Brås stöd och att genomföra ett kunskapsbaserat arbete med god kvalitet. Dessvärre visar resultaten också att färre aktörer på lokal nivå tar del av stöden jämfört med tidigare år. Mot bakgrund av att stöden förefaller bidra till utveckling av det lokala arbetet är det angeläget att Brå under 2023 tar reda på vad denna minskning beror på och därefter arbeta för att bättre nå ut med stödet.

Lokalt brottsförebyggande arbete

Andelen som arbetar kunskapsbaserat har stagnerat på en för låg nivå och även i de fall där arbetet är kunskapsbaserat har det ofta kvalitetsbrister. En fördjupad studie av kommuners åtgärdsplaner visar exempelvis att åtgärder som vidtas ofta är oprecisa och saknar tydligt syfte.
Det finns ett starkt samband mellan att de personer som arbetar med brottsförebyggande frågor har relevant utbildning och tillräckligt med avsatt tid för arbetet, och att ett kunskapsbaserat arbete bedrivs och håller hög kvalitet. Sambandet återkommer kring samtliga delar av det kunskapsbaserade arbetet. De senaste fem åren har samtidigt endast en dryg tredjedel av kommunerna uppgett att de avsatt minst 50 procent av en tjänst för samordning av brottsförebyggande arbete, och återkommande saknar hälften tjänstepersoner med utbildning på om rådet. De personella förutsättningarna i kommunerna har alltså stagnerat på en låg nivå.
De allra flesta kommuner har brottsförebyggande råd och samverkansöverenskommelser på plats. Det finns dock potential för kommunerna att utveckla samverkan genom att involvera fler externa aktörer i arbetet. Genom att samverka med en bredare palett av externa aktörer i det brottsförebyggande arbetet kan kommunerna få in fler perspektiv i arbetet och komma fram till vilka åtgärder som är relevanta och möjliga att vidta.
Kommuner och lokalpolisområden behöver utveckla det kunskapsbaserade arbetet till att omfatta fler perspektiv. Det gäller inte minst i fråga om att inhämta inspel från olika grupper av invånare för att förstå deras syn på brottsproblemen och dess konsekvenser. Genom att inkludera ett ålders- och jämställdhetsperspektiv i det lokala kartläggnings- och analysarbetet kan åtgärderna som vidtas bli mer träffsäkra.
Stödbehovet bland de lokala aktörerna är fort satt mycket stort och även om typen av stöd som efterfrågas varierar är det tydligt att efterfrågan på kunskap och resurser är störst. Brå har från och med 2023 givits mer resurser för att stödja de lokala aktörerna. Därmed finns det bättre möjligheter för Brå att erbjuda kommunerna det stöd som efterfrågas. Det finns dock anledning för nationella och regionala aktörer att generellt se över att det stöd som erbjuds matchar efterfrågan.

Regionalt brottsförebyggande arbete

En utmaning för länsstyrelsernas och polisregionernas brottsförebyggande samordnare är att de har breda uppdrag där flera andra arbetsområden ingår. Den tid som är avsedd för att arbeta med brottsförebyggande frågor har dessutom minskat över tid för samordnare vid länsstyrelserna. Brå bedömer därför att de regionala samordnarnas förutsättningar på vissa håll behöver stärkas för att stödet till de lokala aktörerna ska kunna anpassas utifrån behov.
Länsstyrelserna är förberedda att stödja kommunerna inför den kommande lagstiftningen och har redan påbörjat och planerat för stödinsatser inför lagens ikraftträdande. Samtidigt påtalar de regionala samordnarna inom både Länsstyrelsen och Polismyndigheten att det även finns stödbehov på regional nivå, exempelvis kring hur den kommande lagen ska tolkas och tydliggörande av hur roll- och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer ska se ut. Under 2023 blir det därför viktigt att Brå, tillsammans med Länsstyrelsen och Polismyndigheten, arbetar för att minska dessa osäkerheter.
Länsstyrelserna behöver stärka det operativa och anpassade stödet till kommunerna. Ett fåtal länsstyrelser beskriver att de redan idag är igång med ett sådant arbete, och fler planerar för ett mer praktiknära och behovsanpassat stöd år 2023, vilket Brå bedömer är bra.
Ett utvecklingsområde för det regionala stödarbetet de kommande åren är att främja kommunöverskridande samarbeten och inkludering av fler perspektiv i det brottsförebyggande arbetet. Detta då kommuner och lokalpolisområden behöver utveckla det kunskapsbaserade arbetet till att omfatta fler perspektiv och flera kommuner önskar mer kommunöverskridande samarbete i det praktiska brottsförebyggande arbetet.

Nationellt brottsförebyggande arbete

Under 2022 fortsatte och fördjupades nationella satsningar för att stärka det brottsförebyggande arbetet. En generell iakttagelse är att många myndigheter arbetar brottsförebyggande och att några av de viktigaste brottsförebyggande myndigheterna, Polismyndigheten och Tullverket, har under året tagit fram brottsförebyggande strategier. Arbetslivskriminalitet och hedersrelaterad brottslighet är två områden som särskilt varit i fokus under året.
Nationella myndigheters insatser riktas i högre utsträckning mot organiserad brottslighet och välfärdsbrott, medan lokala aktörer främst arbetar för att förebygga brottsproblem som skadegörelse, ordningsstörningar och narkotikabrott. Diskrepansen kan ses som ett tecken på att prioriteringar nationellt inte får genomslag lokalt, men kan också tyda på att lokala aktörer utgår från sin lokala lägesbild och prioriterar i det brottsförebyggande arbetet utifrån den.
Hur det nationella arbetet prioriteras och bedrivs beror på vilket brottsproblem som är i fokus samt om myndigheten har ett generellt brottsförebyggande uppdrag eller inte. Exempelvis har de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet fler ansvariga för det brottsförebyggande arbetet, till skillnad från de myndigheter som arbetar med brottslighet kopplat till barn och unga. De myndigheter som har ett generellt uppdrag att arbeta med brottsförebyggande frågor, till exempel i sin instruktion, tenderar vidare att genomföra brottsförebyggande insatser och samverka med andra myndigheter i något högre utsträckning än de som inte har det. Brå bedömer utifrån detta att ett effektivt nästa steg i det nationella arbetet är att ge fler myndigheter ett generellt brottsförebyggande uppdrag.